katoliker, 25,5 proc. ortodoxa greker, 1,8 proc. protestanter och 0,8 proc. israeliter. Katolikerna bilda en kyrkoprovins, Agram, under en ärkebiskop och 3 biskopar (i Djakovo, Zengg-Modruš och Križevci, den sistnämnde grekisk-rutensk), de ortodoxe grekerna ha en metropolit i Karlowitz samt biskopar i Karlstadt och Pakrac. Den förnämsta undervisningsanstalten i landet är det 1874 öppnade universitetet i Agram med ett utmärkt naturhistoriskt museum. Andra lärda samfund äro en sydslavisk vitterhets-och vetenskapsakademi (sedan 1866) samt ett arkeologiskt samfund. Dessutom märkas en med statsanslag försedd nationalteater i Agram (med både lyrisk och dramatisk scen) samt föreningar för spridande af litteratur på nationalspråket. Den periodiska pressen, såväl af politisk som skönlitterär art, har under sista tiden utvecklats betydligt (1903: 114 tidningar och tidskrifter), och K. går sedan ett halft sekel tillbaka i spetsen för den litterära rörelsen bland sydslaverna. Det serbo-kroatiska språket har ett större område, än man vanligen föreställer sig, ty det omfattar utom K.-S. äfven Dalmatien, Bosnien, Hercegovina samt -- ehuru det där skrifves med cyrilliskt alfabet -- Serbien och Montenegro. -- 1903 funnos 1,441 folkskolor med 2,670 lärare och 210,549 lärjungar; dock står folkbildningen lågt, och endast 44 proc. af befolkningen kunde 1903 läsa och skrifva (1890 blott 32 proc.). I K. finnas vidare 9 gymnasier, 9 realgymnasier, 1 lyceum för flickor, 7 landtbruksskolor, 1 navigationsskola (i Buccari), 5 högre och 77 lägre handels- och yrkesskolor, präst- och lärarsommarier m. fl. undervisningsanstalter, flera bibliotek, museer och vetenskapliga föreningar. Enligt med Ungern 1868 och 1873 träffade öfverenskommelser har K.-S. autonomi i fråga om inre förvaltning, kult och undervisningsväsen samt rättskipning (utom i sjörättsmål), gemensamma med Ungern äro andra angelägenheter. Af sina inkomster lämnar K.-S. 56 proc till de med Ungern gemensamma utgifterna. -- K.-S. styres af en regering, bestående af en på ungerska ministerpresidentens förslag af Ungerns konung utnämnd banus och tre medlemmar, som äro sektionschefer för hvar sin grupp af ofvan nämnda autonoma förvaltningsgrenar. I dessa angelägenheter har den kroatisk-slavonska landtdagen lagstiftningsmyndighet. Landtdagen, som sammanträder årligen i Agram, består af 90 dels direkt, dels indirekt för 5 år valda medlemmar, som representera 21 stads- och 69 landtvalkretsar, samt högst hälften så många (45) medlemmar med personlig rösträtt (virilstämmor), nämligen i kraft af sitt ämbete ärkebiskopen af Agram, metropoliten i Karlowitz, biskoparna och priorn af Aurana, komitatscheferna och grefven af Turopolje samt på grund af ärftlig värdighet manliga medlemmar af furstliga, grefliga och friherrliga släkter, som hittills haft personlig rösträtt på landtdagen, såframt de fyllt 24 år, äro mäktiga serbo-kroatiska språket och erlägga i direkt fastighetsskatt till staten minst 2,000 kronen. Till ungerska riksdagen sänder landtdagen af sina ledamöter 43 representanter (40 till underhuset och 3 till öfverhuset, där för öfrigt de kroatisk-slavonske prelaterna och magnaterna ha rösträtt). Vid riksdagsförhandlingarna ha de deputerade rätt att begagna kroatiska språket. Till ungerska riksdelegationen sänder underhuset 4, öfverhuset 1 medlem för K.-S. I den ungerska ministären sitter en särskild minister för K.-S. -- Rättskipningen utöfvas i första instans af 9 kungliga domstolar och 73 distriktsdomstolar, i andra instans af k. banaltafeln ocli i högsta instansen af k. septemviraltafeln, båda i Agram. -- I administrativt hänseende är K.-S. deladt i 8 komitat: Lika-Krbava, Modruš-Fiume, Agram (Zagreb), Varaždin, Belovár-Križevci, som bilda Kroatien, samt Požega, Veröce och Szerem (Syrmien), som tillhöra Slavonien. Hufvudstad är Agram. -- Vapnet: en öfverklufven sköld under Stefanskronan: 3 krönta leopardhufvud i blått för Dalmatien (som med K.-S. bildar det "treeniga konungariket"), schackspelsrutadt fält, silfver och rödt, för Kroatien samt en blå sköld med ett af silfverfloder (Drava, Sava) inneslutet rödt fält (däri en mård, öfver planeten Mars) för Slavonien. Landsfärgerna: rödt-hvitt-blått. J. F. N. Kroatiska språket och litteraturen. Se Serbiska och kroatiska språket och litteraturen. Kro'cket (fr. croquet], e.tt utom hus-sällskapsspel, där uppgiften är att medelst en träklubba drifva ett träklot i en viss ordning genom visst antal bågar och mot pinnar. Spelet har genomgått stora växlingar badö i fråga om spelregler och popularitet hos allmänheten. Det har sitt ursprung från England, där det var kändt redan undor medeltiden och hvarifrån det spreds till södra Frankrike och öfver kontinenten. På 1860--70-talen stod det på sin höjd af popu- Fig. 1. Krocketuppställning enligt nu i England gällande regler. (Klotet föres i pilarnas riktning. Utgångspunkt väljes på latitud, motsvarande den streckade linjen nere t. v.) laritet i Storbritannien och spreds därifrån till kolonierna öfver hela världen. En grundlig reaktion kom dock snabbt, och efter 1875 föll det nästan i glömska för att nu återigen, stå i en blomsjtrings-:period. Täflingar anordnas i England under hägn af United old England croquet association, och årligen täflas om mästerskap för herrar och damer, både i enkelspcl och parti, l Sverige har spelet: varit mycket populärt de sista 50 åren och spelas ofverallt vid sommarnöjena. Här har det dock aldrig" koniinit Ord, som saknas under K, torde sökas under C.