- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 14. Kikarsikte - Kroman /
1489-1490

(1911) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krog, Nikolai Johan Lohmann - Krog, Arnold - Krogdag - Krogen l. Örekrog - Krogfader - Krogh, von, familj - Krogh, 1. Georg Fredrik von - Krogh, 2. Fredrik Ferdinand von - Krogh, 3. Gerhard Christof von - Krogh-Tonning, Knud Karl - Krogius, Frans Ali Bruno

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1489 Krog-Krogius 1490 norsk officer och statsråd, f. 6 juli 1787 i Drangc-dals socken, Bratsbcrgs amt, d. 15 okt. 1856 i Kristiania, inträdde 1804 i armén, där han efter hand avancerade till öfverste (1820). 1808 anställdes han vid norska krigsskolan, sedan 1817 som kadettkåreus chef; vid Karl Johans hof innehade han höga befattningar. 1821-55 var han statsråd. O. A. ö. Krog [kråg] Arnold, dansk konstnär, f. 1856 på Frcderiksvserk, studerade arkitektur vid Köpenhamns konstakademi 1874-80 och blef 1884 anställd vid k. porslinsfabriken, där han alltsedan dess med stor framgång arbetat på utvecklingen af porslinets dekorativa behandling. Under hans konstnärliga ledning har fabriken ryckt upp till den rangplats den f. n. innehar. Han har äfven lämnat ritningar till möbler, bokband och metallarbeten. K. fick professors titel 1892. . G-s N. Krogdag. Se Gesäll, sp. 1080. Krogen [krå-] 1. ö r e k r o g, befäst borg vid Helsingör, anlagd omkr. 1425 i st. f. en äldre borg, Flynderborg, för att häfda konungens rätt till öresundstullen. På samma ställe byggdes 1574-83 Kronborg, i hvars fästningsverk rester af K. införlifvades. E. Ebg. Krogfader. Se Gesäll, sp. 1078. Krogh [kråg], von, norsk-dansk officersfamilj, inkom 1644 till Norge med major Beruhardus v. K., som medföljde värfvade tyska trupper. Den genealogi, som leder släktens ursprung minst 250 år längre tillbaka i tiden, torde böra anses för apokryfisk. - 1. Georg Fr e dr i k v. E., norsk general, f. 7 okt. 1732 i Trondhjem, d. där 3 aug. 1818, blef fänrik 1746 samt ingick 1757 (han var då kapten) som frivillig i Fredrik II:s stab, deltog i slagen vid Prag (6 maj) och vid Kolin (18 juni) och var, fastän själf sårad, anförare för den lilla skara husarer, som vid Kolin förde konungen genom den fientliga öfvermakten, då denna sökte afskära reträtten för honom. 1758 återvände K. hem, blef 1760 öfverste och chef för Första trondhjemska infanteriregementet samt drog 1762 i spetsen för detta till Holstein och in i Mecklenburg. K. utnämndes 1772 till generalmajor och kommenderande general i nordanfjällska Norge samt 1793 till general. Under kriget 1807-14 förde han själfständigt befäl i nordanfjällska Norge, hvarifrån hans truppafdcl-ning två gånger (1808 och 1809) ryckte in i Jämtland och Härjedalen. Omedelbart före upplösningen af föreningen mellan Danmark och Norge (1814) drog K. sig tillbaka till privatlifvet, men var dock året därpå föremål för den mest utsökta uppmärksamhet af kronprins Karl Johan. K. hade genom giftermål blifvit en af Norges största jorddrottar, och såväl han som hans son, öfverste GeorgFred-rik v. K. (f. 1777 i Trondhjem, d. 1826), nämnas som föregångsmän på landtbrukets område; den sistnämnde anlade äfven betydande fabriker vid Lerfosscne nära Trondhjem. - 2. Fredrik Ferdinand v. K., sonson till K. l, norsk amiral, f. 24 dec. 1806 i Trondhjem, d. 2 sept. 1890 i Horten, officer sedan 1825, var 1851-67 chef för sjökadettknren samt 1876-82 konteramiral och rhof för marinkommandot. Han utgaf (1844 och 1848) föträffliga läroböcker om ångmaskinen och i sjömanskap, men särskildt utmärkte hän sig som duktig skolchef och praktisk sjöman. - 3. Gerhard Ch rist of v. K., dansk krigare, f. 10 okt. 1785 i närheten af Haderslev, d. 12 april 1860 i Köpenhamn, blef officer redan 1795, kapten 1807 och öfverste 1840 samt var 1826-42 kammarherre hos Fredrik VI :s gemål, drottning Maria. 1847 blef han generalmajor, men då upproret utbröt i mars 1818, fick han ej befälet öfver hären på grund af sitt släktskapsförhållande till flera bland upprorsmännen. I juni blef han dock brigadchcf och i juli högste befälhafvare, men måste afgå i apr. 1849 på grund af oenighet med krigsminister Han-sen och till följd af flottans nederlag i Ec-kcrufördefjorden, hvartill han likväl icke hade någon skuld. I juli 1850 ställdes E. ånyo i spetsen för hären och anförde densamma med heder i slaget vid Istcd (25 juli). Efter kriget blef han kommenderande general först i Slesvig och 1852 i Holstein, men måste 1857 till följd af sjuklighet draga sig tillbaka. 1858 beviljades honom en dotation af 30,000 kr. K. begrofs på Flensborgs kyrkogård, sida vid sida med dem, som stupat vid Isted. 1-2. O A. ö. 3. E. Ebg. Krogh-Tonning [kråg-], Knud Karl, norsk teologisk författare, f. 31 dec. 1842, d. 19 febr. 1911, vardt cand. teol. 1867, beklädde flera prästerliga befattningar och var sist kyrkoherde i Gamle Åkers församling (1886-1900). K. utöfvade ett omfattande och högst betydande dogmatiskt författarskap, som inleddes med Den christelige troeslcere i dens grundtrak (1870; 5:e uppl. 1893) och hvars hufvudverk är Den christelige dogmatik (4 bd, 1885 -94), det första norska arbetet af detta slag. I "Theologisk tidsskrift" var han en flitig medarbetare och erhöll 1883 teol. doktorsgraden för afh. Om den ocldsle kirkelige apologi överfor det grcrsk-romerske hedenskabs tcenkning. K:s åskådning fjärmades under 1890-talet alltmer från den lutherska läran (se Die gnadenlehre und (lie slille reformation, 1894), och han öfvergick 1899 till katolicismen. Af själfbiografiskt innehåll är hans arbete En kon-verlils erindriuger (1906); af hans sista verk är flertalet på tyska; Hugo Grotius und die religiösen bcwegungen (1904), Der letzte scholastiker (s. å.), Katholisches christentum (1906), Essays (s. å.), Die hcilige töirgitta von Schweden (1907) m. fl. Krogius, Frans Al i Bruno, finsk kirurg, f. 7 nov. 1864 i Helsingfors, blef student 1881, filos. kandidat 1883, med. kandidat 1885, med. licentiat 1889 samt med. och kirurgie doktor 1892, sedan han s. å. utgifvit en afh. Recherches bactcriologiques sur Vinfection urinaire. Han förordnadcs 1893 till docent i kirurgi och utnämndes 1901 till professor i kirurgisk klinik vid universitetet i Helsingfors. I ett stort antal större och mindre afhandlingar har K. behandlat kirurgiska spörsmål, bland dem med förkärlek blindtarmsinflammationens och bukhinne-inflammationens kirurgiska behandling: Vber die vom processus vermiformis ausgehende diffuse eitrige peri~ tonitis und ihre chirurgische behandlung (1901), Vber die fruhoperalion bei akuter appendicitis (1905) Ord, som saknas under K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 23 01:41:18 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbn/0777.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free