1491 Krogk-Krohg 1492 och Vber die chirurgische behandlung der diffusen eitrifjen perilonilis (1907). Vidare äro att nämna hans populära skrift Om den s. k. blindlarms-inflammationen (1906) och Föreläsningar öfver urinvägarnas kirurgiska sjukdomar (1898; 2:a uppl. 1909). R- T-di- Krogk fkråk], Hen dr i k, dansk målare, f. 1671 i Flensborg, d. 1738, studerade i Köpenhamn och uppehöll sig sedermera, från 1693, under många år i utlandet, mest uti Italien. Där utbildade han sig under Maratta, hvilkens maner han också till-egnade sig, ehuru på ett något handtverksmässigt sätt. Många af K:s arbeten ha gått förlorade, men åtskilliga, särskildt altartaflor, finnas ännu i behåll och vittna om den lätthet, h varmed han producerade. Ph. W.« Krogkleven [krcök-]. Se Krokskogen. Krogsered, socken i Hallands län, Årstads härad. 8,114 har. 640 inv. (1909). Annex till Drängsered, Göteborgs stift, Halmstads kontrakt. Krogstad, sockennamn. Se Krokstad. Krohg [kråg], norsk släkt, urspr. härstammande från gården Kroken i Höland (Ni dre Romerike); dess första ämbetsmannareprcsentanter skrefvo sig till 1800 K r o g h, men ändrade sedan namnformen till skillnad från den äldre militärsläkten v. Krogh. 1. Nikolai Fredrik K., militär, f. 1732 i Gjerdrum (öfre Romerike), d. 1801 på Munkvold vid Trondhjem, blef 1754 officer, var 1759-67 medlem af den 1752 tillsatta svensk-norska gräns-kommissionen och blef 1768 "generalveimestcr" i Trondhjems och Bergens stift (1787 frånskildes de bergenhusiska amtens vägväsen under egen "gene-ralveimester"). Under hans ämbetstid undergick vägsystemet nordanfjälls mycket väsentliga förbättringar. - Äfven hans broder Georg Anton K. (f. 1734, d. 1797), officer sedan 1757, slutligen öfverstelöjtnant, utmärkte sig som "generalveimester" 1767-86 i Akershus' och Kristiansands stift. 2. K r i s t i a n K., son till Georg Anton K., jurist, statsråd, f. 15 jan. 1777 i Gjerdrum, d. 10 nov. 1828 i Kristiania, blef student 1794 och juris kandidat 1797, utnämndes 1800 till adjunkt i juridiska fakulteten vid Köpenhamns universitet samt befordrades 1803 till e. o. professor i juridik och auditör vid sjökadettkåren. Han utnämndes 1804 till assessor i Trondhjems stiftsovermt och kallades 1814 till juris professor vid Kristiania universitet, men mottog hvarken denna plats eller en erbjuden assessorsstol i Höje-steret. Däremot inträdde han i den af riksförsamlingen på Eidsvold (1814) tillsatta kommitté, som skulle revidera Norges lagar. Som representant för Söndre Trondhjems amt var K. medlem af det storting, som sammanträdde på hösten s. å. Före dess slut utnämndes han (18 nov. 1814) till statsråd. Han kvarstod på denna post till 1818, då han fick i uppdrag att utarbeta förslag till en ny kriminallag. Detta värf hann K. emellertid icke fullborda. Af stortingen 1821-22, 1824 och 1827-28 var han en bland de mest framstående medlemmarna. K. utgaf Forsög til en ledetraad ved föreläsning er över folkeretten (1803) och grundlade "Juridisk archiv" (s. å.), som fortsattes af A. S. örsted. - 17 maj 1833 aftäcktes i Kristiania en obelisk till K:s minne. 3. O 11 o T h e o d o r K., den föregåendes kusins son, sonson till K. l, präst, författare, f. 15 mars 1811 i Molde, d. där 22 okt. 1889,^ blef teol. kandidat 1835 och lärare i Tromsö 1838 samt var 1847-r 86 kyrkoherde i Vestnes i Romsdalen. Han skref novellerna l'resten i Loppen (1846) och Spy d et Selshev-ner (1848), uppsatte och redigerade 1838-47 "Tromsö tidende" (nu "Tromsö stiftstidende") samt var 1852-84 medarbetare i "Morgonbladet", ofta under signaturen Lille T h e o d or (L. T.). Hans inlägg, som alltid följdes med intresse och ofta mötte gensagor, voro burna af hurnor och bitande kvickhet; han var' sträng rojalist, tillhörde den högkyrkliga riktningen och uppfattades som en rätlinig och helgjuten typ för den gamla norska byråkratien. 4. Georg Anton K., den föregåendes syss-ling, son till K. 2, ifrig förkämpe för den skandinaviska enhetstanken, f. 13 mars 1817 i Trondhjem, d. 13 apr. 1873 i Kristiania, innehade underordnade befattningar i ett regeringsdepartement. 1848 begaf han sig till Slesvig för att kämpa för Danmarks sak och var en tid anställd vid general Schlcppegrells stab. Som publicist utvecklade K. en särdeles omfattande verksamhet. Så utgaf han 1855-59 den norska afdelningen af "Nordisk universitets-tidskrift", redigerade "Den constitutionelle" 1846- 47 samt var medarbetare i "Den norske rigstidende", "Aftonbladet" och flera norska provinstidningar liksom äfven i svenska tidningen "Aftonbladet" samt i de danska "Fuedrelandet" och "Nordisk literatur-tidende". 5. K r i s t i a n K., den föregåendes son, målare, författare, f. 13 aug. 1852 i V. Åker nära Kristia-nia, tog juridisk examen 1873, innan han egnade sig åt konsten, var elev af Gussow i Karlsruhe och i Berlin till 1878 samt studerade från 1880 i Parts. Under den moderna norska konstens kampar i hemlandet var K. en af de mest framträdande representanterna för den nya riktningen. Han har sedermera bott ömsom i Kristiania, ömsom i Paris, där hän verkat äfven som lärare. 1909 blef K. professor och direktör för den då nybildade konstakademien i Kristiania. - K. var i sin konst en af realismens hän-gifna banerförare. Studier på Skagcn förde honom till skildring af fiskare och sjömän: Åt babord (norska nationalgalleriet, 1879), Hårdt lä (silverbröllops^-gåfva till konungaparct 1882), Norsk lots (1883, Dresdengalleriet) och ögonvittnen (en lotshustru får underrättelse om mannens död, 1885, nationalgalleriet). Till dessa år höra äfven några porträtt - det mest tidstypiska torde vara det, som framställer Gerhard Munthe, som kommit in på ett kafé och står där spanande i den rökfyllda luften (1885). Som författare uppträdde K. 1886 med den plumpt realistiska romanen Alberline, som blef åtalad och konfiskerad (den utgafs sedan ånyo i Danmark och 1888 på tyska i Budapest). Han målade 1886 en scen ur romanen, som gick på turné, andra målningar från denna tid äro Daggryning (en sömmerska, som somnat öfver sitt arbete), Kampen för tillvaron (brödutdelning en vintermorgon, 1889, nationalgalleriet), Socialisttåg (1891), Farligt farvatten (en förträfflig skeppartyp, utst. 1891, i Göteborgs museum liksom "Daggryning"). I Leif Eriksson upptäcker Amerika (nationalgalleriet) försökte han sig 1893 på ett för honom nytt område. Från samma år är Tants porträtt (nationalgalleriet) och porträtt af Aug. Strindberg. 17-majlåg målades 1899. Man öfver bord utställdes 1910. 1888 hade K. utgifvit romanen En duel, som skildrar konstnärs- Ord, som saknas under K, torde sökas under C.