1493 Krohn 1494 lif i Berlin. 1890 utgaf han teckningssamlingcn Lodser, 1891-92 Kunslnere (två samlingar porträtt med text) och 1892 märgfulla illustrationer till Ib-sens dikt Terje V igen. Som krönikör i "Verdens gäng" vann han afgjord framgång med en rad rese-skisscr (/ små a dagsrejser til oy f ra Paris), som utkom i bokform 1897, och novellsamlingen Dissonantser 1906. K. är representerad i norska nationalgalleriet äfven af en mängd teckningar. - Hans hustru O d a K., född Lasson, f. 1860, målarinna, studerade i Paris samt har utfört landskapsbilder och porträtt: Sommarnatt vid Kristiania f jord en (1886, nationalgalleriet), Gunnar Hciberg (1900, Nationalmuseum, Stockholm), Aasta Hansteen (nationalgalleriet) m. fl. 1_4. O. A. ö. 5. G-gN. Krohn [krrön], 1. Mikael K., norsk affärsman, f. 14 maj 1793 i Bergen, d. där 31 aug. 1878, var 1829-50 köpman i sin födelsestad, där han intog en ledande ställning inom affärsvärlden. För de af honom skapade och organiserade associationerna kan han göra anspråk på sin födelsestads och hela landets erkännsamma hågkomst. Så stiftade han 1845 Bergens söforsikringsselskab och 1852 Det bcrgenske dampskibsselskab samt gaf 1855 impulsen till anläggandet af Bergens mekaniska verkstad med därtill hörande docka. I Bergens kommunala historia intager K., en mycket framstående plats. Efter honom uppkallade A. Petcrmann en ö i Norra ishafvet. 2. GeorgHermanK., den föregåendes son, skådespelare, f. 16 aug. 1831, d. 15 maj 1870, studerade någon tid teologi, debuterade 1856 på Bergens teater, engagerades 1860 vid norska teatern i Kristiania och öfvergick 1863 till Kristiania teater. Efter flera års uppehåll i utlandet förnyade han 1809 där sitt engagemang och utmärkte sig som Lundestad i "De unges förbund". - 3. 01 a f K., den föregåendes son, målare, tecknare, f. 4 juni 1863 i Kristiania, har utgifvit åtskilliga humoristiska blad, karikatyrer af samtida politiker m. m. och är särskildt känd för sina med märket Joujou signerade teckningar till "Vikingen" och andra skämttidningar, i hvilka han varit medarbetare. l-3. O. A. ö. Krohn [kran]. 1. Frederik Kristofer K., dansk medaljgravör, f. 4 aug. 1806 i Sorö, d. 13 sept. 1883, studerade bildhuggarkonsten vid Köpenhamns konstakademi, men gick, under H. E. Freunds ledning, öfver till medaljgravörsfacket och vann 1835 akademiens stora guldmedalj för en skådepenning öfver J. H. Wessel. Han studerade sedermera i Berlin och Kom, utförde medaljer öfver reformationsfcstcn (1836) m. fl. och var gravör vid myntet 1841-73. - 2. P i e t ro K., den föregåendes son, dansk konstnär, f. 1840 i Köpenhamn, d. 1905, studerade målning vid konstakademien, fick som genremålare resestipendium och vistades i Italien 1872-78. Efter hemkomsten uppträdde han till en början som tecknare, illustrerade dikter (bl. a. Chr. Winthers "Billcdbog") och barnböcker, utförde en del raderingar, blef anställd som kostymtccknare och inspektör vid Kungl. teatern och 1885 äfven som scenisk instruktör vid dennas opcraafdelning Etan blef ock konstnärlig lodare för Bing och Gröndahls porslinsfabrik och 1893 föreståndare för det då nyinrättade konstindustrimuseet i Köpenhamn. K. var en mång-,sidig, högt bildad, energisk och initiativrik man med odlad smak och stor både samlar- och arrangcrings-förmåga. 1-2. G-gN. Krohn [krcon], Henrik, förkämpe för norska "maalstrsevet", f. 10 maj 1826 i Bergen, d. 14 juni 1879 på Stedje (Sogn), var 1846-58 handlande i sin födelsestad och köpte 1866 gården Stedje, bekant för sin fruktodling, och anlade där bl. a. en tändsticksfabrik. K. var en kunskapsrik man och en af dö främste i den krets, som redan på 1850-talet gjorde till sin uppgift att få det dansk-norska skriftspråket ersatt, med ett norskt normalspiåk, bildadt på grundval af de mest karakteristiska dialekterna; senare var han varm anhängare af "maalstraevct" och utgaf 1865-67 veckotidningen "Ferdamannen". Sedan, han 1868 stiftat den litterära klubben Vcstmanna-lagct, redigerade han från 1870 till sin död denna förenings lilla tidskrift "Fra by og bygd" (10 bd). Bland hans särskildt utgifna skrifter märkas Minne f råa ei Stockholmsfird (1867), Smaakrcede (s. å.), Fraa Vestlandet (1868) samt den episka dikten Geir-stad-Trond (s. å.) och Svein og Gudvcig (1869) samt lustspelet Den rette sida (1875). Hans samlade arbeten utgåfvos 1909 i l bd af Vestmanna-laget. O. A. ö. Krohn [krom]. 1. Julius Leopold Fredrik K., finsk skriftställare, vetenskapsman, f. 19 maj 1835 i Yiborg, omkom under segling nära Viborg 28 aug. 1888. K. blef student 1853 och filos. licentiat 1832, docent i finska språket och litteraturen s. å , lektor 1875 och e. o. professor 1885 i samma ämne. Han debuterade 1860 i kalendern "Mansikoita ja Mu-stikoita" under pseudonymen S u o n i o med en samling dikter och prosaberättelser. 1865 utkom ett häfte dikter (1869 en tillökad och 1897 en samlad upplaga). K. var en vek, känslig lyriker, som höjde den finska versen till större välklang, än den tillförene egt. Äfven öfversatte K. till finskan en mängd arbeten, bland dem flera af W. Scotts romaner samt Andcrsens sagor. 1869-80 utgaf han Ker-tomuksia Svomen historiasta (Berättelser ur Finlands historia; 5 dlr), som vunno mycket bifall. Som författare på finska litteraturhistoriens område uppträdde K. (på finska språket) redan med sitt licentiatspecimen om den finskspråkiga poesien under det svenska väldets tid. Härtill ansluta sig den finska psalmbokens historia (1880) samt Suomalaisen kirjalHsunden vaihect (Den finska litteraturens öden, slutredigcradt af sonen Kaarle K., 1897). Folkloristikcn åter representeras af flera utmärkta arbeten: Virolaisel ja yUmal-kaan länsisuomalaiset aineet Kalevalassa (De estniska och öfver hufvud västfinska elementen i Kalevala; i tidskr. "Suomi", 1872), en stor framställning af "Kalevala", utgörande första och enda delen af hans Suomalaisen kirjallisuuden historia (Den finska litteraturens historia; 1883-85), en samling af Ka-levalavarianter, Kalevalan toisinnot (1888). samt de af sonen redigerade Kanteletlaren tulkimuksia (Forskningar rörande Kantcletar; 1900-02). K:s Kale-valastudier ha varit af synnerlig betydelse för forskningen. Han undersöker med tillhjälp af varianterna Ord, som saknas under K, torde sökas under C.