skogstrakter (Nordmarken och Finnmarken). Ned mot Tyrifjorden gick gamla hufvudvägen från Kristiania till Ringerike genom passet Krokkleven (Krogkleven), vida bekant för sin enastående vackra utsikt och därför mycket besökt af turister, som från två uppförda plattformer kunna njuta af det storartade panoramat "Dronningens udsigt" och den 20 minuters väg längre söder ut belägna "Kongens udsigt". På den äldre vägen, som gick något n. om den nuv., genom den s. k. Nordkleven, stod i apr. 1716 en träffning mellan svenskar och norrmän. För att skydda Drammen, Kongsberg och "Grevskabene" (Jarlsberg og Larviks amt) hade generallöjtnant Lützow 1716 intagit en fast ställning vid det 1,5 km. närmare Drammen liggande Gjellebæk, och därifrån framsändes öfverstelöjtnant Coucheron med 150 man till K., där han med hjälp af 350 bönder förbättrade förut anlagda förhuggningar och skans. 15 april framsände Karl XII major Nieroth med några hundra man att bemäktiga sig passet. Två gånger försökte svenskarna storma försvarsverken, men blefvo med förlust tillbakaslagna, och sedan Nieroth själf svårt sårats, måste han draga sig tillbaka till Bærum. O A Ö. L. W:son M. Krokskärs skans, vid Södertörns sydligaste spets, utanför Herrhamra i Torö socken, fanns redan under Karl X:s danska krig, men omtalas ej senare. L. W:son M. Krokslätt, municipalsamhälle i Göteborgs och Bohus län, Örgryte socken, bestående enl. k. br. 19 okt. 1900 af hemmanen Krokslätt -- Kongegården och K. -- Nordgården samt den del af hemmanet Örgryte, som ligger v. om Mölndalsån. Tax.-v. för jordbruksfastighet och annan fastighet omkr. 5 mill. kr. 4,897 inv. (1909). Där ligga bl. a. a.-b. Pripp & Sons bryggeri, a.-b. Svenska gardinfabrikens anläggning samt a.-b. Eneroth & C:os tvålfabrik. Krokstad (osvensk form: Krogstad), socken i Göteborgs och Bohus län, Sörbygdens härad. 15,474 har. 2,160 inv. (1909). K. bildar med Hede och Sanne ett regalt pastorat i Göteborgs stift, Vikornas södra kontrakt. Krokstrand, hamnplats, fiskeläge och municipalsamhälle (egentligen Björneröd och Kroken) vid Idefjorden i Göteborgs och Bohus län, Skee socken. Municipalsamhället omfattar hemmanen Björneröd och Kroken, där hälsovårdsstadgans bestämmelser för stad tillämpas enl. k. br. 8 aug. 1902, och hade 1,224 inv. 1909. 1717 byggdes där en skans, Klausenborg (se d. o.), af öfverste Klausen, som äfven uppförde af stormpålar och dubbla palissader omgifna trätorn, s. k. tours á machicoulis. L. W:son M. Kroksundsverket l. Rödenesverket i Norge, Smaalenenes amt, nära färjstället Kroksund vid norra delen af den där endast omkr. 300 m. breda Örjesjön, var en af de s. k. gränsfästningarna och tillhörde Örjegruppen samt var afsedt att spärra vägen från Östervallskog i Sverige. Det byggdes efter 1900 som ett slutet och af stående taggtrådsnät omgifvet, delvis nedsprängdt, delvis muradt verk för infanteri och artilleri samt med 6 större och 6 mindre af järn och betong täckta rum. Bestyckningen utgjordes af 8 st. 8,4 cm. kanoner. K., som låg omkr. 5 km. innanför gränsen, har nu i enlighet med konventionen mellan Sverige och Norge 26 okt. 1905 nedlagts. L. W:son M. Krokus. Se Saffran. Krokydolit Hausmann, miner., en riebeckit-asbest af indigoblå och bruna parallellt liggande och mycket sega trådar. A. Hng. Krolevets [kråljēvets], kretsstad i ryska guv. Tjernigov. 10,375 inv (1897). Handel med landtmannaprodukter och linnevaror. (J. F. N.) Krole'wiec [-vjets], polska namnet på Königsberg i Ostpreussen. Kroll-lilja, bot. namn på Lilium martagon. Krolls etablissemang, förr förlustelselokal, numera operahus i Berlin (se d. o., sp. 14). Krollsplint (af ty. krollen, göra krusig; hoprulla sig), bladfibrerna af dvärgpalmen (Chamærops humilis), som torkas, rensas och "spinnas" (hopvridas till flätor) liksom tagel eller packas i balar samt utskeppas från Algeriet. Krollsplint (fr. crin d'Afrique, crin végétal) är till färgen brunaktigt grågrön. Den nyttjas till stoppning af madrasser och möbler som ersättningsämne för det mycket dyrare hästtaglet. Krollsplint, som ej är desinficierad, innehåller ofta akarider, som kunna föröka sig oerhördt, sprida sig öfverallt i rummen och göra bostaden obeboelig. (G. L--m.) Krom [kråm; af grek. chroma, färg], kem., ett metalliskt grundämne, som i mineralriket anträffas i förening med syre i mineralen kromjärn, kromblyspat m. d. Metallen upptäcktes redan 1797 af Vauquelin, men först 1894 lyckades Moissan erhålla större mängder i rent tillstånd genom att reducera kromoxid, Cr₂O₃, med kol i den elektriska ugnen. Numera utför man reduktionen enligt Goldschmidts metod med aluminiumpulver. På detta sätt framställes krom i stora mängder, som användes i järnindustrien som tillsats till stål (kromstål). Ren krom är hvitglänsande, med 6,7 eg. v., samt ännu mer svårsmält än platina. Den är utomordentligt hård, ungefär som korund. Metallen löses med vätgasutveckling af saltsyra och svafvelsyra, men angripes icke af salpetersyra, emedan metallen blir under inverkan af denna syra "passiv". Kromens atomvikt, som tecknas Cr, är 52,0. I kemiskt hänseende är kromen två-, tre- och sexatomig. Som tvåatomig metall ger kromen oxidulen CrO och kloruren CrCl₂ samt liknar då i kemiska förhållanden mest järn och mangan. Som treatomig metall ger kromen oxiden Cr₂O₃ och klonden CrCl₃. På detta mättningsstadium visar kromen största släktskap med aluminium och trevärdt järn. Som sexatomig ingår kromen i kromsyreanhydrid, CrO₃, och liknar då närmast mangan i mangansyran samt mo-lybrion och volfram. -- Den tvåatomiga kromens föreningar äro af föga vikt och ofullständigt kända, emedan de så hastigt syrsätta sig i luften, att det är mycket svårt att undersöka dem. Kromoxiden, Cr₂O₃, är ett grönt pulver af olika ren färgton alltefter beredningssättet. Den erhålles vackrast genom glödgning af ammonium- eller kvicksilfverkromat. Den kan erhållas i hexagonala tafvelformiga kristaller, isomorfa med järnoxidens och lerjordens. Hydratet är en grågrön fällning, som med grön färg löses i kaustikt kali och natron samt i syror. Liksom lerjorden ger kromoxiden salter både med baser och syror. Mineralet kromjärn, Fe.O.Cr₂O₃, är kromoxidens järnoxidulsalt och ett exempel på salter af förra slaget. Salterna med syror, kromoxidsalterna, utmärkas af en intensiv färg,