ej vacker. Öfver Aire går den breda hufvudgatan, Briggate, med lika liflig samfärdsel som någon gata i London. Bland märkligare byggnader och inrättningar må nämnas stadshuset, en praktbyggnad i grekisk stil (fullb. 1858), börs och spannmålsbörs, stort sjukhus, två stora klädeshallar, ett par hundra kyrkor och kapell, bl. a. en katolsk katedral (staden är sedan 1878 säte för en katolsk biskop), flera teatrar, statyer af Wellington, Rob. Peel, drottning Viktoria och prins Albert. Anstalter för undervisning och bildning äro universitetet, som, under namn af Yorkshire college inrättadt 1874, 1887 blef filial till Victoria university i Manchester, men 1904 ombildades till själfständigt universitet (med 4 fakulteter), stor teknisk skola (Mechanics' institute), stor kvinnlig bildningsanstalt, offentligt bibliotek (omkr. 280,000 bd), museum (med naturhistoriska, etnografiska och arkeologiska samlingar samt bibliotek), tillhörigt the Philosophical and literary society, museum för skön konst samt ett katolskt och ett metodistiskt teologiskt seminarium. Trots all konkurrens har L. bibehållit sin gamla rang som hufvudort för den engelska klädesfabrikationen och klädeshandeln (som sägas ha tagit sin början på 1300-talet). I det distrikt, hvars centrum L. är, tillverkas mer kläde än i något annat fabriksdistrikt i Europa, och handeln därmed drifves öfver hela jorden. Fabrikationen bedrifves i ett stort antal kringliggande samhällen, och produkten endast får sin fulländning i L. och försäljes därifrån, i motsats mot hvad förhållandet är i Gloucestershire, där varan göres fullt färdig i hvarje fabrik. Emedan ylleindustrien är underkastad färre växlingar än bomullsindustrien, råder i L:s distrikt öfver hufvud större välmåga bland arbetsklassen än i andra fabriksdistrikt. Af andra, industrigrenar, som i större skala bedrifvas i L., må nämnas tillverkning af konstsilke, färdigsydda kläder och skodon samt af ångmaskiner, lokomobiler, automobiler, elektriska och lantbruksmaskiner, verktyg, spik m. m. Dess lädermarknad är den största i England, men sulläder tillverkas ej i L. Förr var L. ock berömdt för sin tillverkning af lergods; vid slutet af 1800-talet sjönk densamma, men har i nyare tid åter uppblomstrat. -- L. fanns redan på Vilhelm Eröfrarens tid. Karl I gaf det stadsprivilegier (1626), och 1893 fick det rang af "city". -- Leeds--Liverpoolkanalen, en af de mest storartade i England, byggd 1770--1816, börjar vid Mersey nära Liverpool och går i en stor båge med många krökningar till L. vid Aire och förenar således Irländska sjön med Nordsjön. Den är 204 km. lång, 12,8 m. bred och 1,5 m. djup. Vid Foulbridge ligger dess högsta punkt, en 1,600 m. lång tunnel, 126 m. öfver hafvet. (J. F. N.) Leeds [lī'ds], engelsk hertigtitel inom släkten Osborne (se d. o.). Leeds--Liverpoolkanalen [līds-li'vəpol-]. Se Leeds. Leegaard [légår]. 1. Christopher Blom L., norsk neurolog och psykiater, f. 24 juli 1851 i Skien, med. kandidat 1876, med. doktor på afh. Studier i hjernens almindelige pathologi (1884), anställdes 1885 som läkare i elektroterapi vid rikshospitalet, där han stod i spetsen för afdelningen för nervsjukdomar, öfver dessa höll han de följande åren kliniska föreläsningar samt blef 1893 docent, 1895 t. f. professor i sitt ämne och 1896 ord. professor i medicin vid Kristiania universitet med föreläsningsskyldighet i läran om nervsjukdomar. I flera läroböcker och många afhandlingar, bl. a. i "Norsk magasin for laegevidenskab", "Nordisk med. archiv" och "Deutsches archiv für klinische medizin", har han behandlat ämnen på inre medicinens och nervsjukdomarnas område. Internationell berömmelse har han vunnit i synnerhet genom sina arbeten om poliomyelitens natur och orsaker, särskildt i Beretning om en epidemi af poliomyelitis anterior acuta i Bratsberg amt aar 1899 (1901), och efter vidsträcktare undersökningar närmare utvecklade i det stora verket Kliniske og epidemiologiske undersögelser over den akute poliomyelit i Norge med saerlig hensyn till dens förekomst i 1905 (i "Christiania videnskabsselskabs" skrifter, 1909) L. har här visat, att sjukdomen är af infektiös natur, hvilket föranledt norska medicinalstyrelsen att påbjuda anordningar för att hindra dess spridning. Sedan 1900 är L. medl. af Den retsmedicinske kommission och sedan 1901 af Kontrolkommitteen for Gaustad sindsygeasyl vid Kristiania. 2. Michael Nicolai L., den föregåendes broder, ingenjör, politiker, f. l maj 1859 i Larvik, tog 1881 diplomexamen vid Dresdens polyteknikum, anställdes i norska statens väg- och vattenbyggnadskår och sedermera vid hamnväsendet, vid hvilket han sedan varit distriktsingenjör. Några år var han ordf. i den inflytelserika Polyteknisk förening, senare i Ingeniör- og arkitektforeningen i Kristiania samt har efter sin afgång från ordförandeskapet spelat en ledande roll inom Norges teknikerkretsar. L. är medlem af Normandsforbundets styrelse samt innehar flera andra representativa uppdrag och förtroendeposter. 1910 blef han ordf. i det högervänliga, men oafhängiga Christiania naeringsparti. Sedan 1909 är L. stortingsrepresentant för Uranienborgs krets i Kristiania; han är ordf. i socialkommittén och deltager särskildt i behandlingen af sociala och ekonomiska frågor. 1 o. 2. K. V. H. Leek [lī'k], stad i engelska grefsk. Stafford, vid en bilinje till Trent--Merseykanalen. 15,484 inv. (1901). Latinskola, Nicholson institute med bibliotek, museum, konstskola och konstgalleri. Sidenindustri. (J. F. N.) Leem [lem], Knud, norsk lappmissionär, topograf, lexikograf, f. 1697, d. 27 febr. 1774, blef student i Köpenhamn 1713, kallades 1725 på föranstaltande af "lapparnas apostel''' Th. von Westen som missionspräst för Porsangers och Laksefjords socknar i Finnmarken, blef 1728 präst i Alten (västra Finnmarken) och 1734 i Avaldsnes (Kristiansands stift) samt var sedan 1752 professor docens vid och föreståndare för det till utbildning af präster och lärare för lappbefolkningen i norra Norge s. å. inrättade. Seminarium lapponicum Fridericianum i Trondhjem. Hans för studiet af lapparnas språk och etnografi vägbrytande skrifter äro En lappisk grammatica (1748), utarbetad på grundvalen af dialekten i Porsanger, Beskrivelse over Finnmarkens lapper (1767) och Lexicon lapponicum (I, 1768; II, efter L:s manuskript utarbetad af norske prästen G. Sandberg, 1781). K. V. H. Leemans [lem-], Conrad, holländsk arkeolog och egyptolog, f. 1809 i Zalt-Bommel, Gelderland. d. 1893 i Leiden. Sedan han ordnat den utmärkta egyptiska samlingen i fornsaksmuseet