ståthållarnas grafvar. Industrien omfattar tillverkning af guld- och silfvervaror, speglar, musikinstrument m. m. L. är en af Nederländernas största frukt- och boskapsmarknader samt drifver f. ö. handel med spannmål, lin, hudar, brännvin och mejeriprodukter samt fisk. Det har två gymnasier och en högre borgarskola. L. omnämnes först på 1200-talet och låg då vid en bred hafsvik (Middclzee), som småningom igengrundades, så att staden nu ligger minst 15 km. från hafvet. 1504 blef det Frieslands hufvudstad. (J. F. N.) Leeuwenhoek l. Leuwenhoek [levenhok], Antony van, holländsk naturforskare, f. 24 okt. 1632 i Delft, d. där 26 aug. 1723, skall i yngre år ha varit kassör och bokhållare i en klädeshandel i Amsterdam,

Porträtt

senare (från 1660) i 39 år kammarvaktmästare vid sin födelsestads, Delfts, rådhus. Han synes redan tidigt ha sysselsatt sig med att slipa linser för naturforskares behof. Ehuru i saknad af vetenskaplig underbyggnad samt t. o. m. okunnig i det på den tiden oumbärliga latinet, vann han snart rykte genom det följdrika bruk han själf gjorde af mikroskopet, sedan han väsentligen förbättrat detta instrument genom förfärdigande af kraftigare linser, så att det af honom konstruerade enkla mikroskopet vida öfverträffade de då brukliga sammansatta. De viktigaste af L:s undersökningar äro hans fullföljande af Malpighis upptäckt af blodkropparna, hvilkas utseende hos människan, grodungen o. s. v. han 1673 noggrant beskref, samt hans 1690 bekantgjorda iakttagelse af hårrörskärlens betydelse för blodomloppet, hvarigenom Harveys lära om denna process fullständigades. L. uppvisade äfven den verkliga strukturen af tandsubstansen, ögats kristall-lins, håret, epidemis samt hjärnan hos människan och de högre djuren, observerade ögats sammansatta byggnad m. fl. egendomligheter hos insekterna, undersökte olika trädslags vedbyggnad o. s. v. - allt med mikroskopet. Han upptäckte hvirfveldjuren och de sedermera s. k. infusorierna (1675) samt uppdagade själfständigt, ehuru några månader senare än Leiden-studentcn L. Hamm, spermatozoerna. Den gängse föreställningen att t. o. m. högre animaliskt lif, exempelvis loppan, uppkomme af sig själft ur dam, förruttnelseprocesser m. m. bekämpades på det kraftigaste af L. under uppvisande af många fall af dittills opåaktad verklig fortplantning. Vanligen afhöll han sig dock från att draga slutsatser, nöjande sig med att lämna samvetsgranna beskrifningar. Han var sedan 1680 medlem af Royal society i London och sedan 1697 korresponderande ledamot af Académie des sciences i Paris. Sina iakttagelser offentliggjorde han dels, och hufvudsakligen, i det förstnämnda samfundets "Philosophical transactions", dels äfven i det senares "Mémoires". Hans samlade skrifter utkommo i 7 bd 1715-22, både på holländska och latin. Ett urval utgafs 1798-1800 på engelska af S. Hoole. Leeuw-Saint-Pierre [lev sä piär], köping i belgiska prov. Brabant, 5 km. n. om Hal. 7,325 inv. (1904). Ylle- och bomullsväfverier. J. F. N. Leeward-islands [lī'ωəd a͡ı'lənds], eng., "öarna i lä", "öarna under vinden", kalla engelsmännen dels en del af de små Antillerna (se d. o., sp. 1141), dels de västra Sällskapsöarna. I båda ögrupperna finnas Windward islands, "öarna i lovart", "öarna öfver vinden" (= passaden). J. F. N. Le Faou [b faö]. Se Faou. Lefaucheux [bfåjö], Casimir, fransk gevärskonstruktör, f. 1802, d. 1852, konstruerade ett på sin tid mycket användt jaktgevär och en revolver (se Handeldvapen, sp. 1317, och Jaktgevär, sp. 1210 med fig. 4). Lef den lycklige. Se Leif den lycklige. Lefebre, T. Se Lefebvre, T. Lefebure [lefabyr], Johan Henrik (Jean Henry), köpman, bruksidkare, f. 15 jan. 1708 i Stockholm, d. där 27 okt. 1767, sonson till köpmannen André Lefebure, som flyttat in från Frankrike till Stockholm. L. erhöll 1730 burskap samt anlade där ett sockerbruk och flera andra fabriker. Han inköpte äfven bl. a. ett i Norrköping sedan gammalt befintligt mässingsbruk och anlade vid detsamma ett konstgjuteri för tillverkning af fingerborgar m. m. Hans affärsverksamhet lämnade lysande resultat, och L. fick snart stort inflytande på det kommersiella lifvet i Sverige, som led. af Konvojkommissariatet och Assekuransrätten, som fullmäktig i Generaltullarrendesocieteten och Järnkontoret samt som direktör vid Sjöförsäkringskontoret och Ostindiska kompaniet. Vid riksdagarna 1751- 52 och 1760-62 var han led. af borgarståndet samt fungerade i flera år som fullmäktig för detsamma i Riksens ständers kontor. Han adlades 1762, med bibehållande af sitt namn. Men få år därefter började för L. olyckans dagar. Vid Växelkontorets inrättande (1747) hade han ingått bland de associerade och därefter, med undantag af tiden för H. Königs med fleras ledning af detsamma (nov. 1756 -juni 1758), varit delegare därstädes ända till dess afskaffande (1761) samt den verksammaste i skötseln af dess affärer. Då vid riksdagen 1765-66 räfsten med växelherrarna företogs, sattes L., liksom hans mäktige medbroder Kierman, i husarrest, hvarjämte hans egendom och handelskontor ställdes under kuratel till säkerhet för kronans och bankens rätt. Utgången blef för L. sådan man kunnat vänta: ständerna (!) förklarade honom skyldig att betala inemot hälften af det beräknade ersättningsbeloppet (61 tnr guld) och dömde honom till 1 månads fängelse vid vatten och bröd samt förlust af all borgerlig näring i Stockholm och af rättighet att vistas i Stockholm eller å ort, där riksdag hölles. Men i maj 1766 nedsattes ersättningsbeloppet icke obetydligt, och vatten- och brödstraffet mildrades till böter af 1,000 dlr smt. 1769 års riksdag nedsatte ytterligare ersättningsbeloppen, och hvad som redan utbetalts därutöfver återställdes till arfvingarna. - Med L:s son, titulär-bergsrådet Jean L.-Lilljenberg (f. 1736), utslocknade ätten på manslinjen 1805. (L. S.) Le Fébure [la febyr], Claude. Se Lefebvre, C. Lefébure [lefebyr], Eugene Jean Baptiste Louis Joseph, fransk egyptolog, f.