- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
25-26

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leflô ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som sekreterare i den 1819 sammankallade
Defensionskommittén, hvilken skulle yttra sig om
landets befästningssystem m. m., kallades han 1821
att öfvertaga Ledningen af krigsakademien på Karlberg,
hvilken behöfde en ombildning. En sådan lät icke länge
vänta på sig, och bl. a. var den fria läsningen, som
då infördes där, L:s verk. Som lärare och sedermera
förtrogen rådgifvarc åt kronprinsen Oskar förskaffade
L. sig den blifvande konungens tillgifvenhet. Redan
1830 befordrades han till generalmajor, blef 1839
chef för Ingenjörkåren (han lämnade i sammanhang
därmed guvcrnörskapct för krigsakademien),
förordnades 1844 till president i Krigskollegium och
utnämndes 1847 till generalbefälhafvare i Fjärde
militärdistriktet. Från denna befattning erhöll
han 1856 på begäran afsked och inskränkte därefter
sin verksamhet till utöfvandet af presidentskapet
i Krigskollegium. 1860 utnämndes han till general
af infanteriet. – L. var medlem af Krigsvet.- och
Vet. akad. samt af Örlogsmannasällskapet. Vid sidan
af sina militära uppdrag utöfvade L. en omfattande
verksamhet på andra håll. Ett mål för hans sträfvande
var bl. a. det allmänna undervisningsväsendets
utveckling, och han var en af dem, som 1827
inrättade Nya elementarskolan i Stockholm, där
företrädesvis hans idéer (bl. a. den fria läsningen)
skulle försökas. Som medlem af ridderskapet och adeln
deltog han med ospard möda i riksdagsförhandlingarna
för samhällsskickets utveckling, arbetade med ifver på
införandet af ett tidsenligt representationssystem,
af nytt myntväsende, af nya mått- och viktsystem
m. m. samt, icke minst, på försvarsväsendcts
förbättring. "Genom sitt ljusa hufvud, sin vidsträckta
och mångsidiga bildning, sin grundliga kännedom af
statsverket och alla dess invecklade förhållanden, sin
verksamhet och sin ovanliga arbetsförmåga var L. en af
sin tids utmärktaste ämbetsmän. Som enskild människa
var L. i ordets skönaste och vidsträcktaste bemärkelse
en ärans man". Se H. Hernlund, "J. P. L. och de
pedagogiska reformplanerna i Sverige på 1820-talet" (i
festskriften vid invigningen af Nya elementarskolans
lärovcrkshtis 13 nov. 1899). – En äldre broder
till L., Karl Adolf (f. 1779, d. 1854), deltagare
i 1808–09 års finska krig, 1820 öfverstelöjtnant
i generalstaben, adlades samma år som brodern
(1818) och antog därvid namnet af Lefrén.

C. O. N.

Lefsina, nuv. namnet på Eleusis (se d. o.).

Lefuel [löfyäl], Hector Martin, fransk arkitekt,
f. 1810, d. 1881, studerade i École des beaux-arts
och vann Rompriset 1839. Han blef 1848 arkitekt för
slottet Meudon och kort därefter för Fontainebleau
och fick efter Viscontis död 1854 i uppdrag
att fullborda de nya längorna af Louvre åt
Place du carrousel till. Denna betydande del
af slottskomplexen, som stod färdig 1857, blef
dekorativt verksam och storslagen, om ock öfverlastad
i utsirningen. L. var medlem af Institutet sedan
1855 och professor vid École des bcaux-arts samt
generalarkitekt för Louvre och de öfriga kejserliga
palatsen. L. upjpgjorde också ritningarna till det
kolossala Industripalatset i Champs-Elysées, utfördt
till världsutställningen 1855, sedermera användt
till olika utställningar, bl. a. till den årligen
återkommande konstutställningen ("salongen"). Palatset
nodrefs för att till världsutställningen
1900 ersättas med Grand och Petit palais.

G–g N.

Lefva, sjöv. Om vinden kommer nära parallellt med
ett segels plan, kommer seglet i en fladdrande
rörelse, hvarvid det säges lefva, lefra eller
leka. Vid bidevindsegling skall inan noga tillse,
att förseglen icke "lefva", ty i sådant fall
ligger man för högt i vinden. Jfr Lefra.

L. H.*

Lefvande bilder. 1. Framställningar af målningar och
plastiska verk genom lefvande personer (fr. tableaux
vivants). Dylika framställningar förekommo redan
i den romerska forntiden och spredo sig sedan till
östromerska riket. Kejsarinnan Teodora var mästarinna
däri. I nyare tider införde madame de Genlis genren
vid hertigens af Chartres (Philippe Égalités) hof med
hjälp af målarna David och Isabey. Lady Hamilton (se
Hamilton, sp. 1225) framställde på ett lyckligt
sätt antika statyer. I synnerhet på teatern med dess
belysningsmöjligheter göra sig dylika framställningar
väl. - 2. Lefvande kallas ofta äfven de bilder, som
visas på den s. k. biografteatern (se Kinematograf,
sp. 90). Jfr Dissolving views.

Lefvande byggnader. Se Konservera, sp. 807.

Lefvande charader. Se Charad.

Lefvande diur, järnv. Se Järnvägstaxa.

Lefvande ellips, språkv. Se Ellips.

Lefvande kolumntitel. Se Kolumntitel.

Lefvande konton, hand. Se Konto.

Lefvande kraft, mek. o. fys. Se Kinetisk energi.

Lefvande vikt. 1. Veter., en i husdjursläran
använd term för djurens absoluta vikt i lefvande
tillstånd. Per kg. lefvande vikt beräknas
utfodrings-normer, försäljningspris, nijölkafkastning
o. s. v. Motsatsen till lefvande vikt är slaktad vikt
(se d. o.).

2. Sportv., ryttarens personliga vikt
i motsats till död vikt (se d. o.),
som hästen bär i sadeln med tillbehör.

1. H. r.
2. B. C-m.

Lefvede, socken. Se Levede.

Lefvene, socken. Se Levene.

Lefver. 1. Artat. Se Lefvern. – 2. Kem. Se Svafvellefver.

Lefverabscess, med. Se Lefversjukdomar.

Lefveraloe, farm. Se Aloe 2.

Lefveratrofi (se Atrofi), en förminskning af lefvern,
vanligen uppträdande som en akut sjukdom. Se
Lefversjukdomar.

I. H.

Lefverbalsam, bot. Se Ageratum.

Lefvercirrhös (Lefvercirros), en
vanligen med bindväfsnybildning förlöpande
inflammationsprocess inom lefvern. Se
Bukvattusot och Lefversjukdomar.

I. H.

Lefverflundran, <i>zool./i>, med. Se Distomum,
sp. 532, och Igelsjuka.

Lefverfläckar, med. Se Fräknar och Kloasma.

Lefvergång, inre och yttre. Se Gallgång.

Lefverigeln, zool., med. Se Distomum. sp. 531, och
Igelsjuka.

Lefverkis, miner., en varietet af markasit af
tät struktur och endast svag metallglans.

A. Hng.

Lefverkolik, kir. Se Gallsten.

Lefverkräfta, med. Se Lefversjukdomar.

Lefvermask, zool., med. Se Distomum, sp. 533.

Lefvermossor, Hepaticae, bot., den första klassen
af Bryophyta bland arkegoniaterna. Stammen är
dorsiventral, försedd med blad (Foliaceae) utan
nerver, eller bålliknande (thallös), med eller utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:53:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free