- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
55-56

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Legoaftal - Legogifvare - Legohjon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arbetsbeting, utgår åter betalning, allenast om det tillverkade aflämnats eller i allt fall hållits beställaren till hända i fullfärdigt skick för en honom åliggande afhämtning eller afsyning. Skall, såsom vid ett byggnadsföretag, arbetet successivt mottagas och afsynas, gäller det sagda om arbetets särskilda delar hvar för sig. Ifrågavarande regler om kasusansvars öfvergång på beställaren gälla äfven ett af tillverkaren tillsläppt hjälpmaterial, dock att om det nedlagts på jord, grund, hus eller annan egendom i beställarens besittning, kasusansvaret öfvergår omedelbart med nedläggandet. -- Såsom en särskild afart af arbetsbetinget plägar räknas fraktaftal. För öfrigt förete stundom arbetsbeting och tjänstelega beröringspunkter med helt och hållet andra kontrakt. Så antager arbetsbetinget karaktär af köp, om tillverkaren ej allenast tillsläpper hjälpmaterial, utan presterar själfva hufvudmaterialet. Tjänstelegan är åter ofta nog svår att skilja från legohjonsaftalet i dess moderna gestalt. -- Om lega vid indelta trupper se Indelta armén, sp. 475. A. W. Legogifvare. Se Legoaftal. Legohjon är en benämning, som i lagspråket numera vanligen ersättes med tjänstehjon och i dagligt tal med tjänare. Det är härvid fråga om arbetstagare med anställning i annans (husbondens) jordbruk eller hushåll eller ock för hans personliga uppassning. Eljest äro, i motsats till förhållandet vid tjänstelega (jfr Legoaftal), tjänsteprestationerna principiellt obestämda till tid, ort och beskaffenhet. Det aftal, som ligger till grund för ifrågavarande rättsförhållande, är i det hela obekant för äldre samfund. I dessa förefanns nämligen enligt regel slafveri (träldom), och legohjonsförhållandet, hvilket i det moderna samhället fyller samma sociala uppgift som fordom slafveriet (träldomen), har kommit att ersätta detta. Just på grund af den sociala betydelse, som legohjonsförhållandet sålunda eger, ha emellertid sedan gammalt vissa statsintressen därvid gjort sig gällande. Därpå bero åter dels tidigare ålägganden för personer i en viss sämre social ställning att taga tjänst, dels vissa egendomliga bestämmelser rörande själfva rättsförhållandet. Legohjonsinstitutet har nämligen tjänat staten såsom medel att afvända faran för en sysslolös proletärklass och att tillgodogöra samhället lediga arbetskrafter. Endast undantagsvis ha dock personer tvungits att tjäna hos viss man. För närvarande äro i denna del allenast att anteckna föräldrars rätt till hemmavarande barns tjänster, intilldess barnen fyllt 21 år, fosterföräldrars liknande rätt i förhållande till fosterbarnen och fattigvårdsstyrelsens husbonderätt öfver fattighjon. Märkas må dock äfven, att, då husbonde gjort särskild kostnad på tjänares uppfostran, tjänaren är skyldig att stanna hos husbonden utöfver aftalad tid, intilldess han förnöjt husbonden för sagda hans utlägg, och att utan tjänarens samtycke annan eger att träda in i husbondens ställe vid dennes död, hans försäljning af fast egendom och dess afstående till borgenärerna. En inskränkning i friheten att välja sin tjänst är däremot icke att se i stadgandet, att för dem, som äro under 21 år, föräldrar och förmyndare ega att utse första tjänsten och för deras del råda öfver dess upphörande. Den tidigare skyldigheten att till vinnande af laga försvar (se Lösdrifvare) skaffa sig tjänst hör åter till det förflutna. Den sattes helt och hållet ur kraft genom k. förordn. 12 juni 1885 ang. lösdrifvares behandling, hvilken lät begreppet laga försvar falla, sedan det i tiden därförut visserligen efter hand alltmera förlorat i betydelse. På samma sätt har det gått med de uppställda villkoren för rätt att antaga tjänare -- en lagstiftning, som fullständigande anslöt sig till bestämmelserna om nyssnämnda tjänstetvång. Med 1885 års förordning bortföll den längst kvarstående föreskriften, att man, för att såsom husbonde kunna bereda laga försvar, måste själf ha sådant samt verkligen använda och underhålla legohjonet. -- På grund af rättsförhållandet må husbonden under legotiden oinskränkt förfoga öfver legohjonets arbetskrafter. I fråga om tiden för och beskaffenheten hos tjänsteprestationerna vet lagen icke af annan begränsning, än att det föresatta arbetet skall vara skäligt och, hvad orten angår, denna ej annan, än att legohjonet ej behöfver medfölja till utrikes ort. Husbonden förutsättes åter skola lämna legohjonet, förutom utlofvad lön, fullständigt underhåll under legotiden, d. v. s. kost och bostad. För öfrigt gäller enligt lag, att aftal om legohjonstjänst skall ingås för viss tid och med iakttagande af vissa formaliteter. I förstnämnda afseende innehåller nu gällande legostadga af 23 nov. 1833, att legohjonsaftal skall slutas för tiden till nästkommande 24 okt. eller, såsom i Stockholm jämväl kan ske, till 24 april (jfr Flyttning) med dagen för tjänstens tillträdande såsom begynnelse. Man har alltså tänkt sig, att under vanliga förhållanden aftalet skall slutas i Stockholm för helt eller hälft år och i öfriga delar af riket städse för helt år. Formaliteterna vid aftalet bestå däri, att husbonden gifver legohjonet städjepenning (städsel) och af detsamma mottager orlofssedel. För att ett aftalsvis upprättadt legohjonsförhållande verkligen skall upphöra med tilländalupen legotid, är nämligen af nöden, att den kontrahent, som icke önskar dess fortsättande under den följande legoperioden, viss tid före legotidens slut bevisligen därom underrättar medkontrahenten (s. k. uppsägning). Uppsägning från husbondes sida är ogiltig, om den icke åtföljes af orlofssedels utgifvande och, då legohjon uppsagt, är husbonde skyldig att inom åtta dagar därefter tillställa det orlofssedel. Denna innehåller, förutom vitsord om legohjonets förhållande i tjänsten, intyg om dess ledighet att antaga ny tjänst för följande legoperiod. Då legohjonet inlåter sig i underhandlingar om ny tjänst, är företeendet af orlofssedeln för medkontrahenten ett bevis på, att legohjonet är behörigt att förfoga öfver sin arbetskraft. Vid öfverenskommelsens afslutande öfverlämnad till husbonden, tjänar åter orlofssedeln honom dels till säkerhet, att legohjonet ej annanstädes må kunna utbjuda sin tjänst för nästkommande legoperiod, dels ock, ifall legohjonet eljest försöker att undandraga sig fullgörandet af de åtagna tjänsteprestationerna, till bevis, att aftalet verkligen kommit till stånd. Då person, som låter "städsla" sig (mottager städjepenning), förut icke innehaft tjänst, ersattes orlofssedeln af två i hans församling boende trovärdiga mäns intyg. Så sker ock, om husbonde vägrar orlofssedel eller är borta på tid, då uppsägning skall ske, och ej satt person i sitt ställe. Vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 1 00:52:28 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free