underlåten uppsägning har legohjonet att fortsätta tjänsten jämväl under nästa legostämma mot lika lön, underhåll och städjepenning som förut. Aftal, slutet på längre tid än ett år, binder däremot ej för tid därutöfver. Legostadgans bestämmelser passa ej fullt samman med de moderna levnadsförhållandena och finna därför ej heller någon obestridd tillämpning. Först och främst torde det ej sättas i fråga, att icke vid aftalets ingående legohjonets prestationer till tid, ort och beskaffenhet kunna med laga verkan erhålla en bestämning, utöfver hvad lagen i detta afseende innehåller, utan att aftalet därigenom upphör att anses såsom ett legohjonskontrakt. Särskildt betraktas anställning i sådan befattning, som förutsätter intellektuell begåfning eller särskilda studier, i sig innebära, att husbonden afstått från att använda legohjonet i gröfre sysselsättningar. Vidtgående begränsningar i förutnämnda afseenden närma likväl aftalet till vanlig tjänstelega. Till den del, som rättsförhållandet i berörda punkter lämnas obestämdt, uppstår dock alltid det för legohjonstjänst karakteristiska förhållandet af under- och öfverordnad i kontrahenternas rättsställning. Till följd häraf är det åter äfven förklarligt, att i svensk lag förordnats, att legohjonsstadgans föreskrifter i tillämpliga delar skola lända till efterrättelse för rättsförhållandet mellan näringsidkare samt handelsbetjänt eller arbetare (k. förordn. 18 juni 1864 § 15 mom. 3, § 17 mom. 4). Beträffande legohjons underhåll är sedan gammalt förutsatt, att detta må kunna utgå annorledes än in natura. Legohjonet behöfver ej bo tillsammans med husbonden eller ens å hans egor samt kan i stället för mat och dryck vid husbondens bord af honom bekomma s. k. kostpenningar eller stat. Legohjonstjänst åtages jämväl för helt andra tider än de lagbestämda och särskildt för vida kortare perioder, nämligen för månad eller t. o. m. vecka. I synnerhet vid dessa slags kontrakt, men äfven eljest försummas i lagen föreskrifna formaliteter. Legohjonet lämnar ej orlofssedel och husbonden ej städjepenning. -- Där dylika afvikelser från lagens stadganden föreligga, har rådt osäkerhet, huruvida ett verkligt legohjonsförhållande förefunnits. I praxis synes man ej mera vara sinnad att betrakta orlofssedelns företeende och öfverlämnande vid aftalets ingående som nödvändiga förutsättningar för ett legohjonsförhållandes upprättande, hvaremot mera vikt hittills blifvit lagd på städjepennings utgifvande och aftalets ingående till nästföljande eller löpande legostämmas slut. Därförutan förmenas icke ha uppstått ett rättsförhållande i full enlighet med 1833 års legostadga. Ogiltigt är dock aftalet icke. Det är väl icke ett legalt legohjonsförhållande men ett fritt, hvarpå tillämpas sådana stadganden rörande det förra, som icke särskildt bero på legohjonsinstitutets historiska utveckling och de politirättsliga ändamål, som därvid fullföljts. Vid legohjonsaftal kunna förutom orlofssedeln eller det denna ersättande intyget förekomma äfven andra skriftliga handlingar. Så förutsätter lagen, att legohjon vid tjänstens tillträdande öfverlämnar till husbonden intyg från sin förra husbonde om sitt förhållande i tjänsten under tiden efter orlofssedelns utfärdande (afskedsbetyg) och vid öfverflyttande från en församling till annan dessutom för honom företer prästbevis från den församling, hvarifrån legohjonet flyttar. Legohjonet eger i sin ordning att vid aftalets ingående af husbonden fordra intyg om orlofssedelns mottagande och de legohjonet tillförsäkrade förmånerna (städjebevis). I allmänhet sakna dessa stadganden tillämpning, i mån som de icke återupplifvats i senare författningar; jfr k. förordn. 23 dec. 1910 ang. kyrkböckers förande § 32, enligt hvilken husbonde skall tillse, att inflyttadt legohjon till pastorn aflämnar utflyttningsbetyg. Aftal med legohjon förmedlas ofta genom personer (kommissionärer), som yrkesmässigt bedrifva sådan slags förmedling. K. kung. 28 nov. 1884 har gjort utöfningen af sådant yrke beroende af särskildt tillstånd och därjämte fordrat nedsättning af viss säkerhet för aftalens uppfyllande gent emot legohjonen, såframt detta tillstånd omfattar rätt att aftala om anställning å annan utrikes ort än Norge. Legohjonet kan ej ensidigt frånträda aftalet i annat fall än att husbonden uppenbarligen brister i fullgörandet af sina förpliktelser mot detsamma (Legostadgan §§ 6, 9). Tager legohjon i krigstid värfning, befrias det emellertid från tjänsten (§ 50). Vid flyttning på öflig tid har legohjon lagligt anspråk på uppskof med sin inställelse i tjänsten, nämligen på landet under 7 och i staden under 4 dagar. Håller det sig åter eljest från tjänsten, eger husbonde att låta hämta eller återtaga det. Utom hämtningspåföljden ådrager sig legohjon genom kontraktsbrott viss rättsförlust, delvis under form af böter, och olika, allteftersom husbonden begagnar eller icke begagnar sin rätt att låta hämta eller återtaga det. -- Husbonde kan åter mot utgifvande af ersättning för hela legotiden när som helst skilja sig från legohjonet, hvarjämte han utan sådan uppoffring kan häfva kontraktet, då i legohjonets person därtill yppar sig laga skäl (§§ 10, 15, 16, 45 och 52). Dessutom verkställes äfven under annan förutsättning afdrag på den återstående tidens underhåll, för hvad legohjonet kan bekomma på ny plats under samma tid, och tjäna vissa omständigheter i husbondens person härutöfver till lindring i hans ersättningsskyldighet: iråkadt armod, dödsfall samt fast egendoms försäljning eller afstående till konkurs (§§ 5, 6, 47 och 48). -- Då kontrahent under ofvan angifna omständigheter önskar att i förtid träda från kontraktet, har han, för det fall att medkontrahenten icke i allo fogar sig efter hans vilja, att vidtaga särskilda åtgärder. I denna händelse skall nämligen rättsförhållandets upplösning ytterst ske under medverkan af laga myndighet, dock så att exekutiv myndighet i första hand må kunna anlitas (vräkning på husbondes begäran, entledigande på legohjonets). Vid nämnda föreskrifters åsidosättande inträda de påföljder, som äro stadgade för ett obefogadt häfvande af kontraktet. Parternas viktigaste rättigheter i öfrigt äro husbondens rätt till legohjonets arbete och legohjonets till underhåll och lön af husbonden. Utöfver hvad därom ofvan blifvit sagdt, må följande framhållas. Husbonde kan sätta annan i sitt ställe till förman för legohjonet. Legohjon är skyldigt att ansvara för den skada, som det förorsakar husbonde, och att redovisa, hvad denne anförtrott detsamma. För fordran, som husbonde sålunda förvärfvar, kan han verkställa afdrag å lönen och åtnjuter retentionsrätt till legohjons saker. Afkortning å lönen eger äfven