75 Lehr-Leibl 76 L. sökte skingra sitt lynnes svårmod. Mästerligt naturlig. ton och behagfullt flytande versifikation stodo honom till buds. Prästerskapets ofördragsamhet under detta tidehvarf af religionskrig nödgade L. att i en pilgrimsfärd till Rom söka förlåtelse för att han sjungit om sin kärlek till vinet och cidern. För att ytterligare försona sin ungdoms dårskaper skref han på ålderdomen 32 Noéls (visor om julen och Jesusbarnet; utg. af Gaste, 1862), som äro tunga och sökta i formen. Af vaude-vireraas l:a uppl. (omkr. 1570) har man intet exemplar i behåll. Flera uppl. ha sedan följt, i synnerhet under 1800-talet. Jfr A. Gaste, "Les vaux de Vire de Jean Le Houx" (1875), "Olivier Bassclin et le Vau de vire" (1887), och Joh. Steenstrup, "Rejse-minder fra vaudevillens hjem" (i "Nordisk tidskr.", 1882), och "Fra fortid og nutid" (1892). (J. M.) Lehr [ler], Paul Ernest, fransk rättslärd, f. 1835, advokat 1856, professor i Lausanne 1870-84, har i synnerhet egnat sig åt den jämförande rätts-forskningen på den moderna rättens område och äfven verksamt deltagit i utarbetandet af den schweiziska obligationsrätten af 1881. Likaså har L. lifligt deltagit i Institut de droit international och blef 1892 dess generalsekreterare. Bland hans juridiska arbeten märkas, utom den under medverkan af bl. a. juris doktor E. Eschelsson utgifna "Elements de droit civil scandinave" (1901), följande: Elements de droil civil germanique (1875), Elements de droit civil russe (1877, 1888), Elements de droit civil espagnol (1880, 1890), Elements de droit civil anglais (1888), m. fi. Därjämte har L. öfversatt till franska en del främmande civillagar. L. var äfven en tid, innan han flyttade till Schweiz, verksam medlem af den franska lutherska kyrkans styrelse. Rid. Lehr [ler], Julius, tysk nationalekonom, f. 1845 i Oberhessen, d. 1895 i München, blef professor i nationalekonomi 1874 vid tekniska högskolan i Karlsruhe och 1885 vid Münchens universitet. L. som sysselsatte sig med bl. a. skogshushållningsfrågor, egnade lifligt intresse åt den teoretiska nationalekonomien och sökte i värdeläran inta en medlande ståndpunkt mellan den s. k. österrikiska och den klassiska skolan. Hans förnämsta arbete är läroboken Grundbegriffe und grundlagen der volkswirtschaft (1893; 2:a uppl. 1905 under titeln Grundbegriffe der nationalökonomie]. Ett komplement till detta utgöres af Produktion und konsumtion in der volkswirtschaft (utg. postumt och full-bordadt af K. Frankenstein 1895). E. H. T. Lehrs [lérs], Karl, tysk filolog, f. 1802 i Kö-nigsberg, d. där 1878 som ord. professor vid universitetet. Af L:s arbeten må nämnas endast det för den homeriska kritiken epokgörande De Ari-starchi studiis homericis (1833; 3:e uppl. af Lud-wich 1882) samt Q. Horatius Flaccus mit vorzugs-weiser riicksicht auf die unechten stellen und ge-dichte (1869) och Populäre aufsätze aus dem alter-thum (1856; 2:a uppl. 1875). Efter hans död utgåfvos Kleine schriften 1902 och Briefe 1901. Biogr, af Kammer (1879) och Jung (1880). H. A.* Lehrs [lers], Max, konstförfattare, f. 1855 i Berlin, var i sin ungdom anställd i bok- och konsthandel, blef 1880 bibliotekarie vid SchLesiska museet i Breslau, anställdes 1883 vid kopparstickssamlingen i Dresden, blef dennas direktör 1896 och, efter att 1886 ha blifvit filos, doktor och 1895 professor, 1904 direktör för kopparstickskabinettet vid Berlins museer och fick 1908 motsvarande plats vid kopparstickskabinettet i Dresden. L., som är en af de mest ansedde samtida kopparstickskännarna, har ut-gifvit flera kataloger och specialstudier, bland dem Der meister mit den bandrollen (1886), Der meistcr des Amsterdamer kabinettes (1894), Geschichte und krit. kalalog des deutschen, niederländ. und franzö-sischen kupferstichs im 15. jahrh. (2 bd, 1906) samt äfven arbeten om Böcklin (1897) och Thoma (1900). _ G-g N. Lehrte [ler-], stad i preussiska reg.-omr. Liine-burg (Hannover), 16 km ö. om Hannover. 7,904 inv. (1905). Tillverkning af gödselmedel, cement, socker, choklad m. m. J. F. N. Le^tlmäki, finsk kapellförsamling, af Alajärvi socken i Lappo kontrakt, Vasa län, Finland, är bestämd att framdeles bilda egen kyrkoherdelägenhet. Kapellet omfattar 306 kvkm. Befolkningen, finsktalande, 2,296 personer (1909). A. G. F. Le^toniemi, mekanisk verkstad invid Varkaus, Jorois socken, Savolaks, Finland, grundades 1885 och eges sedan 1902 af frih. K. Wrede (firma L. & Taipale fabriker). I förening därmed stå ett skeppsvarf, gjuteri och rullslip. Tillverkning af ångbåtar med ångmaskiner och ångpannor för den inhemska och ryska marknaden till ett årligt värde af 400,000 mark. Arbetarnas antal 150-250. Firman eger jämväl Taipale i närheten belägna såg, torrdocka och mjölkvarn. T. C. Lehua, en af H a w a i i - ö a r n a (se d. o.). Leibl [lajbl], Wilhelm, tysk målare, f. 1844 i Köln, d. 1900 i Wiirzburg, var smed i sin tidiga ungdom, kom 1863 till München och började sina konststudier för Piloty och Ramberg, utställde porträtt och ateljéscener (Kritikern 1868), begaf sig - sedan han på en utställning i München 1869 sett Courbets och andra franska målares arbeten - nämnda år till Paris, målade där Kokötten, Den gamla parisiskan m. fl., återvände 1870 vid krigets utbrott till München, men flyttade snart till Oberbayern, där han sedan förblef bosatt på olika platser på landsbygden. Hans område var, förutom porträtt, typer af det bajerska landtfolket i dess miljö. Han förde det tyska folklifsmåleriet från den berättande, anekdotiska karaktär, det dittills visat, till målerisk uppfattning, ljus- och luftstudium. Hans figurkarakteristik var intim, djup och skarp. Fantasi egde han ej, men väl omedelbar, frisk naturiakttagelse och målerisk styrka. Inom sina gränser var han mästare, jämte Menzel den främste tyske realisten bland sin tids målare. Bland hans arbeten märkas Dacliau-kvinnor, Dachaukvinna med sitt barn (båda 1875, båda i Berlins nationalgalleri), Bypolitiker (en grupp tidningsläsande bönder, 1877), 7 kyrkan (tre bondkvinnor, 1882), T ju f skytten (1886, Nafcionalgalle-riet, Berlin), / småstaden, l bondstugan (båda i Nya pinakoteket, München), / köket (1898, Stutt-