107 Leistikow-Leiturgi 108 gåfvos 1886 af J. 0. J. Eanckcn och ett urval jämte en lefnadsteckning af Eliel Vest 1902 af Skrift-ställarlogen. M- G-3. Leistikow [la']-], Walter, tysk målare, f. 25 okt. 1865 i Bromberg, d. 24 juli 1908, studerade vid akademien i Berlin, hufvudsakligen för Gudc 1885- 90 och utställde väl utarbetade landskap. Med 1890-talct började han sträfva efter dekorativ linjeverkan och kolorit, söka i sin naturskildring sammanfatta det väsentliga för att tvinga landskapets stämning och poesi på åskådaren. Han blef stilsökare och slog sig vid denna tid äfven på konstindustri, gjorde ritningar till tapeter, väggbonader, bokutsmyckning och möbler. Under sitt sista skede aflägsnade han sig åter från det stiliserade naturpoetiserandet och gick tillbaka till direkt naturstudium, nu med belysnings- och luftstudiet som hufvudmål. L. behandlade motiv från Schweiz, Danmark, Sverige, Norge (Visbymoliv 1899, Månsken på Nordsjön 1901, A7orsfc bergnalur 1902 m. fl.), men återvände alltid till naturen omkring Berlin. Dess lugna sjöar och frodiga skogar skildrade han med en vinnande hemkänsla och stark färgkonst. Sjö rid Griinewald och Snölandskap egas af Berlins natio-nalgalleri. L. var en af "Sccessionens" grundläggare. Han blef professor 1907. Han skref konstuppsatser i tidskrifter samt försökte sig som skönlitterär författare med romanen Auf der schicelle (1896). O-s N. Leistotro'phus, zool. Se Brachelytra. Suppl. Leith [li'th], stad i skotska grefsk. Edinburgh och hufvudstaden Edinburghs hamn, ligger på södra stranden af Forth-f jorden, vid ån Leiths mynning, nära 3 km. n. om staden Edinburgh, med hvilken L. är förenadt med mellanliggande husrader, så att det i själfva verket bildar en del af hufvudstaden. 77,439 inv. (1901). L. har hem för sjömän, "high sehool", teknisk skola och ett bibliotek. Hamnen bildas af flodmynningen och skyddas af två dammar (1,076 och 952 m. långa). Den innehåller 6 våta dockor och flera torrdockor om sammanlagdt 41,2 har. En ny hamn har anlagts af hertigen af Buccleuch vid Granton, 1,6 km. v. om L. De viktigaste industrierna äro skeppsbyggen, tillverkning af maskiner, repslagarvaror, segelduk, gummi- och guttaperkaartiklar, kemikalier, glas, socker, tvål m. m. Under århundraden var L. Skottlands viktigaste hamnstad och är hufvudorten för Skottlands viskyaffärer och nederlagsplats för vin från Spanien, Portugal och Frankrike. Stadens hela import sjövägen värderades 1908 till nära 13 mill. pd st. och dess export till 5,ss mill. pd. J. F- N- Leitha [la'j-], biflod från höger till Donau, uppstår i Nedre Österrike af två källfloder, Schwarza och Pitten, och mynnar ut i en arm af Donau på västra sidan af Kleine Schiitt. Längd från Schwar-zas källor 178 km. Emedan floden på en sträcka bildar gräns mellan Ungern och Österrike, kallar man ofta de båda rikshälfterna af den österrikiskungerska monarkien C i s- och Transleitha-n i e n (se C i s l e i t h a n i e n). På högra sidan om floden längs Ungerns gräns sträcka sig de skog-klädda Leithabergen, en smal utgrening af Steiermarks alper. De nå i Sonnenberg 480 m. höjd. (J. F. N.) Leithabergen [la'j-]. S Leitha. Leithakalk [la'j-], geol, en ljus. delvis porös, af korall-, foraminifer- och molluskfragment nästan uteslutande bestående kalksten af miocen ålder, som förekommer i Leithabergen m. fl. st. (Österrike) och tillhör det s. k. Wienbäckenet, E. E. Leitimor. Se A m b o i n a 2. Leitmeritz |"la'jt-], tjcch. LUoniérice, stad i norra Böhmen, vid högra stranden af Elbe och Elbejärn-vägen. 13,075 inv. (1900). Biskopssäte. Obergym-nasium, högre realskola, lärar- och lärarinneseminarier, landtbruks- och trädgårdsskola. Kalk- och tegelbrännerier, garfvericr, ölbryggerier. J- F. N. Leitner [la'jt-], Karl Gottfried Leopold, ritter von L., österrikisk skald, f. 1800 i Graz, d. där 1890, skref G.dichte (1825; 2:a uppl. 1857), Plerbslblumen (1870) och Novellen vnd ge-dichie (1880). So biogr, af Goldschcider 1880 och E. M. Werner, "Vollendete und ringende" (1900). Leitner [läVtno], Gottlieb William, engelsk lingvist och resande, f. 1840 i Budapest, d. 1899 i Bonn, fick sin uppfostran i Konstantinopel, Brussa och London, var 1855 under Krimkriget tolk åt engelsmännen, utnämndes 1861 till professor i arabiska vid King's college i London, men for efter någon tid till Lahore i Indien och inrättade där under årens lopp icke mindre än 70 bildningsanstalter, dels läroverk (bl. a. P u n j a b u n i v e r-s i t y college), dels litterära samfund och folkbibliotek samt uppsatte 6 tidningar på olika språk. På en forskningsfärd 1866-70 i Dardistan, Kashmir, Ladak upptäckte L. darduspråken. L. hop-bragte en synnerligen rik samling a.f indiska och centralasiatiska fornlämningar, mynt, skulpturer och manuskript. Under sista delen af sin lefnad ledde han i Woking en angloindisk skola. Han talade, läste och skref 25 språk. Af hans arbeten må nämnas The races and languages of Dardistan (2 bd, 1867-71; 2:a uppl. 1877), The sinin-nl-hlam (1872; om muhammedanernas historia och litteratur sedda i samband med världshistorien) samt Grccco-buddhistic discoveries (1873-74), History of Dar-dislan, Kafirislan (1881) och History of indicjenonK education in the Panjab since annexation (1883). Se Stocqueler, "Life and labours of dr. L." (1875). (K. F. J.) Leitomischl (tjech. Litomijsl), stad i östra Böhmen, vid Loucna. 8,077 inv. (1900). Ober-gymnasium, stadsmuseum med arkiv. Linne- och bomullsväfveri, skofabriker och liflig spannmålshandel. J- F. N. Leitrim [ll'trim], nordostligaste grefskapet i irländska prov. Connaught. 63.557 inv. (1911, mot 155,309 år 1841, en större tillbakagång i folkmängd än i någon annan del af Irland). Landet är i synnerhet i n. bergigt, har goda betesmarker, men illa skött jordbruk, ehuru jorden i allmänhet är fruktbar. Industrien är inskränkt till fabrikation af gröfre linnevaror och lergods. Hufvudort är C a r r i ek-ön-S h annon, med 1,118 inv. (1901). (J- F. N.) Leiturgi (grek. leiturgifa, af stammen i lao's eller lco's, folk, och e'rgon, verk) betyder i allmänhet en åt folket eller staten hemburen tjänst. I det forna Aten betecknade man därmed en de för-mögne medborgarna åliggande skattetitel, bestående i skyldigheten att hvar i sin tur på egen bekostnad fullgöra vissa tjänster för det allmännas behof. Dit hörde uppsättandet och utrustandet af