Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leipzig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Leistikow-Leiturgi
108
gåfvos 1886 af J. 0. J. Eanckcn och
ett urval jämte en lefnadsteckning af
Eliel Vest 1902 af Skrift-ställarlogen.
M- G-3.
Leistikow [la’]-], Walter, tysk målare, f. 25
okt. 1865 i Bromberg, d. 24 juli 1908, studerade vid
akademien i Berlin, hufvudsakligen för Gudc 1885- 90
och utställde väl utarbetade landskap. Med 1890-talct
började han sträfva efter dekorativ linjeverkan och
kolorit, söka i sin naturskildring sammanfatta det
väsentliga för att tvinga landskapets stämning och
poesi på åskådaren. Han blef stilsökare och slog
sig vid denna tid äfven på konstindustri, gjorde
ritningar till tapeter, väggbonader, bokutsmyckning
och möbler. Under sitt sista skede aflägsnade han sig
åter från det stiliserade naturpoetiserandet och gick
tillbaka till direkt naturstudium, nu med belysnings-
och luftstudiet som hufvudmål. L. behandlade motiv
från Schweiz, Danmark, Sverige, Norge (Visbymoliv
1899, Månsken på Nordsjön 1901, A7orsfc bergnalur
1902 m. fl.), men återvände alltid till naturen
omkring Berlin. Dess lugna sjöar och frodiga skogar
skildrade han med en vinnande hemkänsla och stark
färgkonst. Sjö rid Griinewald och Snölandskap
egas af Berlins natio-nalgalleri. L. var
en af "Sccessionens" grundläggare. Han blef
professor 1907. Han skref konstuppsatser i
tidskrifter samt försökte sig som skönlitterär
författare med romanen Auf der schicelle (1896).
O-s N.
Leistotro’phus, zool. Se Brachelytra. Suppl.
Leith [li’th], stad i skotska grefsk. Edinburgh
och hufvudstaden Edinburghs hamn, ligger på
södra stranden af Forth-f jorden, vid ån Leiths
mynning, nära 3 km. n. om staden Edinburgh,
med hvilken L. är förenadt med mellanliggande
husrader, så att det i själfva verket bildar en
del af hufvudstaden. 77,439 inv. (1901). L. har
hem för sjömän, "high sehool", teknisk skola och
ett bibliotek. Hamnen bildas af flodmynningen och
skyddas af två dammar (1,076 och 952 m. långa). Den
innehåller 6 våta dockor och flera torrdockor om
sammanlagdt 41,2 har. En ny hamn har anlagts af
hertigen af Buccleuch vid Granton, 1,6 km. v. om
L. De viktigaste industrierna äro skeppsbyggen,
tillverkning af maskiner, repslagarvaror, segelduk,
gummi- och guttaperkaartiklar, kemikalier, glas,
socker, tvål m. m. Under århundraden var L. Skottlands
viktigaste hamnstad och är hufvudorten för Skottlands
viskyaffärer och nederlagsplats för vin från Spanien,
Portugal och Frankrike. Stadens hela import sjövägen
värderades 1908 till nära 13 mill. pd st. och dess
export till 5,ss mill. pd. J. F- N-
Leitha [la’j-], biflod från höger till Donau, uppstår
i Nedre Österrike af två källfloder, Schwarza och
Pitten, och mynnar ut i en arm af Donau på västra
sidan af Kleine Schiitt. Längd från Schwar-zas
källor 178 km. Emedan floden på en sträcka bildar
gräns mellan Ungern och Österrike, kallar man ofta
de båda rikshälfterna af den österrikiskungerska
monarkien C i s- och Transleitha-n i e n (se
C i s l e i t h a n i e n). På högra sidan
om floden längs Ungerns gräns sträcka sig de
skog-klädda Leithabergen, en smal utgrening af
Steiermarks alper. De nå i Sonnenberg 480 m. höjd.
(J. F. N.)
Leithabergen [la’j-]. S Leitha.
Leithakalk [la’j-], geol, en ljus. delvis
porös,
af korall-, foraminifer- och molluskfragment nästan
uteslutande bestående kalksten af miocen ålder, som
förekommer i Leithabergen m. fl. st. (Österrike)
och tillhör det s. k. Wienbäckenet,
E. E.
Leitimor. Se A m b o i n a 2.
Leitmeritz |"la’jt-], tjcch. LUoniérice,
stad i norra Böhmen, vid högra stranden
af Elbe och Elbejärn-vägen. 13,075
inv. (1900). Biskopssäte. Obergym-nasium, högre
realskola, lärar- och lärarinneseminarier, landtbruks-
och trädgårdsskola. Kalk- och tegelbrännerier,
garfvericr, ölbryggerier. J- F. N.
Leitner [la’jt-], Karl Gottfried Leopold, ritter von
L., österrikisk skald, f. 1800 i Graz, d. där 1890,
skref G.dichte (1825; 2:a uppl. 1857), Plerbslblumen
(1870) och Novellen vnd ge-dichie (1880). So biogr,
af Goldschcider 1880 och E. M. Werner, "Vollendete
und ringende" (1900).
Leitner [läVtno], Gottlieb William, engelsk lingvist
och resande, f. 1840 i Budapest, d. 1899 i Bonn, fick
sin uppfostran i Konstantinopel, Brussa och London,
var 1855 under Krimkriget tolk åt engelsmännen,
utnämndes 1861 till professor i arabiska vid
King’s college i London, men for efter någon tid
till Lahore i Indien och inrättade där under årens
lopp icke mindre än 70 bildningsanstalter, dels
läroverk (bl. a. P u n j a b u n i v e r-s i t y
college), dels litterära samfund och folkbibliotek
samt uppsatte 6 tidningar på olika språk. På
en forskningsfärd 1866-70 i Dardistan, Kashmir,
Ladak upptäckte L. darduspråken. L. hop-bragte
en synnerligen rik samling a.f indiska och
centralasiatiska fornlämningar, mynt, skulpturer och
manuskript. Under sista delen af sin lefnad ledde
han i Woking en angloindisk skola. Han talade,
läste och skref 25 språk. Af hans arbeten må
nämnas The races and languages of Dardistan (2 bd,
1867-71; 2:a uppl. 1877), The sinin-nl-hlam (1872;
om muhammedanernas historia och litteratur sedda i
samband med världshistorien) samt Grccco-buddhistic
discoveries (1873-74), History of Dar-dislan,
Kafirislan (1881) och History of indicjenonK
education in the Panjab since annexation (1883). Se
Stocqueler, "Life and labours of dr. L." (1875).
(K. F. J.)
Leitomischl (tjech. Litomijsl), stad i östra Böhmen,
vid Loucna. 8,077 inv. (1900). Ober-gymnasium,
stadsmuseum med arkiv. Linne- och bomullsväfveri,
skofabriker och liflig spannmålshandel.
J- F. N.
Leitrim [ll’trim], nordostligaste grefskapet i
irländska prov. Connaught. 63.557 inv. (1911,
mot 155,309 år 1841, en större tillbakagång i
folkmängd än i någon annan del af Irland). Landet
är i synnerhet i n. bergigt, har goda betesmarker,
men illa skött jordbruk, ehuru jorden i allmänhet är
fruktbar. Industrien är inskränkt till fabrikation
af gröfre linnevaror och lergods. Hufvudort är C
a r r i ek-ön-S h annon, med 1,118 inv. (1901).
(J- F. N.)
Leiturgi (grek. leiturgifa, af stammen i lao’s eller
lco’s, folk, och e’rgon, verk) betyder i allmänhet
en åt folket eller staten hemburen tjänst. I det
forna Aten betecknade man därmed en de för-mögne
medborgarna åliggande skattetitel, bestående i
skyldigheten att hvar i sin tur på egen bekostnad
fullgöra vissa tjänster för det allmännas behof. Dit
hörde uppsättandet och utrustandet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
