Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lekvattnets kapell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
137
Le Mans-Lemburg
138
som af honom drefs betydligt upp och blef en af
landets förnämsta. Han var ock i många år ordf. i
Sveriges advokatsamfund. Stadsfullmäktig redan
1873, kom L. att alltmer spela en synnerligen
betydelsefull och inflytelserik roll inom Göteborgs
kommunala lif som verksam i en mängd kommunala
kommittéer, beredningar och styrelser samt som
stadsfullmäktiges vice ordf. Han representerade
Göteborg i Första kammaren riksdagarna 1896-190-1,
var led. i lagutskottet 1900-04 och 1901 i särskilda
utskottet ang. lag om inteckning i fartyg. Till sin
politiska ståndpunkt var han frihandelsvän-lig och
moderatkonservativ. Hans märkligaste motioner voro
om inskränkning i de kortvariga fängelsestraffen,
om införande af nya arter affliktiva straff, om
villkorlig straffdom och straffskärpningar för
brott mot person (1898) samt mot dubbelbeskattning
å aktiebolagsvinst och mot progressiv beskattning
af aktiebolag (1902). L. var medlem af förstärkta
lagberedningen (1886-87) och kommunalskattekommittén
(1897-1900). Förutom en gradualafhandling (1866) om
bildande af danska riksdagen och norska stortinget
utgaf L. äfven editioner af inteckningslagarna. Han
var led. af styrelsen för Göteborgs högskola sedan
1888. T-s.
Le Mans [lə mã’]. Se Mans, Le.
Le Mans-höns [lə mã’-], en fransk storvuxen,
efter staden Le Mans uppkallad hönsras
med mycket långsträckt och nästan vågrätt
förd kropp samt svart färg. Mycket nära
besläktad med rasen La Flèche (se d. o.).
H. F.
Lémanska republiken [lemã’ska]. Se Vaud.
Lemars [ləmā’s], stad i nordamerikanska staten Iowa,
vid Floyds river. 4,146 inv. (1900). Spannmåls- och
boskapshandel.
J. F. N.
Lembcke, Edvard, dansk skolman och skald, f. 15 juni
1815, d. 20 mars 1897, blef teol. kandidat 1838,
var adjunkt i Vordingborg 1841-46, tog filologisk
ämbctsexamen 1849 och utnämndes 1850 till konrektor
vid danska lärdomsskolan i Ha-derslev. Då tyskarna
1864 stängde skolan, flyttade han till Köpenhamn
och inrättade där tills, med sina kamrater från
Haderslev en skola, vid hvilken han verkade
till 1888. L. författade ett band Digte og sange
(1870; ett urval utkom 1910), hvaribland flera
utmärkta fosterländska sånger ("Vört modersmaal er
dejligt", 1859) och var egentligen nordslesvigarnas
skald. Dessutom visade han sig som utmärkt öfv
ersättare af engelska skaldeverk: "Shakspeares
dramatiske vaerker" (18 bd, 1861-70; 3:e uppl. 1897-
1900, folkuppl. 1910 ff.), "Udvaigte dramatiske
digte og fortgellinger af Lord Byron" (2 bd, 1873-76)
och Thomas Moores "Lalla Rookh" (1878). E. Ebg.
Lemberg (fordom Lemburg l. Löwenburg), po. Lwów)
lat. Leopolis, hufvudstad i österrikiska kronlandet
Galizien, ligger vid Pełtew, en liten biflod till
Bug, i en kitteldal vid järnvägen mellan Krakau och
Czernowitz. 159,877 inv. (1900), hvaraf 77 proc. med
polskt, 13 proc. med tyskt och 9,7 rutenskt språk;
27,7 proc. israeliter. 1908 beräknades folkmängden
till 188,566 pers. I början af 1800-talet var
L. en liten befäst stad med flera stora byar i sitt
omedelbara grannskap; men 1811 nedrefvos murarna och
vallarna, hvilka förvandlades till promenader, och
byarna ha sedan småningom blifvit förstäder. Stadens
område utgör 32 kvkm. Under 1500- och 1600-talen var
det stora antalet
kyrkor och kloster det mest utmärkande för L. Nu
har det 37 romersk- och grekisk-katolska kyrkor,
hvaribland 3 katedraler, en rom.-katolsk från
1400-talet, en armen.-katolsk från ungefär samma
tid samt en grek.-katolsk från 1766, ett dussin
kloster jämte några kyrkor och kapell tillhörande
andra bekännelser. L. är säte för Galiziens
ståthållarämbete,
 |
| Landtdagshuset i Lemberg. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
