Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua / 153-154 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lemuridæ ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

LenaBus-Lenbach

154

Delsboa illustrata eller Delsbo socken i norra
Hel-singland ljusliga beskrefven (1764), som han utgaf
rid 76 års ålder. Denna i sitt slag "klassiska" bok
utgör ett praktprof på gammaldags lärdomsprål, men är
för os« - ej minst på grund af sin naiva omständlighet
- en värdefull kulturhistorisk urkund. Särskildt
är skildringen af Delsbofolkets seder och bruk
vid midten af 1700-talet af stor betydelse för vår
folkkännedom. Detta kulturhistoriska värde uppfattades
emellertid mindre af samtiden än bokens ej sällan
kuriösa framställningssätt. Till att ställa boken
i en löjlig dager bidrog ock en af J. H. Liden i
"Svenska Mercurius" (sept. 1764) införd recension,
hvilken dock mindre torde ha framkallats af sakliga
än andra bevekelsegrunder. Litt.: S. ödmann, "Prosten
Lenseus i Delsbo och hans församling, på 1760-talet"
(i "Hågkomster från hembygden och skolan", 4:e
uppl. 1861). (N- E. H.)

LenÉUS, J. A. Se W ä r n s c h i ö l d h.

Le’näia, "vinpressningsfestcn", kallades i det forna
Aten en i månaden Gamelion (jan.-febr.) i det åt
vinguden Dionysos (Bakchos) helgade området Lenaion
(se d. o.) firad fest, vid hvilken det nya vinets
afprofvande var en hufvudsak. Såväl vid denna som
vid öfriga dionysiska fester brukade dramatiska
stycken uppföras. A. M. A.

Lenain [hnä’], Louis, Antoine och M a-t h i e u,
franska målare, tre bröder, hvilkas arbeten ännu
ej af kritiken särskilts, föddes i Laon sannolikt
1593, 1598 och 1607. Hvad. man om dem känner, är
följande. De blefvo medlemmar af akademien 1648,
men redan 1649 namnes Mathicu ensam som varande
led. Louis, kallad le rom a in, skall ha dött
23 mars 1648 och Antoine, kallad le c h e v al i
er, två dagar senare. Mathieu, den yngste, lefde
till 1677. Alla tre målade s. k. bam-bocciate,
skildringar ur det lägre folklifvet, och det är
lätt att skilja deras taflor från andras. Figurerna
äro allvarliga och se sorgsna ut äfven i landtligt
uppsluppna scener; färgtonen är egendomligt gråblå,
med lifliga hvita dagrar. Det hela har en karaktär,
som liknar en återspegling af den spanska skolan,
samt visar en naturalism, som genom sin enkelhet gör
ett ganska märkvärdigt intryck imidt i den klassiska
idealitetens tidehvarf. Brö-iderna L. utförde en
del stafflibilder, af hvilka 4 finnas i Louvre och
bland dem en, som framställer Jesu födelse. Men
därjämte målade de äfven ett och annat för kyrkor
och kapell, t. ex. hvalfvet i heliga jungfruns kapell
i S:t Germain des-Prés. Jfr Champfleury, "Nouvelles
recherches sur la vie et l’oeuvre des fréres Le Nain"
(1862). C. R. N.*

Le’naion (grek. Arjvaiov, af Uno’s, vinpress),
ett åt Dionysos (Bakchos) helgadt område i det
forna Aten (måhända en del af stadsdelen L i m n
a i, "Sumpmarken"). Sedan gammalt har man trott
sig böra söka detta område i närheten af den på
sydöstra sluttningen af Akropolis belägna stora
Dio-nysosteatern. Vissa lokala svårigheter ha dock
framkallat äfven andra hypoteser. Dörpfcld anser sig
ha påvisat det gamla L. och Limnai i en vattenrik
sänka s. v. om Akropolis, mellan Areopagen och
Pnyxhöjden, där 1894 ff. anställda gräfningar bragt i
dagen ett slutet helgedomsområde, inom hvilket finnas
lämningarna af ett litet tempel och en vinpress.
A. M. A.

Lenande medel, med. Se Emollientia.

Lenaper (Lenni Lenape), indianstam. Se
Delawares.


Lenard [lenart], Philipp Eduard Anton,
tysk fysiker, f. 7 juni 1862 i Pressburg, filos. doktor
i Heidelberg 1886, docent i Bonn 1893, e. o.
professor i fysik 1894 i Breslau och 1895 i
Aachen samt ord.
professor i teoretisk fysik
i Heidelberg 1896, i
experimentalfysik i Kiel
1898 och i Heidelberg
1905, har i sina
skrifter visat prof på stor
mångsidighet. Hans
flesta arbeten falla dock
inom optiken, såsom
Luminescenz der
pyrogallussäure (1888),
Zerstäuben der körper
durch das ultraviolette
licht (1889), bägge i
förening med astronomen Wolf, och Phosphorescenz der alkalisulphide
(1889) och Erdalkaliphosphore (1904), båda
gemensamt med Klatt, äfvensom Lichtelektrische und
aktinodielektrische wirkung bei den erdalkaliphosphoren
(med S. Sæland, 1909), Über phosphorescenz und
über die auslöschung der phosphore durch licht
(s. å.), Lichtemission der alkalimetalldämpfe (1905)
samt Über lichtemission und deren erregung (1910),
eller inom elektricitetsläran, såsom Wismuthdraht
im magnetfeld (1887), Elektricität der wasserfälle
(1892) och hans berömda arbeten Untersuchungen
über kathodenstrahlen (allt sedan 1893), Die
lichtelektrische wirkung (1902) och Elektricitätsleitung
in flammen (1903), Die elektrischen bogen und die
spektren der metalle (s. å.), hvilka han
sammanfattade i sin Nobelföreläsning Über kathodenstrahlen
(1906) m. fl. Dessutom har han utgifvit Hertz’
"Mechanik" (1894). L:s arbeten, som till största
delen äro publicerade i Wiedemanns "Annalen",
utmärka sig för sinnrika försök och gediget
utförande. Särskildt ha hans arbeten ang.
katodstrålarna tillvunnit sig storartadt erkännande och
förvärfvat honom flera vetenskapliga medaljer och
pris, hvaribland Nobelpriset i fysik 1905. L. blef
led. 1900 af Vet. o. vitt. samh. i Göteborg och
1905 af Vet. akad.

S. A-s.

Lenartowicz [-tårvitj], Teofil, polsk skald,
f. 1822 i Warschau, d. 1893 i Florens, bosatte sig
1851 i utlandet och delade sin tid mellan diktning
och bildhuggeri. Sin poetiska verksamhet begynte
L. 1841. Hans förnämsta lyriska diktsamlingar, som
företrädesvis behandla polska byidyller i folklig ton,
äro Polska ziemia (Polska jorden, 1848- 50), Lirenka
(1855), Kowa Lirenka (1859), Aniol ziemi (Jordens
ängel, 1866) och Rytmy narodowe (1881). Ett urval
af hans samlade dikter utkom i 4 dlr 1876; dessutom
författade han ett litteraturhistoriskt arbete på
italienska: Sul carattere della poesin polono-slava
(1886). A-d J.

Lenau, N. Se Nicmbsch von Streh-1 e n a u.

Lena vokaler. Se Vokal.

Lenbach, Franz von, tysk målare, f. 13 okt. 1836 i
Oberbayern, d. 6 maj 1904 i Milnchen, var murare och
sedan bildsnidare, innan han började stu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>