Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lemuridæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
150
Lenbom-Lenclos
156
F. v. Lenbach. Efter ett S3älfporträtt.
dera målning, först i Augsburg och 1856 vid
konstakademien i München. Han följde 1858 sin
lärare Piloty till Italien. I de arbeten, som
han på denna tid utförde, visade han en målerisk
bredd och kraft och därtill en uppfattningens
rättframhet, som öfvcrraskar hos en ung tysk vid denna
tidpunkt. Romersk londfamilj vandrar genom Ti-lusbågen
målades 1858, liksom de följande i stark, men mörk
kolorit S. å. målades Bönder fly för ett oväder
(museet i Magde-burg). Italiensk hcrde-gosse målades
1860 (i Schackgallcrict, Miin-chen), Säckpipblåsare
s. å. (Weimar). 1860 -61 var L. lärare vid konstskolan
i Weimar, vistades sedan i Italien och Spanien,
där han på beställning af grefve A. F. von Schack
utförde 16 kopior efter Giorgione, Tizian, Kubens,
Vclasquez, van Dyck m. fl. (de utmärkta kopiorna
finnas i Schackgalleriet i München). Inträngande
studium af gamla mästare bildar nu grunden och
utgångspunkten för L:s konst - han bygger sin
måleriska stil först och sist på galleristudier. Men
han var en intelligent efterbildare, ej en ytlig
kopist, och ur ha-ns förnämsta verk talar en kraftfull
individualitet. Han blef från denna tidpunkt först och
sist porträttmålare, och hans mera betydande porträtt
ha sin styrka i karakteristikens skärpa, i konrtnärens
öfverlägsna förmåga att betona det dominerande i en
persons utseende. Framför allt blef L. ryktbar som
poiträttör af sin samtids politiska storheter. Kejsar
Vilhelm l, Bismarck (se Bismarck-Schön-h a u s e
n) och M olike har han framställt i en mångfald
af målningar, studier och teckningar, ofta med
Öfverlägsen karakteriseringskonst och med märg-full
kraft. Bland hans öfriga verk äro porträtt af
påfven Leo XIII (ett exemplar i Nya pinakotcket
i München, ett i Venczias moderna galleri), L»
cl dg I på gamla dagar, prins-regcnten Luitpold,
Gladstone, Minglietti, R. Wagner, Liszt. Paul Heyse,
Döllin-ger, Mommsen, Bj. Björnson och F. Nansen höra
till L:s minst lyckade porträtt - det kom ibland
något uppstyltad! och ihåligt patetiskt in i hans
sätt att karakterisera, liksom hans färg kunde bli
i hög grad schematisk och ofrisk. Hans damporträtt
blefvo ofta banala och hvarandra tröttande lika,
och till hans betydande alster höra ej heller sådana
figurbilder som Snkiintalft, Ormdroiining, Salome
(en i Nya pinakotekct, München). L. frångick ofta
på äldre dagar sin från gamla mästare lånade mustiga
och starka kolorit och inskränkte färgen till det
minsta möjliga, brunt i brunt eller grått i grått -
ett typiskt exempel ger porträttet af R. Benas, 1902,
i Berlins nationalgalleri, där L. är rikt företrädd,
äfven af präktiga skisser. I gallerierna i Munchen,
Hamburg, Weimar m. fi. tyska städer är han likaledes
bra representerad. Schackgallerict eger jämte de
nämnda kopiorna och porträtt (själfnnrlrält 1865)
ett par landskap. Nationalmuseet i Stockholm eger
ett porträtt af arkitekten L. Gedon från 1870-talet
och ett af Döllinger (1883). Göteborgs museum eger
ett själf porträtt (1874). - L. vistades i Wien
1872 -74 samt sedan tidtals i Rom, men var dock
bosatt i Munchen, där han var professor och en af
spetsarna inom konstnärsvärlden. I inredandet af
konstnärshuset där tog han en betydande del. Hans
ateljé med en del efterlämnade arbeten är numera
tillgänglig för allmänheten. - Reproduktioner af
L:s porträtt i heliogravyr utgåfvos i 3 bd 1891,
1896 och 1903, en samling skisser (Lenbachs-mappe)
utkom 1899. Sedan 1884 var L. led. af svenska
konstakad. Jfr monografi af A. Rosenberg (4:e
uppl. 1906) och W. Wyl, "Gcsprächo und erinnorungen"
(1907). G-g N.
Lenbom, Gustaf, veterinär, f. 28 sept. 1740 i Örebro
(dödsåret ej kändt), idkade med. studier i Uppsala,
utsändes jämte P. Hernqvist och S. H. Folander
på bekostnad af rikets ständer 1763 till Lyon
för att studera veterinärvetenskapen vid den
under Cl. Bourgelats ledning stående nyinrättade
veterinärskolan där och utexaminerades 1766 därifrån
mod de högsta vitsord för såväl kunskaper som praktisk
skicklighet och belönades med medalj. S. å. inträdde
L. vid den 1765 inrättade vcterinärskolan i Alfort vid
Paris, där han vistades på Ludvig XV:s bekostnad till
1769 och tjänstgjorde som biträdande klinisk lärare
under Chabcrt. Sedermera hade han anställning som
veterinär vid Gardes du corps och stallmästare hos
Ludvig XV. Rörande L:s senare lefnadsöden är intet
annat bekant än att han 1799 var bosatt i Beauvais.
S-g.
Lenclos [läklå], Anne de, vanligen kallad Ni n ön de
L., historiskt ryktbar hetär, f. i nov. 1615 i Paris,
d. 1705, knöt en rad kortvariga kärleksförbindelser
med flera af sin tids mest lysande och framstående
män (G. de Coligny, markis cPEstrées, Coridé, La
Rochefoucauld och Saint-Évremond m. fi.), som tjusades
af hennes liffulla temperament och talanger. En
god bild af henne lämnar, enligt Sainte-Beuve,
ma-demoiselle de Scudéry i sin nyckelroman "Clé-lie",
där L. är porträtterad som Clarisse. Ninon de Lenclos’
hus vid Rue des Tour-nolles var samlingsplats
för den finaste socictct. Under sitt besök i
Frankrike aflade drottning Kristina visit hos den
spirituella kurtisanen, och den franska drottning
Annas alla ansträngningar att motarbeta L. blefvo
vanmäktiga. L. förstod att binda äfven damer af rang
och hög intelligens (madame de la Sabliére, madamo
de La Fayette och madame de Maintcnon) vid sig med
vänskapsband. Vid unga år presenterades för henne
Voltaire som lefvande poet, och hon testamenterade
honom 2,000 frcs till inköp af böcker. Af stort
intresse äro L:s som äkta erkända bref till
Saint-tfvrcmond. L:s Correspondance authentiqne
utgafs af É. Colom-bey 1886. - Se A. Brct, "Mémoires
sur Ninon" (1751), Capefigue, "Ninon de Lenclos et
les pre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
