norska nation al galleriet Kardinal (1870), Tionde i ett kloster (1873) samt akvareller och teckningar. L. utgaf Med blyanten. Löse blad af en malers skizzeböger (1873; ny samling 1874) samt Små billeder for store börn (1876; ny samling 1879). Som tecknare och illustratör var han verksam i Tyskland och Norge och äfven i Sverige (för "Ny illustrerad tidning"). (G-g N.) Lerchenborg, danskt grefskap på Själland, omfattar hufvudgårdarna L. vid södra stranden af Kalundborgfjorden och Avnsögaard samt 4 afvelsgårdar med tillhörande jord af inalles 2,200 har, vidare 1,100 har skog orh ett fideikommisskapital af 2,7 mill. kr. L. uppfördes 1703 och hette urspr. Östrupgaard, införlifvades 1751 i ett stamgods L., som 1818 ombildades till grefskap af geheimerådet amtman K. K. Lerche. Dennes ättling K. K. L. Lerche (f. 1865) är sedan 1885 länsgrefve. E. Ebg. Lerdal, socken i Älfsborgs län, Valbo härad. 5,362 har. 950 inv. (1910). Annex till Högsäter, Karlstads stift, Västra Dals kontrakt. Lerdala, socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad. 3,071 har. 865 inv. (1910). Annex till Berg, Skara stift, Billings kontrakt. Lerdalsån. Se Kvistrumsälfven. Lerdo de Tejada [lärdå de techada], Sebastian, mexikansk president, f. 1827 i staten Veracruz, d. 1889 i New York, var i tre månader 1857 ministerpresident och utrikesminister under Comonfort, valdes 1858 till president i kongressen, flydde 1863 efter fransmännens seger vid Puebla norrut och fungerade sorn utrikesminister i den provisoriska republikanska regeringen, till dess främlingarna 1867 lämnat landet, då han i den återupprättade republiken blef Ifigsta domstolens president. Efter Juarez död 1872 blef han republikens president, omvaldes 1876, kväfde ett upprorsförsök af sin motkandidat Iglesias, men störtades redan i nov. s. å. genom ett uppror af Porfirio Diaz och flydde då till Förenta staterna. Lerdufskjutning, jaktv. Som förberedande öfning i skjutning på flygande vildt användes skjutning på uppkastade föremål, vanligen sådana, som springa sönder, då de träffas af hagelsvärmen. Sedan flera årtionden ha härvid brukats glaskulor, som uppkastas medelst särskilda kastmaskiner. Ännu bättre efterhärmas en flygande fågel af små platta, runda skålar af lergods, s. k. "lerdufvor", men de erfordra mera komplicerade kastmaskiner. Numera göras dessa "dufvor" vanligen af asfalt, ehuru benämningen "lerdufskjutning" (ty. thontaubenschiessen) fortfarande användes. Lerdufskjutningen, urspr. afsedd som förberedande öfning för jakten, har utvecklats till en särskild sport, och stora täflingar anordnas årligen i de flesta kulturländer. Vid Olympiska spelen har äfven denna idrottsgren varit representerad, och då dessa spel hållas i Stockholm 1912, kommer "dufskjutning" att anordnas vid Råsunda utanför Stockholm. G. G. Le revers de la médaille [lo rövär dö la medaj]. Se Revers 1. Lerfjorden. Se Folden 2. Lerfossene. Se Nidelven. Lergetingar, zool. Se Getingar, sp. 1084. Lerglimmerskiffer, petrogr., geol. Se Fyllit. Lergods (Lerkärl, Lervaror). Se Keramik och de i denna art. gjorda hänvisningarna. Jfr äfven pl. till Järnåldern och Stenåldern. Lergök. 1. Ett leksaksmusikinstrument. Se Ocarina. -- 2. Polit. (Lergökskandidat), kandidat till riksdagsmannaskap af samma politiska färg som den af partiets flertal uppsatte kandidaten, sprängkandidat. Benämningen har påståtts härröra från riksdagsmannen komminister Anders Törnfelt i Gryt, som 1875 skall ha så öknämnt sin medkandidat landtbrukaren Anders Magnusson i Lervik, och var vanlig på 1890-talet. Lerida (katal. Lleyda). 1. Provins i spanska landskapet Katalonien. 12,151 kvkm. 277,119 inv. (1910). Det är till största delen ett vildt, romantiskt högbergsland, rikt på malmer och stenkol. Hufvudfloden är Segre, en biflod till Ebro. -- 2. Hufvudstad i nämnda provins, vid Segre och järnvägen mellan Zaragoza och Barcelona. 21,432 inv. (1900). Staden är säte för en biskop samt har en gammal gotisk katedral, som byggdes på 1200-talet, men ej begagnats för kyrkliga ändamål sedan 1707. Den nya katedralen byggdes 1761--81. L. har gamla murar, en romersk bro öfver Segre, ett palats, som bebotts af Aragoniens konungar, prästseminarium, lärarseminarium och hade 1300--1717 ett universitet. Betydlig industri (glas, läder, papper, tvål, ylle- och bomullsvaror) samt handel med spannmål, olja och trä. -- L. är det forna Ilerda (se d. o.). 23 april 1810 vunno fransmännen under Suchet en seger där öfver spanjorerna under O'Donnell. (J. F. N.) Lerinerna (fr. Iles de Lérins), fransk ögrupp i Medelhafvet, midt emot Cannes, utgörande några mindre, obebodda klippöar samt två större: S:te Marguerite (i forntiden Lerona), 1,5 km. från land, 7 km. i omkrets, med ett fort, bekant som "Järnmaskens" och Bazaines fängelse, samt s. därom S:t Honorat (i forntiden Lerina), 3 km. i omkrets. Redan under den tidigare medeltiden (från början af 400-talet) fanns där ett kloster, som var ett hem för den tidens kyrkliga lärdom och under sin högsta blomstring, i början af 600-talet, skall haft omkr. 4,000 munkar (af benediktinorden). Det plundrades ofta af sjöröfvare, men fortlefde till 1788. 1858 köptes ön af biskopen af Fréjus, öfverlämnades 1869 åt cisterciensorden, som där till 1904 hade barnhem, tryckeri och likörfabrik. Leringen, insjö. Se Gimån. Lérius, Theodor van, belgisk konsthistoriker, f. 1819, d. 1880, har genom sina arkivstudier i hög grad bidragit att kasta ljus öfver nederländska målares lefnadsöden och verk. Han var den förnämste medarbetaren i den viktiga 2:a uppl. af "Catalogue du musée d'Anvcrs" (1857; suppl. 1863) och utgaf jämte Ph. Rombouts det värderika verket De lig ger en en and er e historische archieven der anlwcrpscJie St. Lucasgilde (1864--76). Efter L:s död utgåfvos Biographies d'artistes anversois (1883). - L:s kusin Josef H en dr i k Frans van L. (f. 1823, d. 1876) var en framstående porträtt- och historiemålare. (G--g N.) Lerjeån. Se Göta älf. Lerjord. 1. Landtbr. Se Jordarter. -- 2. .Kem., Al₂O₃, bildas vid upphettning af alumi-niumsalter eller aluminiumhydrat. Lerjorden utgör utgångsmaterialet för framställningen af aluminium (se d. o. och Korund).