fossila växter så utomordentligt rika krit- och
tertiärsystemen i de västra territorierna. -- De mest
omfattande af L:s många arbeten på det paleobotaniska
området äro
Description of the coalflora of the carboniferous formation in Pennsylvania and throughout the United states (3 dlr med 111 taflor, 1879--84),
Contributions to the fossil flora of the western territories
(1:a d.,
The cretaceous flora, 1874, med 30 taflor;
2:a d.,
The tertiary flora, 1888, med 65 taflor;
3:e d.,
The cretaceous and tertiary floras, 1884, med 59 taflor).
Samtidigt var L. sysselsatt med studium af mossorna och
utgaf på detta område, i förening med Sullivant,
Musci exsiccati americani (1856; ny uppl. 1865),
hvilket arbete innehåller öfver 500 arter, alla preparerade
och de flesta äfven samlade af L., samt, i förening med
Th. P. James,
Manual of the mosses of North America (1884, med 6 taflor).
A. G. N.
Less., förkortning för franske naturforskaren
René Primevère Lesson,
f. 1794 i Rochefort, d. 1849 som professor i botanik där.
Lessachtal. Se
Gail.
Lessar,
Pavel, rysk diplomat, f. 1851, d. 21 april
1905 i Peking, utmärkte sig som järnvägsingenjör under
rysk-turkiska kriget 1877 och sedan under Skobelev i
Turkestan 1878 samt utstakade 1881 den transkaspiska
järnvägens sträckning. Af generalguvernören öfver
de transkaspiska provinserna användes L. i flera
diplomatiska uppdrag, bl. a. vid den rysk-afganska
gränsregleringen 1885. Han var senare en tid Rysslands
diplomatiske agent i Buchara, där han gjorde det
ryska inflytandet förhärskande, samt anlitades ofta
som rådgifvare i centralasiatiska angelägenheter åt
regeringen i Petersburg. L. var 1895--1901 ambassadråd
i London och kom 1902 som rysk ambassadör till
Peking, där han energiskt och skickligt bekämpade den
brittiska politiken samt lyckades afvinna kinesiska
regeringen en mängd värdefulla koncessioner, t. ex. en
starkt privilegierad ställning åt den rysk-kinesiska
banken i Mandschuriet. L. arbetade konsekvent för
Rysslands dominerande inflytande i Öst-Asien, men
anses ha förgäfves afrådt flera
förhastade åtgärder, som påskyndade
utbrottet af det rysk-japanska kriget.
V. S--g.
Lessart [läs<over>a</over>'r],
Claude Antoine de Valdec de,
fransk statsman, f. 1742, delade Neckers
politiska och administrativa åsikter och fick under
dennes andra ministär 1789 ledningen af en del af
finansförvaltningen. I dec. 1790 utnämndes han till
generalkontrollör öfver finanserna, blef 1791 först
inrikes- och sedermera t. f. krigsminister. Emedan
han motarbetade kriget mot Österrike, försattes han
i mars 1792 i anklagelsetillstånd. S. å. blef han
i Versailles ett af offren för septembermördarna.
A. B. B.*
Lessebo, bruksegendom i Hofmantorps socken, Kronobergs
län, omfattande L. pappersbruk och sulfitfabrik vid
Lesseboån, som förenar sjöarna Läen och Öjen (hvilkas
aflopp faller ut i Ronnebyån), och nära L. station
å Karlskrona--Växjö järnväg, äfven utgångspunkt för
Kosta järnväg. Den tillhör L. aktiebolag, som inom
Hofmantorps, Ljuders, Furuby, Linneryds, Algutsboda
och Voxtorps socknar eger jordbruksfastigheter
tax. till 224,100 kr. (1910), hvartill komma
ofvannämnda fabriker, vattenkraftstationer och
frälseräntor, tax. till 1,455,000 kr. -- L. bruk, 2
mtl kronoskatte, anlades på 1660-talet. Dess förste
kände egare var Håkan Skytte. 1719 hade L. fått
privilegium å papperstillverkning. 1727 inköptes
bruket af D. Schröder från Värmland, som utvidgade
det betydligt. Från 1802 tillhörde L. med. d:r
J. L. Aschan (se d. o.), som inköpte betydande bruks-
och skogsegendomar samt utvecklade bruksrörelsen
bl. a. med kopparsmide och nickeltillverkning samt
genom anskaffande 1836 af en bland landets första
pappersmaskiner. Vid hans död (1856) hörde till
L. äfven Klefva bruk och nickelverk, Åry bruk samt
Ädelfors guldgrufva. Enligt testamentarisk bestämmelse
öfvergick denna egendom som ett slags "fideikommiss"
under namn af "Lessebo bolag" oskiftad till Aschans
bröstarfvingar. Sedan den siste af dessa aflidit,
inköptes bruket 1896 af det nuv. aktiebolaget
(aktiekapital 1,026,000 kr.). Från början af
Lessebo bruk. I midten maskinpappersfabriken,
t. v. syns ett stycke af handpappersfabriken,
t. h. i bakgrunden sulfitfabriken. (I förgrunden vedupplag.)
1880-talet har bruksdriften
