Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lesueur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
263
Lethaea-Letter
264
som generalfälttygmästare har 1901 års härordning,
hvilken medförde stora förändringar för artilleriet,
i hufvudsak genomförts. I enlighet m ad densamma har
svenska artilleriet riktats med ett nytt vapenslag,
positionsartilleriet, hvarjämte fästningsartilleriet
betydligt utvidgats och delvis försetts med modern
materiel. Vid fältartilleriet har omorganisationen
på batterier å 4 pjäser i st. f. förutvarande 6
genomförts, hvarjämte ombeväpningen med snabbskjutande
fältkanoner fullbordats och moderna hau-bitser
anskaffats till fälthaubitsdivisioncina. För
samtliga delar af artilleriet ha dessutom
nya exercisreglementen, skjutinstruktioner och
fältutrust-ningslistor under L:s tid utarbetats.
G. af Wdt.
Lethäja. Se Paleontologi.
Lethe (grek. Λήθη), grek. myt., en af underjordens
floder, ur hvilken de aflidne troddes dricka glömska
af sin jordiska tillvaro. I de homeriska skildringarna
af underjorden förekommer ännu icke denna flod. Hos
Hesiodos är L., glömskans gudinna, en dotter af Eris.
A. M. A.
Letisimulation (af lat. letum, död, och simulare,
låtsa, härma), zool. Vissa djur, särskildt flera
insektarter låtsas vid skrämsel, hotande fara
o. d. vara döda. Emellertid är det ej afgjordt,
huruvida denna egenskap är att betrakta som en
viljohandling eller ett slags stelkramp. För den
senare uppfattningen talar, att vissa skalbaggar
(Anobium pertinax), äfven då de underkastas svåra
smärtor, ej upphöra med sin dödshärmning. Många
skalbaggar (Silpha, Agathidium o. a.) draga alla
rörliga delar åt bålen, så att deras volym förminskas
så mycket som möjligt och de komma att likna små
stenar eller andra liflösa föremål, hvarigenom
do undandraga sig sina fienders uppmärksamhet,
enär dessa (ödlor, grodor) ej förtära annat än
lefvande, d. v. s. i detta fallet, rörligt byte.
L-e.
Letitjev [-tjo’v], kretsstad i ryska guv. Podolien,
vid Bug. 8,408 inv. (1897), hälften judar.
Leto. 1. (Grek. Λητώ, lat. Latona), grek. myt.,
en gudinna tillhörande den gamla, eller titaniska,
gudastammen, dotter af Koios och Foibe, förmäld med
Zeus före hans förbindelse med Hera och med honom
moder till Apollon och Artemis (Diana). Enligt en
annan saga älskades hon af Zeus, då han redan var
förmäld med Hera, som, upptänd af svartsjuka, jagade
L. kring hela jorden, tills hon slutligen på den lilla
ön Delos fann en fristad, där hon födde sina båda barn.
2. Astron., en af småplaneterna.
1. A. M. A.
Letourneur [lotornor], Pierre, fransk
vitter-hotsidkare, f. 1736, d. 1788, öfversatte
Young, Shakspere ("Théåtre de Shakspeare", 1776-82;
2:a uppl., förbättrad af Guizot, 1824), med ett
mot den fransk-klassiska dramatiken riktadt förord,
som ådrog honom ett anfall af Voltaire, Kichardson
m. fl. engelska förf.
Letrilla [letri’lja], sp., diminutiv af letra, bref,
en spansk lyrisk diktart, använd för skämtsamma,
ofta satiriska, erotiska m. fl. dikter.
Letronne [lotrå’n], Jean Antoine, fransk arkeolog,
f. 1787, d. 1848 som chef för franska arkivväsendet,
var en skarpsinnig, polemiskt anlagd kritiker, som
har stora förtjänster i synnerhet om tolkningen af
grekiska och romerska inskriptioner i Egypten samt
om den egyptiska kronologien. Hans förnämsta arbete
är Recueil des inscriptions
grecques et latines de 1’Égypte (2 bd,
1842-48, med atlas). Hans många värdefulla
tidskriftsartiklar ha blifvit samlade och
utgifna som hans Oeuvres choisis (1881-86).
(N.Sbg.)
Letstigen, gammal färdväg mellan Närke och Värmland,
från Örebro förbi Kvistbro, Svartå, Nysund (där
den går öfver Letälfven) och Visnum till Kristinehamn.
Lette, Wilhelm Adolf, tysk filantrop, f. 1799 i
Kienitz (Brandenburg), d. 1868 i Berlin, befordrades
1845 i preussisk statstjänst till president i det då
inrättade revisionskollegiet för jordbruksfrågor samt
var medlem af 1818 års tyska nationalförsamling och
därefter af preussiska deputeradekammaren. Han deltog
lifligt i stiftandet och ledningen af åtskilliga
allmännyttiga föreningar. En på hans initiativ
i Berlin stiftad förening till befordrande af
kvinnors användning i yrkena kallade sig efter honom
Letteverein och efterföljdes af en mängd liknande
föreningar i Tyskland. Bland L:s skrifter märkes Die
landeskulturgesetz-gebung des preussischen slaats
(3 bd, tills, med L. M. P. v. Eönne, 1853-54). Biogr,
af hans dotter (2:a uppl. 1899).
Letter [le’tə], plur. letters [le’təs], eng. (af
lat. littera, se d. o.), bref. – L. of marque [əv
mā’k], kaparbref (se d. o.). – Letters of Junius
[əv dʃō’niəs]. Se Juniusbrefven.
Letter, en till språket indoeuropeisk folkstam
(om dess frändskapsförhållanden se Lettiska språk
och Lituslavisk), utgöra, efter ordets vanliga
bemärkelse, den inhemska befolkningen i hela
Kurland med undantag af den smala, af liver bebodda
kustremsan utmed inloppet till Rigaviken, vidare
i södra delen af Livland, som däraf fått namnet
"Lettland", i västligaste delen af guv. Vitebsk,
mellan Rjesjitsa och Dünaburg, i nordligaste Litauen
(guv. Kovno), i de evangeliska församlingarna Birsen
och Sjaimen samt i Preussen på den s. k. Kurische
nehrung utanför Kurisches haff, hvars invånare
dock själfva kalla sig kurer. Stundom fattas ordet
letter i vidsträcktare bemärkelse, då det innefattar
äfven letternas närmaste fränder, litauerna. Det
inhemska namnet är latwëtis (plur. latwësji] eller
latwis (plur. latwji), lit. latwīs, po. lotwin,
ry. latysj, lat. lettus, och det af letterna bebodda
området (omkr. 50,000 kvkm.) kalla de latwësju
(l. latwju] seme, "letters land", lit. latwija,
po. lotwa, ry. laty-gola, "Lett-ändan". Betydelsen
af stamstafvelsen latw är osäker; möjligen är den
en på lånevägen skedd ombildning af lit. Lëtuwa
l. Lëtawa, Litauen. Den vanliga tydningen häraf är
"lågland", möjligen eg. "kustland" och besläktadt
med lat. lītus, "strand". – Letterna, som på sitt
nuv. område undanträngt de ursprunglige inbyggarna,
de finsk-ugriska folken liver och kurer (se dessa
ord), blefvo redan i början af 1200-talet af Tyska
orden (Svärdsriddarna) underkufvade och gjorda till
lifegna, hvarefter deras historia är sammanväfd med
Kurlands och Livlands. Först 1817 och 1819 upphäfdes
deras lifegenskap. De berömmas för arbetsamhet och
foglighet; och ehuru de i allmänhet anses för tröga
till förståndet, ha dock de många folkskolorna redan
bragt det därhän, att flertalet kan läsa och skrifva,
ett sällsynt fall inom ryska provinser. Till antalet
inemot 1 1/2 mill., utgöra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
