285 Leukoplaster-Leutzsch 286 Leukoplaster (af grek. léukors, hvit, och plafssein, bilda), bot. Se Cell, sp. 1390. Léilkorré (af grek. léuko's} hvit, och rhéifn, flyta). Se Hvit f luss 1. Leukosia. Se L e v k o s i a. Léukosyrer (grek. léukosyfroi, "hvita syrer"), ett namn, som af grekerna gafs åt de assyriske nybyggarna s. om Svarta hafvet och i Kappadocien. Lélikothe'a. 1. (Grek. Aevw&éa, "den hvita gudinnan"), grek. myt. Se I n o. - 2. Astron., en af småplaneterna. Léukoxen, miner., en gråhvit sönderdelningspro-duktjif titanit i titanitkornens randzon. A. Hng. Léu'ktra (grek. AsvxTpa), en forngrekisk, obetydlig ort i södra delen af landskapet. Beotien, mellan städerna Plataiai och Thespiai, är världshistoriskt bekant genom den lysande seger, hvilken tebanerna där under Epameinondas (so denne) tillkämpade sig öfver de till antalet betydligt öfverlägsne spartanerna 371 f. Kr. A. M. A. Leunis [lo'j-], Johannes, tysk naturforskare, f. 1802 vid Hildesheim, d. där 1873, gjorde sig förtjänt genom utgifvandet af flera mycket använda läro- och handböcker i naturvetenskap, såsom Synopsis der drei naturreiche (3 dlr, 1844-46), Schul-naturgeschichte (3 dlr, 1848-52), Analytischer leilfaden fur den ersten wissenschafilichen unterricht in der naturgescMchte (1852-53), som alla ha utkommit i många upplagor. 1905 restes en minnesvård öfver L. i Hildesheim. Biogr, af Grube (1876). L-e. Leusden [lö'sden], Johannes, holländsk orientalist och bibelforskare, f. 1624, d. 1699. Sedan 1651 ord. professor i Utrecht, kom L. att utöfva stort inflytande på sin samtids vetenskapliga forskning, ej minst på den svenska; bland de många svenskar, som kommo i beröring med L., må nämnas Samuel Pontin, son af biskop Magnus Pontin och Sveriges stora lärdomsljus under 1600-talets senare hälft, professorn, sedermera biskopen L. Norrmannus (se Norrman, L.), vidare E. Benzelius d. y. och Kasten Rönnows son Magnus (se R ö n n o w 1). L:s förnämsta arbete är Biblia hebraica (grundläggande uppl. 1660). Jfr bl. a. E. Wrangel, "Sveriges litterära förbindelser med Holland" (1897). J. C. . Léuteratiön (af nlat. leuteräre, af ty. läutern, göra klar, rena), jur., nedsättande af det i lagen bestämda straffet på grund af mildrande omständigheter. - När i Sverige konungens domsrätt 1614 öfverlämnades till Hofrätten, förbehöll sig dock konungen själf den gamla kungliga rätten att "åter bryta alla skroksokner ok alla ofsokner" (d. v. s. upphäfva hvad som på grund af falska berättelser blifvit för strängt dömdt eller för mycket utsökt), och till följd däraf skulle vissa svårare'brottmål af Hof rätten alltid till honom "refereras". Som detta hänskjutande till konungen emellertid för honom blef alltför betungande, medgafs det 1714 Hofrätten att på grund af sig företeende, synnerligen mildrande omständigheter nedsätta det i lagen bestämda straffet, utan att hemställa målet till konungen. Hofrätten behöll denna leuterationsrätt äfven efter införandet af 1734 års lag; den upphäfdes först 1829. I. Afz. Leuthen [löften], by i preussiska prov. Schlesien, 15 km. v. om Breslau, har gifvit namn åt Fredrik II:s mest lysande seger. Sedan fransmännen och tyska riksarmén blifvit slagna vid Rossbach (5 nov. 1757), skyndade Fredrik sig i ilmarscher mot österrikarna, hvilka infallit i Schlesien. 5 dec. ryckte han med 35,000 inan mot den till 65,000 man uppgående österrikiska armén under hertig Karl af Lothringen och fältmarskalken Daun, kringgick med sin hufvudstyrka fienden, föll honom i vänstra flanken, tvang honom därigenom att svänga om hela sin ställning och tillfogade honom ett fullständigt nederlag. Segern återförskaffade Preussen Schlesien. C. O. N. Leuthold [lörjthålt], Heinrich, tysk-schweizisk skald, f. 1827 i Zürich, d. 1879 som sinnesrubbad, kämpade alltifrån barndomen med fattigdom och motgångar. Han skaffade sig emellertid universitetsbildning, blef tidningsman i München och slöt sig där till skalden Geibel, i förening med hvilken han utgaf "Fiinf biicher französischer lyrik" i ypperlig öfversättning. Efter ett oroligt, af både inre och yttre stormar skakadt lif, bröts han i femtioårsåldern fullkomligt. 1879 utgaf G. Keller hans dikter (flera uppl.), hvilka utom lyrik innehålla två epos, Hanni-bal och Penlhesilea. Framför allt genom formens utomordentligt finarbetade skönhet framstår L. där som en skald af hög rang. L. är porträtterad i Ganghofers "Die sunden der väter" (1886) och skildrad af Paul Heyse i "Ju<renderinnerungen" (1900). Se Ernst, "H. L." (1893 och 1897) och "Neue beiträge zu H. L:s dichterporträt" (1897), och R. Saitschik i "Meister der schweizer-dichtung" (1894). Leuthplf [lö'jt-], H i o b. Se L u d o l f. Leutkirch [Wjt-], stad i wUrttenibergska Donaukretsen. 3,592 inv. (1905). Latin- och realskola, uppfostringsanstalt för föräldralösa flickor. Tillverkning af landtbruksmaskiner. L. var fri riksstad 1384-1802 och tillhörde 1803-10 Bajern. Wbg. Leutschau [lörjt-], ung. Löcse, slovak. Levocza, hufvudstad i ungerska komitatet Zips (Szepes), hör till följd af sitt läge och sina vackra gamla byggnader till de angenämaste städerna i norra Ungern. 7,866 inv. (1900), nära hälften slovaker. Jordbruk och boskapsskötsel, men i synnerhet trädgårdsodling. Biafvel drifves ock i stor skala. Gymnasium, högre realskola och flera fackskolor. - Det finnes icke i Ungern en stad med så många konstminnen som L. Till dem höra flera gamla privathus, S:t Jakobskyrkan, en af landets mest storartade kyrkor, byggd från slutet af 1200-talet till början af 1500-talet m. m. En beskrifning af dessa finnes i "Monumenta Hungarise archaeologica", III, 2 (1878) af E. Henszlmann. J. F- N Leutze [lö'jtse], Emanuel, tysk-amerikansk målare, f. 1816 i Gmund (Württemberg), d. 1868 i Washington, uppfostrades i Philadelphia, dit hans föräldrar flyttat i hans späda barndom. 1841-57 studerade L. i Düsseldorf och Munchcn och var sedan bosatt i Amerika. L. utförde en mängd historiemålningar, bl. a. med motiv från Columbus', Ferdinand Cortcz', Maria Stuarts och Karl I:s historia. Hans mest populära arbeten äro de två skildringarna ur nordamerikanska frihetskriget, Washingtons öf-vergång af Delaware (1851, Kunsthalle i Bremen) och Washington i slaget vid Monmouth (1854). Vid sin död var han sysselsatt med väggmålningar för Capitolium i Washington, ett arbete, som han ej hann fullborda. (G-g N.) Leutzsch [lö'jt-], förr stor fabrikskommun n. v.