Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leukerbad ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
Leuwarden-Levana
288
om Leipzig, 9,789 inv. (1905),
1911 inkorporerad med denna stad.
J. F. N.
Leuwarden [lev-]. SeLeeuwarden.
Leuven [lo-], nederländska namnet på Lou-v a i n
(se d. o.j.
Leuven [lava’], Adolphe de, fransk teaterförfattare
af svensk härstamning, f. 1807, d. 1884, var son
till grefve Adolf Ludvig R i b b i n g, som för
delaktighet i sammansvärjningen mot Gustaf III
dömts till landsflykt och då bosatt sig i Paris,
där han antog sin moders namn Löwen och gifte sig
med en fransyska. L. vardt tidigt bekant med A. Dumas
d. ä. och skref sedan, vanligen i förening med denne,
Scribe eller andra, vådeviller, operett-texter,
lustspel och dramer till ett antal af inemot 150
stycken. Han var sedan 1862 under flera år direktör
för Opéra-comique. Af L:s pjäser har ett tjugutal
gått öfver svensk scen. Han har som librettförfattare
haft del i bl. a. "Postiljoncn från Longjumeau",
"Fregattkaptenen", "Nttrn-borgerdockan", "En
sommarnattsdröm", "Fari-nelli", "Advokaten Pathelin"
och "Mumbo-Gumbo-Gonggong den store".
Leuvenhoek [lévenhok]. Se Leeuwenhoek, A. van.
Leuze [los], stad i belgiska prov. Hainaut, vid
Dender. 5,849 inv. (1904). Textilindustri. Där segrade
fransmännen under hertigen af Luxcmbourg 18 sept. 1691
öfver de allierade under Vilhelm af Oranien och
Waldcck. J- F- N.
Lev (eg. "lejon"; jfr L e u), bulgarisk myntenhet
sedan 1880. Se F r a n c.
Lev., förkortning för Leviticus (so d. o.), Moses
3:e bok.
Lev. (äfven Le v a ill.), vid latinska djurnamn
förkortning för Fr. L e v a i 11 a n t (se denne).
Leva [lérva], ty. Lewenz, stad i ungerska
komi-tatct Bars. 8,488 inv. (1900). Obergymnasium,
lärarseminarium. L., som till 1709 var befäst, intogs
flera gånger under 1600-talet. J-
F. N.
Levaill. Se Lev.
Levaillant [bvaijä’], Francois, fransk
upptäcktsresande och ornitolog, f. 1753 i Paramaribo
i nederländska Guyana, d. 1824 i Frankrike, företog
1780-85 från Kap vidsträckta resor i det inre
Afrika, som han skildrade i Voyage dans 1’inlérienr
de VAfrique (1790) och Second voyage etc. (1796),
hvilka båda rvktbara rcsebeskrifningar öfvcrsatts
till ty. (1790-99) och ånyo utgifvits af Orse (2
bd, 1855). Bland hans många ornitologiska arbeten
märkes Histoire naturelie des oiseaux d’Afrique
(6 bd, 1796-1812).
Lewal [lova’]], Jules Louis, fransk militär och
skriftställare, f. 1823, d. 1908, tjänade i Algeriet,
Italien och Mexico och kallades 1866 af marskalk Niel
till biträde vid arbetet på en ny organisationsplan
för armén. 1870 tillhörde han som öfverste Ehenarméns
generalstab och gick efter dess kapitulation
i tysk fångenskap. 1874 blef L. brigadgeneral,
1877 chef för den nyinrättade krigshögskolan, 1880
divisionsgeneral och chef för 33:e divisionen samt
1883 chef för 17:e armékåren. I början af 1885 var han
en kort tid krigsminister, fick sedan befälet öfver
10:e och därefter 2:a armékåren samt blef medlem af
högsta krigsrådet. 188P tog han afsked. Efter 1870
utvecklade han en omfattande skriftställarverksamhet
på det organisato-
riska, taktiska (Tactique de marche, Tactique
de stationnement, Tactique.de renseignement,
Tactique de combat o. s. v.) och strategiska
(Inlroduction å la partie positive de la stralégiet
Stratégie de marche o. s. v.) området. Hans arbeten
blefvo mycket uppmärksammade, men äro synnerligen
ordrika och ytterligt teoretiserande. L. blef
1883 led. af svenska Krigsvet. akad.
C. O. N.
Lewald [-valt], Fanny, tysk romanförfattarinna,
f. 1811 i Königsberg, d. 1889 i Dresden, var af judisk
börd och släkt med författaren lohann K a r l A u g u
s t L. (f. 1792, d. 1871), men öfver-gick vid 17 års
ålder till kristendomen. I sitt 30 :e år trädde hon
in på författarbanan, gjorde därefter resor med sin
fader och ingick 1854 äktenskap med skriftställaren
Adolf i S t a h r, till hvars död l (1876) deras
hem i Berlin var en litterär "salong". Ett sundt
och skarpt förstånd framlyser ur L:s skrifter; af
skapande inbillningskraft och känslovärme eger hon
däremot ett knappare mått. Hennes iakttagelse-förmåga
var ovanligt fin och säker, hennes stil synnerligen
klar. I sociala och politiska liksom i religiösa
frågor var hon en afgjord fritänkcrska. Till
kvinnornas användande i nyttiga yrken gaf hon
kraftiga impulser. Bland hennes arbeten må nämnas
den mot det konventionella äktenskapet riktade
förstlingsromanen Clementine (1812), Jenny (1843;
svensk öfv. 1845), Ilalienisches bilderbiich (1848),
Diogena (s. å.), i hvilken grefvinnan I. Hahn-Hahns
romaner parodieras, Prinz Louis Ferdinand U849; 2:a
uppl. 1859), Erinnerungen aus dem jahr 18&8 (1850),
Liebesbriefe (s. å.), Diinen- und berg-geschichlen
(1851), England und Scholtland, reise-tagbuch (1852),
Wandlungen (1853), Das mädchen von Hela (1860; 2:a
uppl. 1879), Meine lebens-geschichte (6 bd, 1861-63),
Oslerbriefe fur die frauen (1863), Von geschlecht zu
geschlecht (8 bd, 1863-65), Fur und wider die frauen
(1870; 2:a uppl. 1875), Die erlöserin (1873), Renedict
(1874; 2:a uppl. 1883), Neue novellen (1877), Zu
weih-nacliten (1880), Stella (1883) och Die familie
Damer (1887). L:s Gesammelte werke i urval utgåfvos
1871 -75, i 12 bd. Jfr det af L. Geiger ur hennes
kvar-låtenskap utgifna Gedachtes und gefiihlles
(1900).
Levallois ’[lovallwa’], Jules, fransk skriftställare,
f. 1829 i Kouon, d. 1903, var 1855-59 sckre-toraro åt
Sainte-Beuve och biträdde denne vid om-aibetningen
af "Histoire de Port-Koyal" samt skötte 1859-72
litteraturkritiken i "Opinion nationale". Bland L:s
skrifter märkas Crilique militante (1862), l}f’isme
et christinnisme (1866), L’annce d’un ermite (1870),
Sainte-Beuve (1872), CornciUe inconnu (1876) och Vn
préciirseur. Senaucnnrt (1897).
Levallois-Perret [lovall wa’-pärra], förstad
n. v. om Paris, mellan ringmuren och högra
Seine-stranden. 61,419 inv. (1908). Många
uppfostringsanstalter och industriella
etablissemang. (J- F. N.)
Levana (af lat. leväre, lyfta), romersk gudinna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
