Publilius i Rom 471 f. Kr. genomdrifven lag, enligt hvilken val af plebejiska statsämbetsmän skulle ske i tribuskoinitierna. 29. L. regia ("kungslagen"), a) Jur. Se Kongeloven. - b) Med. Se Kejsarsnitt. 30. L. reisitae ("lagen [på orten för] sakens befintlighet"). Se Internationell privaträtt, sp. 793. 31. L. rhodia de jactu, lat. ("rhodiska lagen rörande sjökast"), ön Rhodos var under de tre sista århundradena f. Kr. den största sjömakten vid Medelhafvet. Till följd däraf gällde dess sjörätt, som i åtskilligt blott torde återgifvit fenicisk och babylonisk rätt, öfver hela Medelhafvet och antogs äfven af romarna. Pandekterna (se d. o.) innehålla en titel (XIV, 2) De lege rhodia de jactu. Den grundsats, som där uppställes, är att, om ett fartyg på hafvet hotas med undergång och därvid en del af lasten, för att fartyget och den öfriga delen af lasten må räddas, kastas öfver bord och går förlorad eller skadas, egarna till de öfver bord kastade varorna kunna af det räddade fartygets och de räddade varornas egare fordra en proportionell ersättning för den förlust, som de lidit. 32. L. ripuaria 1. ripuariorum ("ripuarernas lag"). Se Franker och Germansk rätt. 33. L. salica, de saliske frankernas lag. Se Franker och Germansk rätt. 34. L. saxonum ("sachsarnas lag"). Se Germansk rätt och Sachsare. 35. L. wisigothorum ("västgoternas lag"). Se Breviarium Alarici, Germansk rätt och Västgöter. Jfr Leges. 13. V. S-g. 14-15. N. S-g. 7, 17 o. 18. C. G. Bj. 20. Eld. 31. (Rid.) Lexberg, socken. Se Leksberg. Lexell, Anders Johan, vetenskapsman, f. 24 dec. 1740 i Åbo, d. 11 dec. 1784 i Petersburg, blef docent i matematik vid universitetet i Åbo 1763. Under de af vet. akad. i Petersburg igångsatta förberedelserna för iakttagandet af Venuspassagen 1769 vände sig L. till akademien med anhållan om att få deltaga i dessa vetenskapliga arbeten. För att understödja denna sin begäran sände han en afh. med titeln Methodus integrandi nonnullis aequalionum differentialium exemplis illustrata om hvilken akademiens berömde led. Euler utlät sig på det fördelaktigaste. L:s anhållan bifölls; och sedan svenska regeringen ofördröjligen gett sitt tillstånd, begaf han sig till Petersburg, där han tillsammans med tyske astronomen Mayer iakttog Venuspassagen. Resultatet meddelade han 1772 i uppsatsen Disquisitio de investiganda vera quantitate parallaxeos solis ex transitu Veneris ante discum solis anno 1769. Enligt hans beräkningar skulle solens parallax vara 8,/768, hvilket obetydligt af viker från senare resultat. L. fortsatte sina astronomiska arbeten i Petersburg, egnande sig särskildt åt studiet af kometbanorna, och publicerade 1770 afh. Recherches sur la vraie orbite de la cométe de l'an 1769. S. å. upptäckte han den sedan efter honom benämnda kometen, hvars omloppstid han på grund af om sommaren och hösten det nämnda året gjorda iakttagelser beräknade till 5,6 år. Vid närmare undersökning visade det sig dock, att denna bana icke var äldre än från 1767, då kometen hade kommit nära Juppiter och genom denna planets inverkan fått ett ändradt lopp. 1779 ändrades banan åter genom Juppiters inverkan på sådant sätt, att den för framtiden är osynlig från jorden. Denna komet plägar anföras som exempel på kometbanornas föränderlighet. (Se Kometer.) L:s undersökningar finnas i Reflexions sur le temps périodique des cométes en general et principalement sur celui de la cométe observée en 1770 (1772). Samtidigt med Laplace visade L. (i Recherches sur la nouvelle planéte découverte par Herschel, 1783), att den 1781 af W. Herschel upptäckta och för komet hållna Uranus var en planet. L. deltog vidare i arbeten för utveckling af teorien för månens rörelse och visade sig däri som en värdig elev af Euler. - L:s arbeten och verksamhet väckte välförtjänt uppseende och förskaffade honom många yttre utmärkelser: han blef ord. medlem af vet. akad. i Petersburg och professor i astronomi (1771), led. af Vet. akad. i Stockholm (1773) och Vet. soc. i Uppsala (1774) samt korresponderande led. af vet. akad. i Paris (1776). 1775 utnämndes han till professor i matematik i Åbo, men fick genast tjänstledighet och afgick redan 1780, utan att någonsin ha tjänstgjort på denna plats. Senare delen af sitt lif lefde han i Petersburg som akademiker. A. R-y. (B-d.) Lexells komet. Se Lexell, A. J., och Kometer. Lexer, Matthias, tysk språkforskare, f. 1830 i Kärnten, d. 1892 som professor i tysk filologi vid Munchens universitet, utgaf förträffliga lexika: Kärntisches wörterbuch (1862), Mittelhochdeutsches handwörterbuch (3 bd, 1872-78) och Mittelhochdeutsches taschenwörterbuch (1879; 9:e uppl. 1908). L. utarbetade bokstäfverna N-Q och början af T (till Todestag) i bröderna Grimms "Deutsches wörterbuch". Lexiark (grek. lexiarchos) var i Aten namn på hvar och en af de sex ämbetsmän, som ombesörjde inskrifningen af fullvuxna och röstberättigade unga medborgare i röstlängden (lexiarchikon 1. pinax ekklesiastikos) för hvarje demos (se d. o.) under uppsikt af demarken. Lexiarkerna hade att tillse, att ej obehöriga fingo deltaga i folkförsamlingen och att de röstberättigade verkligen infunno sig och fullgjorde sin medborgerliga plikt. J. C. Lexikalisk. Se Lexikon. Lexikograf, Lexikografi. Se Lexikon. Lexikon, plur. lexika eller lexikon (grek. lexikon, af lexis, talesätt, ord), ordbok (se d. o.). - Lexikalisk, ordboks-, som har afseende på ordbok, behandlad så som i en ordbok, i form af ordbok. - Lexikograf (af grek. grafein, skrifva), ordboksförfattare. - Lexikografi, författande af ordböcker. Lexington [le'ksiQton]. 1. Township (kommun) i nordamerikanska staten Massachusetts, 15 km. n. v. om Boston. Där egde den första verkliga striden rum mellan engelsmännen och amerikanerna i nordamerikanska frihetskriget (19 april 1775). - 2. Stad i nordamerikanska staten Kentucky, vid ett litet tillflöde till Kentucky och flera järnvägslinjer. 26,369 inv. 1900 (hvaraf 10,130 negrer), 35,099 inv. 1910. Staden ligger midt i det fruktbara platåland, som är bekant under namnet Blue grass region, och är säte för Transylvania university, förr Kentucky university (öppnadt 1859 i Harrodsburg och 1865 flyttadt till L.), som består af flera colleges