- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
331-332

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Leygues, Georges - Leyland - Leyland line - Leyoncrona - Leyonmarck - Leys, Hendrik - Leys d’amors - Leysin - Leyte - Leyton - L. f., L. fil. - lgd - L’habit ne fait pas le moine - Lhasa (Hlassa, Lhassa, Lassa)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åtskilliga modifikationer i moderat riktning. I Sarriens ministär (mars-okt. 1906) satt L. som kolonialminister. Han har under de senare åren esomoftast sökt framträda som arftagare till Waldeck-Rousseaus idéer; hans politiska anseende har emellertid i någon mån lidit genom ett millionarf, som han genom testamentarisk disposition erhöll från en under hans ministertid med en mycket hög orden dekorerad person. V. S-g. Leyland [lī'lənd], stad i engelska grefsk. Lancaster, 8 km. s. om Preston. 6.835 inv. (1901). Tillverkning af gummivaror och bomullsgarn. J. F. N. Leyland line [lī'lənd lai'n], engelskt, 1892 grundadt rederibolag. Se Ångfartygslinjer. Leyoncrona. Se Leijoncrona. Leyonmarck. Se Leijonmarck Leys [lejs], Hendrik, belgisk målare, f. 1815 i Antwerpen, d. där 1869, studerade först för F. de Braekeleer och visade från första början en smidig talang, som lätt tillegnade sig andras både uppfattning och uttryckssätt. 1835 kom han till Paris, slöt sig till romantikerna och rönte starkt inflytande af van Dyck och Rembrandt. Från dem som förebilder öfvergick han till de nederländske 1400-talsmålarna, Jan van Eyck, Quentin Matsys o. a. Efter 1839 vistades han flera år i London. Från hans tidigare skede äro sådana motiv som Rubens beger sig till en fest, Flandriskt bröllop på 1600-talet (båda i Antwerpens museum), Vapensmed, Värdshusscen (i Frankfurt), Familjefest (1815, i Leipzig), Holländsk sällskapsscen på 16OO-talet (1847, Berlins nationalgalleri). Där representeras L. äfven af Dürer tecknar Erasmus (1857). Denna sistnämnda målning visar en helt annan stil än de föregående, en stil, som är ett resultat af studier i de tyske gamle mästarnas uttryckssätt. L:s sträfvan gick nu ut på att framställa scener från 1400- och 1500-talen med samma måleriska karaktär, som de samtida målarna skulle ha gifvit bilderna - äfven med de gamle målarnas teckningssätt och med deras tekniska begränsning i modellering och luftstudium. Han såg med andra ord en förgången tid med dess egna ögon. L:s konst blef artificiell, en lärd konst i andra hand, raffinerad och intelligent, med sökt arkaism och afsiktliga svagheter, men den gjorde stort intryck genom den häpnadsväckande skickligheten i genomförandet af den valda stilen och genom den starka tids- och figurkarakteristiken. För eftervärlden har den i första rummet kuriositetsintresse, men för samtiden fick den betydelse därigenom, att den väckte intresse för historisk karaktär och i hög grad bidrog till att skärpa blicken och fordringarna på konstnärlig framställning af gångna tidehvarf. "Hans konst var upprorisk mot allt hvad romansk akademism hette, mot de generaliserande och idealiserande formernas konst, den var fosterländsk i sitt hänvisande till den flamska konstens ursprung och anor, och den var modern i sitt skärpande af studiet och betonande af i karaktären." Dess betydelse blef dock af öfvergående art, och någon bestående skola kan man knappast säga, att L. stiftade. Bland målningar från hans senare skede märkas Erasmus föreläser för kejsar Karl V, Faust och Wagner utanför stadsporten, Luther som skolgosse sjunger för Ursula Cotta, Nyårsdag i Flandern och Inkvisitionens proklamerande i Nederländerna. Hans största verk äro fyra väggmålningar i Antwerpens stadshus med ämnen ur stadens historia från 1500-talet. L. hälsades af sina landsmän som deras främste konstnär, han blef 1862 upphöjd i friherrligt stånd, och efter hans död restes hans staty i Antwerpen på en bulevard, som bär hans namn. I Paris vann han hedersmedalj vid världsutställningarna 1855 och 1867. Han är rikt representerad i museerna i Bruxelles och Antwerpen (äfven med porträtt och skisser). Två skisser i olja finnas på Nationalmuseet i Stockholm. L. har äfven utfört raderingar. Den svenske målaren G. von Rosen var en tid hans elev. Jfr monografi af Sulzberger (1885). G-g N. Leys d'amors [lejs damö'rs], "kärlekslagar". Se Jeux floraux. Leysin [läsä'], by i schweiziska kant. Vaud, på en terrass (1,260 m. ö. h.) högt öfver den nedersta Ormontdalen, på södra sluttningen af Tour d'Aï, genom en 6 km. lång elektrisk kugghjulsbana förenad med Aigle i Rhônedalen. Omkr. 200 m. högre ligger L.-gare l. Feydey-L., som blifvit en af lungsiktiga mycket besökt vinterkurort. Wbg. Leyte [le'jte], en till Visayasöarna bland Filippinerna hörande ö norr om Mindanao och skild från denna genom Surigaosundet. 7,026 kvkm. 357,641 inv. (1903), malajiska visayas och i det inre negritos. Ön är bergig och vulkanisk, väl bevattnad och bäst odlad af alla öarna. De viktigaste orterna äro Baybay (22,990 inv. 1903) och Ormoc (16,126 inv.), den förra 10 km. från östra kusten, den senare vid västkusten. Hufvudstad är Tacloban på östkusten. J. F. N. Leyton [lei'tn] nordöstlig förstad till London, belägen i grefskapet Essex, på östra (vänstra) stranden af Lea. 98,912 inv. (1901). L. f. eller L. fil., vid växtnamn förkortning för Karl v. Linné d. y. (se Linné 2). lgd, förkortning för geografisk längd (se d. o.) l. longitud. L'habit ne fait pas le moine [pabi' na fä pä lo mwa'n], fr. Se Habitus non facit monachum. Lhasa (Hlassa, Lhassa, Lassa), "Guds mark", hufvudstad i Tibet och den buddistiska världens medelpunkt, ligger under 29° 39' n. br. och 91° 5' ö. lgd. 3,600"m. ö. h., på en tämligen jämn, af nakna höjder omgifven slätt, något n. om floden Ki-tschu, hvilken omkr. 55 km. s. v. om staden förenar sig med Sangpo, Brahmaputras öfre lopp. Staden har en nästan cirkelrund form och var förr omgifven af murar, men dessa förstördes under den kinesiska ockupationen 1722. Hufvudgatorna äro breda och raka samt i torrt väder tämligen rena, men de sämre kvarteren äro odrägligt smutsiga, fyllda af stank och stora, skabbiga hundar. Husen äro vanligen byggda af lera och soltorkadt tegel, de förmögnares af sten och tegel. Folkmängden, inberäknadt präster och munkar i staden och dess grannskap, anses uppgå till omkr. 30,000 (hvaraf endast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 1 00:52:28 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free