335 Lherzolit-Liancourt 336 Yorks museum) och Skörden (1908). - L:s målningar äro af stort format, men äfven stort sedda och behandlade med monumental bredd, med energi, karaktär och koloristisk styrka. I pastell och teckning har han gifvit utmärkta bilder från åker och äng, från verkstad och by. Göteborgs museum eger af L. en pastell Höslåtter. G-g N. Lherzolit (af grek. IVtlios, sten), petrogr., en vid sjön Lherz i Pyrenéerna m. fl. ställen förekommande kornig till tät bergart, tillhörande olivin-stenarnas grupp och bestående af olivin, diallag och bronzit. E. E. L'hombre. Se Lo m b er. L'homme propose et Dieu dispose [lamm pråpårs e djö dispå's], fr. Se under H o m o. L'Höpital 1. L'Hospital [låpita'1], Michel de, fransk statsman, f. 1505 i Auvergne, d. 13 mars 1573 på ett gods vid Étampes. Hans fader var läkare hos konnetabeln af Bourbon och åtföljde denne i hans landsflykt till Italien. Där studerade L'H. juridik i Pavia, återvände 1535 till Frankrike och vann anställning vid parlamentet i Paris. 1547 afgick han som sändebud till kyrkomötet i Trident, blef därefter sekreterare hos Margareta af Valois, öfverinfcendent för finanserna och 1560 kansler. I denna befattning förvärfvade han sig odödlig ära genom den kraft, hvarmed han sökte mildra huge-notternas öde. Sålunda lyckades han 1560 förhindra inkvisitionens införande i Frankrike. Genom ett religionssamtal i Poissy 1561 ville han sammanjämka stridigheterna mellan do olika bekännelserna; men då detta icke lyckades, gaf han hugenotterna full religionsfrihet på landsbygden genom det berömda Januariediktet 1562. Till dessa medgifvanden lyckades han förmå Katarina af Medici, som då styrde Frankrike. Men som hennes politik var att med det ena religionspartiet hindra det andra att komma till makten, kunde L'H. ej förekomma religionskrigets utbrott (1562). Däremot såg han sig i stånd att snart medla freden i Amboise (1563), där hugenotternas religionsfrihet bekräftades och utvidgades. Äfven arbetade L'H. med kraft och framgång på förbättringar i Frankrikes förvaltning. Särskildt ordnade han finansförvaltningen och rättsväsendet ("Ordon-nansen i Moulins" 1566). Också i det andra religionskriget medlade han snart fred (1568); men strax därefter blef han afskedad (maj 1568). Bland offren under Bartolomeinatten (se d. o.) kan man räkna äfven L'H. Han undgick visserligen, ehuru med knapp nöd, att bli mördad, men greps så djupt af tilldragelserna, att han afled ett hälft år därefter. L'H. var en god latinsk skald och skref äfven arbeten af juridiskt och politiskt innehåll. Hans skrifter utgåfvos i 5 bd 1825-26 af Dufey. J. F. N.* L'Höpital [låpita'1], Nicolas de. Se Vitry. L'Höpital 1. L'Hospital [låpita'1], G u fila u m e Franpois Antoine de, markis, fransk matematiker, f. 1661 i Paris, d. där 1704, blef redan vid unga år kapten i kavalleriet, men lämnade snart krigstjänsten för att egna sig åt matematiken och lef-de sedan som privatman. L'H. var en af de förste franske matematiker, som togo kännedom om den af Leib-niz uppfunna differen-tialräkningen. Till lärare däri hade han Jean Bernoulli, hvilken 1692 vistades hos L'H. för att undervisa honom i den nya teorien. Snart kunde han uppträda som jämbördig med sin lärare, och jämte denne deltog han i lösningen af de problem, genom hvilka differentialräkningens företräde framför de gamla metoderna ådagalades. L'H. var äfven deo förste, som utförligt framställde den nya kalkylen, i Analyse des infiniment petits (1696), ett för sin tid särdeles förtjänstfullt arbete (utg. i flera uppl. samt öfv. till latin och engelska). Efter L'H:s död utgafs hans Traité analytique des sections coniques (1707; nya uppl. 1720 och 1740). Hans brefväxlins med Jean Bernoulli förvaras i Vet. akadrs bibliotek i Stockholm och innehåller flera viktiga bidrag till matematikens historia. (I. F.) L'Hospital [låpita'1]. Se I/Höpital, G. F. A. de. L. H. T., förkortning för eng. Lord high trea-surer [lå'd häi' tre7 j 919], "storskattmästaren",, d. v. s. First lord of the treasury [fä'st lå'd öv th9 tre'j9ri], finans- och vanligen äfven premiärministern. Se Storbritannien (Författning). Lhuillier [luilié], ClaudeEmmanuel, fransk skald. Se C h a p e 11 e. UHumanité [lymanite]. Se Human i te. Lhuys [loi 1. lois], Édouard Drouyn de, fransk statsman. Se Drouyn de Lhuys. Li, kem., tecken för l atom l i t i u m. Li. 1. Vikt och mynt i Kina. SeCash och Kina, sp. 43. - 2. Kinesiskt längdmått. Se Kina, sp. 43. Li, folkslag. Se H a i n a n. Liaison [-äjå"'], fr., förbindelse, nära bekantskap; "förhållande", kärlekshandel; gramm., "bindning" i franska språket, d. v. s. uttal af annars stum konsonant i ett ords slut, om följande ords första ljud är en sonant. Liakura. Se Parnassos. Liana, pseudonym. Se Hebbe 1. Liancourt [Hakor], stad i franska dep. Oise, vit? nordbanan. 3,999 inv. (1901). Tillverkning af landtbruksredskap, ångmaskiner och vagnar. L. var förr hufvudort i ett hertigdöme, som tillhörde fa-