- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua /
351-352

(1912) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liberalium artium magister - Liberatrix - Liber cantus - Liber catenatus - Liber censuum - Liber daticus - Liber de Wintonia - Liber diurnus romanorum pontificum - Liberec - Liberia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Liberalium artium magister. Se Artium liberalium magister. Liberatrix, astron., en af småplaneterna. Liber cantus (lat., "sångbok"), titel på åtskilliga svenska samlingar af kyrkliga och skolsånger, dels på 1600-talet (den äldsta utg. i Uppsala 1620), dels i nutiden (en dylik med flerstämmig sättning utg. af E, Kihlberg 1890, ny uppl. 1900). Liber catenatus, lat., "fastkedjad bok", en bok, som medelst länkar är fäst vid en mur, en pulpet o. d. I äldre tider, då böcker voro dyrare och sällsyntare än i våra dagar, var det ej ovanligt, att man medelst fastläsning skyddade dem, som voro ämnade att begagnas af allmänheten, t. ex. i kyrkor, kloster, skolor och andra inrättningar. Libri catenati äro ej särdeles sällsynta i äldre offentliga boksamlingar. Linné berättar i sin "Skånska resa", att vid hans besök i Malmö svenska kyrka (1749) förvarades i ett rum bakom altaret därstädes 47 stora volymer ("theologica, chronologica och lexica"), hvilka samtliga medelst järnkedjor voro fastlästa vid korstolarna. Såsom utgörande en del af det s. k. Dringelbergska libreriet (se d. o.) ha dessa böcker i senare tid införlifväts med Malmö allmänna läroverks bibliotek. På de flesta af dem äro kedjorna numera försvunna. K. biblioteket i Stockholm eger en folioupplaga af Justinianus' "Pandectse" (Leiden, 1514), hvars band ännu ha kedjor hängande vid träpärmarna. Äfven den i samma bibliotek befintliga Gigas librorum (se d. o.) har varit en "liber catenatus". R. G. Liber censuum, lat. Se Honorius, sp. 1072. Liber daticus (plur. libri datici), lat. ("gåfvo-bok") är det allmänt gängse namnet på två af de medeltida nekrologierna (se d. o.) från Lund; det har uppkommit därigenom, att en statut af ärkebiskop Jens Grand från 1293, i hvilken namnet förekommer, af Mogens Madsen och efter honom af Kilian Stobaeus, Lagerbring och Langebek utan grund ansetts gälla en eller båda nekrologierna. Det förnämligare af dessa, Liber daticus Lundensis vetustior ("den äldre gåfvoboken från Lund"), ett pergamentsmanuskript i folio på 133 blad i Lunds universitetsbibliotek, är upplagdt 1139-46 och har till sin uppställning formen af ett kalendarium. Efter de gammalromerska benämningarna på årets dagar ha införts de till hvarje dag hörande helgonnamnen jämte utdrag af legender, hufvudsakligen stammande från ett af biskop Ado af Vienne (d. 875) författadt martyrologium (se d. o.). Efter legendutdragen lämnades vid bokens uppläggande en plats öppen vid hvarje dag, där under årens lopp, vanligen med en kort biografisk notis, namnen på de personer inskrefvos, hvilkas anniversaricr skulle firas, hvarjämte en anteckning gjordes om de gods, som de skänkt till kyrkan. Till Liber daticus ha därjämte från ett äldre, nu förloradt nekrologium öfverförts åtskilliga dödsnotiser, af hvilka den äldsta hänför sig till biskop Egino af Lund (d. 19 okt. 1072). Bokens begagnande har upphört först mellan åren 1410-18. Under den långa tid, som den varit i bruk, har emellertid icke det knappa utrymme, som lämnats vid hvarje dag, räckt till; man har därför dels i marginalerna tillfogat nya notiser, dels utraderat äldre och på deras plats inskrifvit nya. - Liber daticus Lundensis recentior ("den yngre gåfvoboken från Lund"), ett pergamentsmanuskript i folio på 58 blad i Riksarkivet i Köpenhamn, är upplagd omkr. 1268 och öfverensstämmer till sin uppställning med den äldre Liber daticus; dock saknas helgonnamnen och legendutdragen. Till densamma ha såväl vid tiden för dess uppläggande som omkr. 1344 öfverförts äldre notiser, hufvudsakligen hämtade från den äldre Liber daticus, men äfven till ett ringa antal från ett nu förloradt nekrologium. Nya notiser ha däremot endast till ett fåtal inskrifvits, och boken slutar kort efter 1344. - Tillsammans äro de båda Libri datici en af de förnämsta källorna till Skånes och Danmarks medeltidshistoria samt genom den samtidighet, som utmärker deras uppgifter, äfven en af de tillförlitligaste. Liber daticus vetustior är med uteslutande af martyrologiet utgifven af Lagerbring i "Monumenta scanensia", II, l, l-192, af Langebek i "Scriptores rerum danicarum", III, 474- 579, samt i sin helhet efter moderna principer och med så exakt fastställande som möjligt af odaterade anteckningars ålder af C. Weeke i "Libri memoriales capituli lundensis, Lunde domkapitels gaveböger og nekrologium" (I, 1884-89). Liber daticus recentior är utgifven af Langebek i "Scriptores rerum danicarum", IV, 26-68, hvarjämte de ställen, som icke finnas i Liber daticus vetustior, äro utgifna af Weeke i anf. arb. C. W-ll. Liber de Wintonia. Se Domesdaybook. Liber diurnus romanorum pontificum kallas en samling formulär för en mängd i den romerska kyrkan förekommande viktiga förrättningar, såsom påfvens installation, de suburbikariske biskoparnas invigning, utdelande af pallium, medgifvande af privilegier o. s. v. Boken, bestämd till bruk för det påfliga kansliet och för hvars formulär i synnerhet bref från Gelasius I (492-496) och Gregorius I (590-604) ligga till grund, härleder sig från 600-talet och var i bruk in på 1000-talet. Sedan råkade den i glömska. Först på 1600-talet blef den utgifven i kyrklig-litterärt intresse, men förbjöds af den romerska censuren, emedan påfvarnas gamla kanslibok gaf en och annan stöt åt såväl påfvens ofelbarhet som hans supremati öfver kyrkan. En kritisk upplaga utgafs icke dess mindre af E. de Roziére i Paris 1869 under namn "Liber diurnus ou recueil des formules usitées par la chancellerie pontificale du V:e au XI:e siécle". J.- P. Liberec [-rets], tjechisk namnform för Reichenberg. Liberia, negerrepublik på den s. k. Pepparkusten i Väst-Afrika, mellan den brittiska kolonien Sierra Leone i v. och franska Elfenbenskusten i ö. Äfven i norr omges L. af franska områden (Elfenbenskusten och Franska Guinea). Gränsen mot Sierra Leone fixerades 1903 och 1911 och gränsen mot de franska kolonierna 1892 och 1907-10. Genom dessa överenskommelser med Frankrike har L:s areal betydligt minskats och utgör numera omkr. 95,400 kvkm. I v. utgör floden Mano gräns mot Sierra Leone. Kusten är lågland och sumpig samt täckt af mangroveskogar; den saknar vikar och naturliga hamnar. Bakom den höjer sig landet småningom till 1,000 m. ö. h. Flera små kustfloder (S:t Paul, Little Bossa m. fl.) äro i sitt nedre lopp farbara med mindre ångbåtar, dock äro mynningarna spärrade af sandbarrer. Klimatet är hett, 27,5° i årsmedium, och osundt för européer, dock ej så mördande som i Sierra Leone. Jorden är bördig och passande för tropiska växtslag, men odlingen försummas; kakao

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Sep 26 00:49:16 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbp/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free