353-354 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Liberia - Liberiakaffe - Liberiska flodhästen - Liberius - Liber Leviticus - Liber plenarius l. Plenarium - Liber pontificalis

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

och bomull odlas endast föga, och den inhemska kaffeodlingen skötes så illa, att produkten blir ringa och underhaltig. De förnämsta exportartiklarna äro kautschuk (90 ton 1909), palmolja, palmkärnor, piassavafiber samt något kakao, kaffe, elfenben, ingefära och annatto, med ett sammanlagdt värde af 900,000 doll. 1908. Befolkningen uppges till mellan 1,5</>--2,1 mill. Den utgöres dels af de s. k. americo-liberianer (omkr. 12,000), hvilkas förfäder öfverflyttats från Nord-Amerika, samt omkr. 40,000 civiliserade och kristna negrer, hvilka tillsammans bilda det härskande elementet, dels af flera infödda stammar, bl. a. mandenga (muhammedaner), kisi, gola och kru. De sista äro de talrikaste, mestadels hedningar (blott få äro kristna); de äro f. ö. Guineakustens arbetsammaste invånare. Det finns en brittisk negerkoloni (omkr. 3,000) på L:s område. Européerna äro endast omkr. 100. Det officiella språket är engelska. Endast öfver kustområdet, som är deladt i fyra förvaltningsdistrikt, sträcker sig regeringens makt, under det att det inre landets befolkning lefver oafhängig. Där framtränger äfven islam alltmer, medan de civiliserade invånarna äro protestanter af olika sekter. Flera amerikanska missioner samt en fransk-katolsk arbeta i landet (omkr. 90 skolor, som undervisa äfven i handtverk). Folkskolor finnas i kustområdet (1903: 110 skolor med 4,100 lärjungar). Metodisterna ha ett college i Monrovia, episkopalerna en högskola i Cape Palmas och 3 andra viktiga skolor. Äfven finnes ett statscollege med 12 lärare och 120 lärjungar. En strafflag utgafs 1900, och en tullstadga kodifierades 1907. Hvarje medborgare är värnpliktig från 16 till 50 års ålder. L. eger en kanonbåt och en flodångare. Statsinkomsterna, till största delen tullmedel och exportskatt på kautschuk, uppgå till omkr. 300,000 doll. De obetalda räntorna å ett 1871 upplagdt lån å 100,000 pd st. stego 1910 till 185,100 pd. Under de sista åren ha underhandlingar förts mellan L. och Förenta staterna om möjligheten att ordna statens finanser, och i jan. 1911 godkändes ett förslag att upptaga ett internationellt lån å 500,000 pd st. mot säkerhet i tullar, som skola förvaltas af en amerikansk kontrollant (som således blir regeringens finansielle rådgifvare) samt engelska, franska och tyska underkontrollanter. I Frankrike visade sig på åtskilliga håll stark ovilja öfver det protektorat, som därigenom lämnades åt Förenta staterna, och föreslogs, att protektoratet skulle öfverlämnas åt en neutral makt, t. ex. Sverige eller Danmark. Monrovia anlöpes regelbundet af 7 ångbåtslinjer. Någon järnväg finnes icke och knappast andra vägar än en nyligen anlagd, med motorvagn farbar väg (omkr. 30 km.). Vikt, mått och mynt äro lika med Englands och Förenta staternas. L. har en orden. Om flaggans utseende se Flaggkartan i bd VIII. Hufvudstad är Monrovia. Författningen är bildad efter Förenta staternas. Den verkställande makten är uppdragen åt en för 4 år utsedd president, en vice president och ett kabinett af 6 ministrar: den lagstiftande är en kongress på två kamrar, senaten (8 medl. valda för 6 år) och representanternas hus (13 medl. valda för 4 år). Valrätt och valbarhet ha endast negrer, som äro jordegare och fyllt 21 år. -- Republiken grundlades af ett sällskap i Nord-Amerika, American colonisation society, som bildades 31 dec. 1816 med ändamål att grundlägga en koloni af frigifna negerslafvar, som önskade återvända till sitt fädernesland, och bereda dem tillfälle att komma i åtnjutande af de politiska och sociala rättigheter, som voro dem förvägrade i Förenta staterna. I dec. 1821 ingicks fördrag med negerhöfdingar i Väst-Afrika, hvarigenom ett för ändamålet lämpligt landområde förvärfvades. Sällskapet gaf hvarje neger 30 acres (12 har) land jämte nödiga redskap. Monrovia (uppkalladt efter presidenten Monroe) anlades 1824, och området utvidgades genom nya köp och genom upptagande af infödda höfdingar. Till 1847 stod kolonien under nordamerikanska unionens skydd, men förklarades då själfständig, antog sin nuv. författning och erkändes af de europeiska makterna samt 1861 äfven af Förenta staterna. De stora förhoppningar man gjorde sig om den nya staten ha ingalunda förverkligats. Negrerna i Amerika röja föga åstundan att förena sina öden med densamma, nu då de ega sin frihet att gå hvart de vilja, och på de kringboende vilda stammarna utöfvar republiken ej det förädlande inflytande man väntat; tvärtom visar L:s civilisation benägenhet för försämring, och utflyttningen är ej obetydlig, ehuru belagd med skatt. Den dåliga finansförvaltningen har gjort, att landet kommit under ett slags utländskt protektorat (se ofvan). -- Litt.: Wauvermans, ”L., histoire de la fondation d’un état négre libre” (1885), Büttikofer, ”Reisebilder aus L.” (2 bd, 1890), Harry Johnston, ”L., the negro republic in West-Africa” (2 bd, 1906; med fullständig bibliografi). J. F. N. Liberiakaffe. Se Coffea. Liberiska flodhästen, zool. Se Flodhästsläktet. Liberius, påfve 352--366, infödd romare, blef 355 af kejsar Konstantius förvisad till Beroea i Tracien, enär han ståndaktigt vägrade att ansluta sig till de på kyrkomöten i Arles och Milano i enlighet med kejsarens vilja genomdrifna förkastelsedomarna öfver Athanasius. Efter ett par års förvisning fogade sig emellertid L. efter kejsarens vilja och underskref en halfariansk kompromissformel; försåvidt de honom tillskrifna brefven äro äkta, skall L. ock ha uppsagt kyrkogemenskapen med Athanasius och i stället anslutit sig till dennes orientaliske motståndare. L. fick nu återvända till Rom (358), där han skulle föra styrelsen gemensamt med motpåfven Felix II (se d. o.), hvilken dock blef fördrifven. Traditionen har förlänat Felix helgonglorian, men skildrar L. som tyrann och kättare. Se Döllinger, ”Die papst-fabeln des mittelalters” (2:a uppl. 1890), samt Duchesne, ”Histoire ancienne de l’église”, II (4:e uppl. 1910). T. H--r. Liber Leviticus. Se Leviticus. Liber plenarius l. Plenarium, lat., kallades under medeltiden dels fullständiga handskrifter af hela nya testamentet eller de fyra evangelierna, dels ock den fullständiga katolska mässboken (missale plenarium), till skillnad från bönboken (breviarium, jfr d. o.). B. L. Liber pontificalis (i äldre handskrifter äfven kallad Gesta pontificum romanorum) lat., ”påfveboken”, är en samling biografier öfver påfvarna i Rom från aposteln Petrus’ tid till slutet af 800-talet. Med orätt har Anastasius, påflig bibliotekarie i Rom (d. 886), varit ansedd som författare till ”Liber pontificalis”, hvilken, enligt hvad nyaste

		Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 16. Lee - Luvua / 353-354 (1912) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|