359 Libourne-Libri 360 och no'tus, sydvind), meteor., de lornc grekernas och romarnas benämning på en vind från S 30° W. Jfr L i b s och V ä d e r s t r e c k. *. E-ra. Libourne [-börn], arrondisscmangshufvudstad i franska dep. Gironde, vid järnvägen till Bordeaux och floden Isles förening med Dordogne. 15,280 inv. (1906; som kommun 19,323). Regelmässigt byggd med bulevarder, där de gamla murarna stått; liflig kusthandel, college, bibliotek, museum. Nederlagsplats för alla i Dordognes flodområde liggande departement. Förnämsta exportartiklarna äro brännvin och vin. (J- F. N.) Libra, astron. Se Vågen. Llbra, lat., hos forntidens romare eg. våg, vågskål, sedermera vikten af en fylld vågskål (jfr sv. "skålpund"), slutligen enheten i det romerska viktsystemet (= l as = 12 iindoe), motsvarande 327,45 gr. - Ordet har ingått i flera nyare europeiska folks vikt- och myntsystem. I de forna italienska staterna var libbra en mycket växlande vikt, vanligen 300- 400 gr. I Spanien och spansktalande länder var före metersystemets införande libra olika i särskilda landsdelar och riken, mestadels = omkr. 460 gr. Före 1863 var libra enheten i den svenska medici-nalvikten och indelades i 12 uns = 96 drachmer - 288 skrupel = 5,760 gran (å 1,2375 ass) samt motsvarande 356.3 gr. Jfr L i r a och Livré. Libräl-as [-ass], Tat. as libralis. Se As. Librärius, lat., i det forntida Rom bokafskrifvare, kopist, skrifvare (handsekreterare); under medeltiden bokhandlare. Libratiön (lat. librätio, vägning). astron., ött fenomen, som består däri, att månen, noga räknadt, ej alltid vänder fullkomligt samma sida åt jorden. Månen har genom jordens attraktion bildats i en mot denna förlängd form, hvilket orsakar, att månens rotation är genom samma attraktion "bunden", att sålunda ett hvari i rotationsrörelsen kräfver i medeltal absolut samma tid som ett hvarf i rörelsen kring jorden. Då nu i månens rörelser många och stora ojämnheter förefinnas, så kommer månens förlängda axel ej att alltid vara riktad precis mot jordens medelpunkt. Detta kallas libration i längd och libration i bredd, allteftersom förskjutningen försiggår parallellt med eller vinkelrätt mot ckliptikan. Dessutom uppstår naturligtvis äfven ett slags libration, beroende på åskådarens egen olika ståndpunkt på jordytan, den s. k. parallaktiska libralionen. De nu nämnda slagen af libration sammanfattar man under benämningen skenbar libration, då den af dessa orsaker frambringade förskjutningen af mån-skifvans midtpunkt icke beror på en verklig vridning hos månen. Det existerar emellertid äfven en verklig libration, den s. k. fysiska librationen, hvilken uppstår på följande sätt. Då månens förlängda axel på grund af den skenbara librationen i längd och bredd afvikcr från förbindningslinjen mellan jordens och månens medelpunkter, sträfvar jordens attraktion att åter invrida den i denna riktning. Den härigenom uppkomna verkliga vridningen hos månaxeln förorsakar den fysiska librationen, som emellertid är så obetydlig, att den kan konstateras endast genom mycket noggranna mätningar. - Till följd af librationen ja vi tillfälle att se något af den i regel från oss bortvända, månhalfvan, än på en kant, än på en annan, så att vi ega kännedom om ytans utseende hos ungefär O .s af månytan I stället för precis hälften, såsom eljest skulle varit fallet. E. J. <jj-d.) Libre-esprit [llbr äspri'], fr., fritänkare. Benämningen har sitt ursprung från en kättersk orden i medeltiden, hvars lärofader var en viss Otlieb. Han lärde, att världen är Gud, synliggjord, sålunda en pantcistisk åsikt. Det högsta människan kunde komma till var att inse, att hon är identisk med Gud. Hade hon hunnit dit, kunde hon tillåta sig hvad som helst och tillfredsställa alla begär. "Les fréres du Libre-esprit" blefvo 1367 föremål för inkvisitionens verksamhet, men funnos kvar ända till 15:e årh. Sedermera öfverflyttades benämningen på religionslösa och "frigjorda" personer i allmänhet. J-c- Libre parole [llbr para7!!], daglig politisk tidning i Paris, grundlagd 1892. Tidningen är antisemitisk och polemisk. Den har från början redigerats af E. D r u m o n t. Libreri (fr. librairie, af lat. lifber, bok) nyttjades förr i svenskan i samma betydelse som boksamling, bibliotek. Libre^t (it. libretto, eg. liten bok), textboken till större sångverk; operatext. - L i b r e 11 i's t, opc-ratextförfattare. Libreville [librvi'1], hufvudort i kolonien Gabun i Franska Kongo, på norra stranden af Gabuns scstuarium, med protestantisk och katolsk missionsstation och omkr. 3,000 inv. (1903), af hvilka ett par hundra européer. I L. finnas omkr. 60 skolor, och det är in sr missionsanstalt än handelsort. J- F- N. Libri, Girolamo da i, italiensk målare af Veronaskolan, f. 1474 i Verona, d. där 1556, var son och lärjunge af miniatyrmålaren Francesco di Stefano och fick som illuminator af böcker tillnamnet dai libri. Att han utgick från miniatyrmåleriet, ses tydligt af en tafla i Veronas museum, kallad "kanintaflan", som framställer Jesusbarnets tillbedjan i ett rikt detaljeradt landskap med en kanin i förgrunden. Sedan utbildade han sig vidare under Liberale da Verona och ännu mera under gemensamt arbete med sin samtida och intime vän Francesco Morone. I den mera storslagna stil, hvartill han på grund däraf kom, målade han 1515 den ena af orgeldörrarna i S. Maria in Organo, under det Morone målade den andra. Närmast detta arbete står en madonna (nu i Berlins museum) målad för ett kapell i samma kyrka. Under 1520-talet utvecklade sig L. till allt större mildhet i uttrycket, frihet i formbehandlingen och klarhet i färgen, t. ex. i ett par taflor i Veronas museum från 1530, den ena framställande madonnan med barnet i molnen samt Petrus och Andreas på jorden. C. H. N.* Libri (L.-Carucci delia Sommaja), GuglielmoBruto Icilio Timoleone, italiensk matematiker och bibliofil, f. 1803 i Florens, d. 1869 i Fiesole (invid Florens), erhöll redan vid 17 års ålder den filosofiska graden samt utnämndes 1823 till professor i matematik och fysik vid universitetet i Pisa. Invecklad i en politisk sammansvärjning, måste han 1830 fly från Italien. Han bosatte sig då i Paris, där han 1832 blef biträdande lärare vid College de France och 1833. led. af vet. akad. L. blef sedermera ord. professor både vid Faculté des sciences och College de France, men lämnade dessa befattningar 1848 och flydde till England, emedan han anklagades för bokstöld i kolossal skala. 1850 dömdes han in contumaciam