419 Lievens-Liezen-Mayer 420 gariket Belgien. L. blef efter hemkomsten till Ryssland guvernör för tronföljaren, storfurst Alexander, och afled under en resa med denne i södra Europa. - Hans hustru, D o r o t h e a (Darja) Kristoforovna, furstinna von L., född von Benkendorf, f. 30 dec. 1784 i Riga, d. 27 jan. 1857 i Paris, intog under sin makes långa sändc-budstid i London en mycket inflytelserik ställning i den diplomatiska världen och samlade i sin salong utom diplomater och politiker äfven författare och konstnärer i mängd. Hon kallades ibland "Europas diplomatiska Sibylla", var förtrolig väninna till Mct- ternich, Castlereagh, Canning och framför andra earl Grey, inspirerade sin makes depescher och betraktades ej utan skäl som "det verkliga sändebudet". Särskildt egde hon en enastående skicklighet i att, skenbart fogande sig i andras tankegång, ingifva dem de idéer, hvilkas framgång hon ville befordra. Hemkommen till Ryssland med sin make 1834, öfverhopades hon af den kejserliga familjen med förtroendebevis, men kunde efter sina två söners plötsliga död 1835 ej längre öfvertalas att stanna kvar i Petersburg utan återvände s. å. till de västerländska kretsar, vid hvilka hon kände sig fäst. Hon bosatte sig i Paris och blef där i det forna Hotel Talleyrand medelpunkten i en lysande salong, som fördunklade madame Récamiers. Främst bland hennes franska vänner märktes Guizot, och kretsen af sina engelska förbindelser förstod hon äfven att bevara, utvidga och politiskt utnyttja. Furstinnan L. vistades till sin död i Paris med endast två korta afbrott, nämligen efter februarirevolutionen 1848, då hon en tid bodde i London, och efter Krim krigets utbrott 1854, då hon för ett år drog sig tillbaka till Bruxelles. Hon efterlämnade några fragmentariska Mémoires och en mycket vidlyftig korrespondens. Af denna är (i engelsk öfv. af G. Le Stränge) utgifven hennes brefväxling med earl Grey (3 bd, 1890-91) samt (af Robinson, 1902) Letters of Dorothea, princess Lieven, during her residence in London, -1812-1834. Jfr E. Daudet, "Une vie d'ambassadrice au siécle dernier. La princcsse de L." (1903). 1-2. V.S-g. Lievens flitens], Jan L. d. ä., holländsk figurmålare och etsare, f. 1607 i Leiden, begrafven i Amsterdam 1674. Från samma stad som Rembrandt och nästan jämnårig med denne, kom L. som gosse i lära hos Rembrandts förste lärare, målaren Joris van Schooten och öfvergick därefter till Pieter Lastmans ateljé i Amsterdam, där Rembrandt, då ännu student vid Leidens högskola, några år senare fick sin egentliga konstnärliga underbyggnad. Men ehuru L. och Rembrandt sålunda icke samtidigt åtnjöto Lastmans undervisning, stodo de i unga år i så liflig beröring med hvarandra, att båda ofta använde samma modeller. Under denna tidigare period af L:s konstnärsbana rönte han det starkaste inflytande af sin store landsman, ja, han följde honom så tätt i spåren, såväl som målare som flitig etsare, att hans egna verk ibland äro rätt svåra att åtskilja från förebilderna. Bland denna L:s ungdomsproduktion intaga Paulus (i grefvinnan E. Wachtmeisters samling på Kulla-Gunnarstorp) och Studenten (i grefve Fr. Elrson Wachtmeisters samling i Stockholm) hedersplatser, båda bredt målade, i öfvervägande grågul ton och med ett förträffligt ljusdunkel. AfLishand är äfven sannolikt den färgrikare, präktiga framställningen af Josef mottagande sin far och sina bröder i braheska samlingen på Skokloster. - Ännu 1632 bodde L. i. Leiden, men kort därpå reste han utrikes. Han slog sig först ned i Antwerpen, i hvars gille han inskrefs och där han, öfvergifvande sin store kamrats naturalistiska målningssätt, rycktes inom trollkretsen af A. van Dycks mer förfinade och bländande konst. I England skall han sedan med framgång ha arbetat (några målningar af hans hand kunna dock där ej med säkerhet uppvisas, och historien om hans vistelse i England är därför kanske apokryfisk). På 1640-talet bodde han efter hvart annat i Leiden, Amsterdam och Haag, där han omväxlande målade porträtt och dekorativa dukar i akademisk stil. Hans senare arbeten uthärda dock icke jämförelsen med hans tidigare, af Rembrandts verk inspirerade. I likhet med denne dog han fattig och förgäten. - Jan Lievens d. y., f. 1644 i Antwerpen, 1680 bosatt i Paris och sannolikt son till den äldre Jan L., var äfven figurmålare, men en mindre betydande artist. O. G-g. Liévln [-vä7], kommun i franska dep. Pas-de-Calais, vid Souchez, Deules öfre lopp, nära 17,600 inv. (1901). Stenkolsgrufvor (med en årlig brytning af omkr. 450,000 ton); sockerfabrikation. J. F. N. Lievrit, miner., rombiska, pelarformade kristaller af brun- eller grönsvart färg, sammansatta enligt formeln HO Fe Ca Fe, Si2 08 (eller H2 O, CaÖ, 4 FeO, Fe2 03, 4 Si 02). Lokaler: Elba, Herborn (Nassau), Kupferberg (Schlesien) etc. A. Ung. Liezen-Mayer flitsen-], Alexander, tysk målare, f. 1839 i Ungern, d. 1898, studerade i Wien och från 1862 hos Piloty i Munchen, var sedan kortare tider verksam i Wien och Stuttgart, där han var akademiens direktör 1880-83; eljest bodde han i Munchen och var professor vid akademien där från 1883. Hans första uppmärksammade målning framställde Maria Teresia ger di åt ett fattigt barn. hvars moder ligger sjuk (1867). Som hans mest betydande verk anses Flisabet undertecknar Maria Stuarts dödsdom (1873: i Kölns museum); taflans förtjänst ligger dock'först och sist i den virtuosmässiga stoffbehandlingen. Utom porträtt utförde L. en mängd illustrationer till dikter af Schiller (bl. a. 35 teckningar för träsnitt till "Lied von der glocke"), Goethe (50 kartonger till "Faust"), Scheffels "Ekkehard" m. fl. G-s N..