431 Lifförsäkring 1705), Laplace (d. 1827) och Gauss (d. 1855). De första spåren af dödlighetsstatistik finna vi vid de större munk- och nunneklostren redan under medeltidens förra hälft, och under den senare medeltiden fördes dödslistor vid en del kyrkor. Vid början af 1600-talet blef det ett rätt allmänt bruk att föra kyrkböcker i dylikt syfte. I Sverige ålades prästerskapet 1686 att föra födelse- och dödsregister. Vid denna tid offentliggjordes äfven flera efter kyrkböcker uppgjorda dödslistor. Ur historisk synpunkt intressant är en dylik dödslista, som utarbetades af teol. doktor Kaspcr Neumann i Breslau efter kyrkböckerna i denna stad 1687-91. Astronomen E. Halley använde dessa tabeller och konstruerade med ledning af dem den första dödlighetstabellen jämte en beräkning af den mänskliga lifslängdcn, en undersökning, som offentliggjordes i "Philosophi-cal transactions" 1693. Det dröjde emellertid ett hälft årh., innan värdet af hans arbeten i detta afseende vann beaktande. Första försöket att åstadkomma en lifförsäkring i modern bemärkelse gjordes af teol. doktor William Assheton (f. 1641, d. 1711) genom bildandet af Mercers company i London 1698. Detta bolag tillförsäkrade änkepensioner å 30 pd st. mot en premie på mannen af 100 pd st. en gång för alla; 1699 bildades ett liknande bolag: The society of assur;jice for widows and orphans. Bägge företagen gingo inom några år öfver styr. Bättre gick det för det 1706 stiftade bolaget Amicable 1. Perpetual assurance, ehuru ej heller det till en början var grundadt på några vetenskapliga och tekniskt riktiga principer, men erfarenheten kom med åren, och bolaget egde bestånd ända till 1866, då det uppgick i ett annat bolag. 1721 bildades två nya dylika företag. Ofvan nämnda bolag voro i början mycket ofullkomliga och er-bjödo ej en lifförsäkring i modern mening. I Amicable t. ex. var medlemmarnas antal begränsadt till 2,000 och inträdesåldcrn bestämd till 12-45 år. Förutom en inträdesafgift af 3 pd 15 d. erlades en årsafgift af 5 pd. Någon bestämd försäkringssumma garanterades ej, utan den för hvarje år uppkommande vinsten fördelades mellan samtliga under året förfallande försäkringar. Först under 1700-talets midt utbildades den vetenskapliga försäkringsteorien; dödlighetstabeller började då konstrueras, först i Holland, så i Tyskland och England. Med ledning af Halleys förut omnämnda arbeten utarbetade nu James Död-son (d. 1757) den första premietariffen för lifförsäkring. En omedelbar följd häraf var bildandet af den första vetenskapligt grundade lifförsäkringsan-stalten, The equitable society for assurances ön lifes and survivorships, som trädde i verksamhet 1762, arbetade med framgång och efterföljdes snart af flera nya likartade företag. Vid 1800-talets början funnos 8 lifförsäkringsbolag i England. I Frankrike upprättades det första lifförsäkringsbolaget 1819. I Tyskland gjordes försök med bildandet af ett lifför-säkringsföretag redan 1806 i Hamburg, men misslyckades. Först 1827 grundlades Tysklands två första lifförsäkringsbolag. I öfriga kulturländer vann lif-försäkringen småningom insteg: i Österrike 1824, i Italien "1827, i Förenta staterna 1830, i Ryssland 1835, i Danmark 1842, i Schweiz 1860, i Norge 1861 och i Finland 1874. I Danmark ha sedan 1870 upprättats 10 större lifförsäkringsbolag, och lag af 1904 innehåller närmare bestämmelser rörande dylika bolags inrättning och verksamhet. I Norge arbeta f. n. (1911) 9 norska och öfver 40 utländska lifförsäkringsbolag; de sistnämnda trängas dock ständigt alltmera tillbaka af de inhemska. De norska bolagens premieinkomst utgjorde 1909 inalles 8,143,468 kr. Sammanlagda försäkringssumman uppgick 1910 till ung. 260 mill. kr. Försäkringarna ha de senaste åren ökats mycket starkt: de voro 20,3 mill. kr. 1905, 37,s mill. kr. 1910. En ny lag af 29 juli 1911 om försäkringsbolag, innefattande äfven lifförsäkringsbolagen, betecknar en genomgripande reform på detta område, I Sverige kom lifförsäkringen rätt sent att få fotfäste, ehuru Sverige eger en dödlighetsstatistik, äldre än något annat lands och sträckande sig tillbaka ända till 1700-talets midt. Redan 1755 offentliggjorde P. Wargentin en dödlighetstabell, som till och med fick användning i England. Under 1700-talet bildades en- och annan pensionskassa, såsom Civilstatens änke- och pupillkassa 1743 och Allmänna änke- och pupillkassan 1784 (sammanslagning af två äldre kassor). I början af 1800-talet började en del engelska lifförsäkringsbolag arbeta här i landet genom agenter och göra lifförsäkringen känd för svenskarna. Man började ock småningom umgås med tanken att inrätta en svensk lifförsäkringsan-stalt. Redan länge förberedd, frambärs vid riksdagen 1844-45 en motion ang. åtgärders vidtagande att i Sverige "befordra inrättandet af en ränte-, lif- och lifränteanstalt". K. M:t tillsatte i anledning häraf en kommitté, som 1848 aflämnade ett för sin tid intressant betänkande. Detta förslag innehöll: 1) grundstadgar för en försäkringsanstalt till beredande af lifräntor och kapital för framtiden: 2) förslag till stadgar för en försäkringsanstalt i Stockholm jämte nödiga tabeller härför. Man föreslog, att anstalten skulle bli ömsesidig, försedd till en början med garanti af staten, som skulle "på Banken lämna ett kreditiv af 150,000 rdr riksgälds-sedlar på fem år, med skyldighet för anstalten att, i händelse kreditivet komme att begagnas, betala 4 proc. ränta samt att, om anstalten efter de fem årens förlopp vore något på kreditivet skyldig, inom ytterligare fem år återbetala detta med J/s om året". Emellertid fick ej detta kommittéförslag någon annan omedelbar påföljd, än att K. M:t 11 jan. 1850 fastställde reglemente för Räntc- och kapitalförsäk-ringsanstalten i Stockholm, hvilken snart åtföljdes af flera dylika anstalter i landsorten. Visserligen biföll riksdagen 1853-54 ånyo en af professorn i astronomi N. Selander väckt motion om upprättande af en lifförsäkringsanstalt, men regeringen blef nu förekommen, i det ansökan gjordes hos K. M:t om stadfästelse af bolagsordning för brand- och IWörsäk-nwr/s-a.-b. Skandia, som började sin verksamhet 17 nov. 1855. Sedermera, 1866, bildades lifförsäk-rings-a.-b. Svea i Göteborg, under 1870-talet 2, under 1880- och 1890-talen 15 lifförsäkringsbolag, af hvilka tre uppgått i andra bolag, och under 1900-talet ha hittills 5 nya bolag bildats, hvarigenom f. n. (1911) antalet svenska lifförsäkringsbolag är 21. De äro, med angifvande af försäkringssummans och premiernas belopp 31 dec. 1910, följande.