453 Llfränta-Lifränteförsäkring 454 utföras med hjälp af denna lina. För detta ändamål konstruerade han en liten mörsare, vid hvars kula linan fästes. Samtidigt hade Tren-grouse från Cornwall tillverkat en stor raket för Fig. 5. Lifbåt på utgående till strandadt fartyg. att medelst denna utföra linan till fartyget. Dessa raketer förbättrades sedermera och gjordes praktiskt användbara af J. Dennet. Eäddning medelst raketapparat tillgår så, att en stor raket, vid hvilken en smäcker lina är fäst, kastas från land öfver det strandade fartyget. De skeppsbrutne hala in linan och få på så sätt ombord ett stort block med en iskuren tross. Blocket fastgöres vid någon högt belägen punkt på fartyget. Manskapet i land uthalar med denna tross en ännu gröfre sådan, som fastgöres i närheten af och högre än blocket. Kädd-ningsinanskapet styfhalar trossen i land cch uthalar därefter till fartyget den på den gröfsta trossen löpande s. k. räddningsstolen, som utgöres af en Fig. 6. En nian "bärgas" i land under öfning med raketapparat och räddningsstol. lifboj med en därunder fäst korg (fig. 6). De skeppsbrutne sätta sig en åt gången i denna stol, som därefter af räddningsmanskapet halas mellan fartyget och land så många gånger, som erfordras, för samtliga skeppsbrutnas räddning. Största kastvidden för de bästa räddningsraketerna anses vara 450 m. På senare tider har man föreslagit att för räddning på liknande vis använda den s. k. Ungeska lufttorpeden samt äfven drakar, hvilka i så fall skulle från det strandade fartyget bringa en lina i land. - Till lifräddningsredskapen kunna äfven hänföras lifboj och lifräddningsbälte. Lifbojen 1. lifrädd-n i n g s b o j e n är det vanligast förekommande bärg- Fig. 7. Fig. 8. Fig. 7, en of verb ordgångens bekvämaste ställning på "frälsarkrans". - Fig. 8, frälsarboj. a balansstång, b dennas platta, c plattan i nedåkt läge, fotfäste för 2 man att stå på, d liflinor att hålla sig i, e kalkljus, som vid beröringen med vattnet antändas. ningsredskapet i sjönöd. De mest brukade lifbojarna ("frälsarkransarna", fig. 7) utgöras af stora kork-fyllda ringar af målad segelduk, rundtomkring försedda med stroppar eller bukter af sex- eller niogarns lina samt merendels äfven med en liten smäcker flaggstång, så anordnad, att den ställer sig lodrätt, när bojen flyter på vattnet. På örlogsfartyg användes dessutom en större lifboj (frälsarboj, äg. 8), i svenska flottan bestående af två ihåliga metallkulor, förenade genom en ställning, som är försedd med automatisk lysapparat. L i f b ä 11 e t är ett bredt bälte, stop-padt med kork. Då lifbåt utsattes, påtaga båt-styraren och roddarna genast de för dem afsedda lifbältena. På passagerarfartyg måste alltid finnas ett visst antal lifbälten. U-G. C. K. S. H. W-l Lifränta. Se Lifränteförsäkring. Lif ränteanstalter. Se Lifränteförsäkring. Lifränteförsäkring, ett ömsesidigt aftal mellan två parter, enligt hvilket den ena, mot öfvcrläm-nande af ett visst kapital på en gång eller af vissa inbetalningar (premier) under ett visst antal år försäkrar sig om, att han själf eller tredje person från ett visst bestärndt år under sin återstående lifstid eller under en viss tid årligen erhåller af den andra (person eller bolag) ett visst penningbelopp, l i f-ränta. Af lifräntor förekommer en mängd olika former, af hvilka de vanligaste äro: genast börjande lifräntor, uppskjutna lifräntor och öfverlefvelserän-tor, hvilka sistnämnda kunna vara antingen ensidiga, d. v. s. utfallande om en viss person öfverlefver den försäkrade, eller ömsesidiga, då räntan utfaller vid den af två försäkrade först aflidnes död. öfver-Icfvelseräntorna äro sålunda dödsfallsförsäkringar och skilja sig härigenom från de egentliga lifrän-torna, som äro lifsfallsförsäkringar. Lifränteförsäkring lämnas hos oss dels af ett antal under 1850-, 1860- och 1870-talen grundade, vanligen s. k. "ränte-