455 Lifsarfving-Lifstids fängelse 456 och kapitalförsäkringsanstalter", dels af största delen af de vanliga lifförsäkringsbolagen. En af de äldsta och tillika den ojämförligt mest betydande af de nämnda ränte- och kapitalförsäkringsanstalterna är den 1850 stiftade Känte- och kapitalförsäkrings-anstalten i Stockholm, hvars sammanlagda fonder 31 dec. 1910 uppgingo till 40,n mill. kr. Andra dylika äro Lifränte- och kapitalförsäkringsanstal-ten för Linköpings län och stift, grundad 1852, fonder (31 dec. 1909) 1,2 mill. kr., Eänte- och kapi-talförsäkrinjrsanstalten i Göteborg, grundad 1858, fonder (31 dec. 1909) 3,75 mill. kr., Skånska lif-räute- och kapitalförsäkringsanstalten i Lund, stiftad 1865, fonder (31 dec. 1909) 4,5 mill. kr., m. fl. I vårt land spelar emellertid den frivilliga ränteförsäkringen, liksom ren kapitalförsäkring, en mycket underordnad roll i jämförelse med den egentliga lifförsäkringen (se d. o.). Å. Wrson M. Lifsarfving, arfvinge i rätt nedstigande led. Lifsarf vingedonationer, Lifsarfvingegods. Se Bröstarfvingegods. Lifselixlr. Se A l k e m i och Elixir. Lifsfrön, fysiol. Se Lif 1. Lifsknuten. Se Andning, sp. 972. Lifskraft. 1. Fysiol Se Lif 1. - 2. (Lif s-princip) Filos., en del filosofers namn på den af dem antagna inre orsaken till lifsyttringarna, en kraft af specifik natur, som måste komma till för att göra materien lefvande. Den äldre vitalismen (se d. o.), som kan föras tillbaka till Aristoteles, skilde lifskraften såväl från det psykiska som från de kemiska och fysikaliska energiformerna. Den moderna neovitalismen (se V i t a l i s m) söker mildra dualismen åt båda hållen, men söker göra gällande, att en rent mekanisk förklaring af organismerna och deras utveckling ej är möjlig, hvarför man måste antaga några teleologiskt verkande "dominanter" eller "entelechier". Flertalet nutida biologer intar dock en afvisande hållning äfven gentemot detta nya försvar för den gamla teorien om en specifik lifskraft, och sådana representanter för nutidsfilosofien som Wundt och Höffding sluta sig till vitalismens motståndare, under det att Liebmann ej vill förneka "ett gåtlikt plus" jämte de kemiska och fysikaliska krafternas mekanism. 2. S-e. Lifskvadrön. 1. Första skvadronen vid hvarje kavalleriregemente i svenska armén. Om benämningens uppkomst se Lif komp an i. - 2. En af Karl XII i slutet af 1716 bildad kavalleritrupp, som skulle träda i den genom död, fångenskap etc. upplösta drabantkårens ställe, hvarvid flera af de förre drabanterna intogos i skvadronen, hvilken ställdes under en generallöjtnant i egenskap af kaptenlöjtnant (Karl Gustaf Hårdh). Lif skvadronen red med vid Karl XII:s begrafning och upplöstes sedan. C. O. N. Lifslinje, den linje, som löper på insidan af tummens rot och som spelar en stor roll i k i r o m a n-t i e n (se d. o.). Lifsluft, fr. air vital, en af Condorcet först (1775) använd, nu föråldrad benämning på syrgas. P-T.C.* Lifslängd. 1. Biol, den tidrymd, under hvilken djurens och växternas lif under gynnsamma, normala föihållanden varar, alltså under förutsättning, att ej ingrepp utifrån, sjukliga förhållanden o. d. förkorta denna tid. - a) Zool Alla djurarter ha en inom tämligen trånga gränser växlande lif slängd. Ehuru den verkliga orsaken till lifsfunktionernas upphörande - alltså till den normala eller den s. k. "fysiologiska" döden - är okänd, torde dock hos alla flercelliga varelser åtminstone minimilifslängden bestämmas af lifslängdens betydelse för arten. Därför är ock lifslängden mycket olika hos olika djurarter. Hos lägre varelser, t. ex. många insekter, dör individen ofta omedelbart, sedan den utfört den för artens bestånd mest elementära funktion, d. v. s. sedan fortplantningsperioden är af slutad, medan hos de högre den normala lifslängden oftast sträcker sig ut-öfver denna period. I allmänhet lefva inom samma naturliga djurgrupp de större arterna längre än de mindre. Här må några exempel anföras. På grund af den skiftande inverkan människans kulturlif ut-öfvar på hennes kropp, kan för henne någon typisk lifsgräns svårligen fastställas. Man känner fall, där lifslängden uppgått till nära 150 år. En synnerligen lång lifslängd kunna vissa sköldpaddor uppnå: en jättesköldpadda från Seychellerna (Testudo sumeirei) har uppnått en ålder af öfver 150 år. Elefanten lefver öfver hundra år; åsnor kunna blifva 106, hästar 60, mulåsnor 45, kor 25, får 20, hundar 28 och kattor 22 år gamla. Äfven några fåglar kunna uppnå en hög lifsålder: en gam 118, en kungsörn 104 år, papegojor och korpar 100. Äfven gädda och karp kunna bli mer än 100 år gamla. Af ryggradslösa djur uppges aktinier kunna uppnå en ålder af 50 och flodkräftan af 20 år. Den kortaste lifslängden torde några dagsländor ha: i fullt utbildadt tillstånd lefva de blott 4-5 timmar. - b) Bot. I afseende på lifslängden kunna de högre växterna indelas i enåriga 1. annuella, som fullända hela sin utveckling under en vegetationsperiod af några få månader, tvååriga 1. bienna, som därtill behof va två vegetationsperioder, och fleråriga 1. perenna, som lefva längre än två år. Vissa träd kunna uppnå en ålder af mer än 1,000 år (se C a s t a n e a, Ge d er, Dracsena, Ek, sp. 74, Idegran, Sequoia och T ax o d i u m). Vissa encelliga växters lifslängd, t. ex. bakteriers, kan däremot räknas i timmar. 2. Statist. (M e d e 11 i f s l ä n g d e n och Sannolika lifslängden) Se Dödlighet, sp. 1225-27. l a) L-e. b) G. L-m. Lifslängdstabeller. Se Dödl i ghet, sp. 1225. Lifsmedel. Se Födoämnen. Lifsprincip, filos. Se Lifskraft 2. Lifssak, i äldre svensk straffrätt (se t. ex. i 1734 års lag Straffbalken l kap. l § och rubriken till 3 kap.) vanlig beteckning för missgärning, som var belagd med lifsstraff. Enligt nu gällande straffrätt måste med lifssak förstås brott, som kan medföra straff af lifvets förlust, d. v. s. brott, i hvars straffskala ingår sådant straff. E- K. Lifsstraff. Se Dödsstraff. Lifstek, sjöv., dubbelt pålstek. Se Stek. Lifstidsfriheter. Se L ä n. Lifstids fängelse, jur. I analogi med hvad som gäller om uttrycken fängelse och fängelsestraff (jfr d. o.) användes stundom äfven uttrycket lifstids fängelse som benämning på allt slags lifsvarigt inspärrande i en straffanstalt. I denna betydelse användes uttrycket hos oss i allmänna språkbruket som synonymt med lifstids straffarbete. I inskränktare mening skulle därmed förstås ett lifsvarigt fängelsestraff i egentlig mening (d. v. s. i motsats till strän-