Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lifräddningsväsende ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
455
Lifsarfving-Lifstids fängelse
456
och kapitalförsäkringsanstalter", dels af största
delen af de vanliga lifförsäkringsbolagen. En
af de äldsta och tillika den ojämförligt
mest betydande af de nämnda ränte- och
kapitalförsäkringsanstalterna är den 1850
stiftade Känte- och kapitalförsäkrings-anstalten i
Stockholm, hvars sammanlagda fonder 31 dec. 1910
uppgingo till 40,n mill. kr. Andra dylika äro
Lifränte- och kapitalförsäkringsanstal-ten
för Linköpings län och stift, grundad 1852,
fonder (31 dec. 1909) 1,2 mill. kr., Eänte- och
kapi-talförsäkrinjrsanstalten i Göteborg, grundad
1858, fonder (31 dec. 1909) 3,75 mill. kr., Skånska
lif-räute- och kapitalförsäkringsanstalten i Lund,
stiftad 1865, fonder (31 dec. 1909) 4,5 mill. kr.,
m. fl. I vårt land spelar emellertid den frivilliga
ränteförsäkringen, liksom ren kapitalförsäkring, en
mycket underordnad roll i jämförelse med den egentliga
lifförsäkringen (se d. o.). Å. Wrson
M.
Lifsarfving, arfvinge i rätt nedstigande led.
Lifsarf vingedonationer, Lifsarfvingegods. Se
Bröstarfvingegods.
Lifselixlr. Se A l k e m i och Elixir.
Lifsfrön, fysiol. Se Lif 1.
Lifsknuten. Se Andning, sp. 972.
Lifskraft. 1. Fysiol Se Lif 1. - 2. (Lif s-princip)
Filos., en del filosofers namn på den af dem antagna
inre orsaken till lifsyttringarna, en kraft af
specifik natur, som måste komma till för att göra
materien lefvande. Den äldre vitalismen (se d. o.),
som kan föras tillbaka till Aristoteles, skilde
lifskraften såväl från det psykiska som från de
kemiska och fysikaliska energiformerna. Den moderna
neovitalismen (se V i t a l i s m) söker mildra
dualismen åt båda hållen, men söker göra gällande,
att en rent mekanisk förklaring af organismerna och
deras utveckling ej är möjlig, hvarför man måste
antaga några teleologiskt verkande "dominanter" eller
"entelechier". Flertalet nutida biologer intar dock en
afvisande hållning äfven gentemot detta nya försvar
för den gamla teorien om en specifik lifskraft, och
sådana representanter för nutidsfilosofien som Wundt
och Höffding sluta sig till vitalismens motståndare,
under det att Liebmann ej vill förneka "ett gåtlikt
plus" jämte de kemiska och fysikaliska krafternas
mekanism. 2. S-e.
Lifskvadrön. 1. Första skvadronen vid hvarje
kavalleriregemente i svenska armén. Om benämningens
uppkomst se Lif komp an i. - 2. En af Karl XII i
slutet af 1716 bildad kavalleritrupp, som skulle
träda i den genom död, fångenskap etc. upplösta
drabantkårens ställe, hvarvid flera af de förre
drabanterna intogos i skvadronen, hvilken ställdes
under en generallöjtnant i egenskap af kaptenlöjtnant
(Karl Gustaf Hårdh). Lif skvadronen red med
vid Karl XII:s begrafning och upplöstes sedan.
C. O. N.
Lifslinje, den linje, som löper på insidan af tummens
rot och som spelar en stor roll i k i r o m a n-t i
e n (se d. o.).
Lifsluft, fr. air vital, en af Condorcet först (1775)
använd, nu föråldrad benämning på syrgas. P-T.C.*
Lifslängd. 1. Biol, den tidrymd, under hvilken
djurens och växternas lif under gynnsamma, normala
föihållanden varar, alltså under förutsättning, att ej
ingrepp utifrån, sjukliga förhållanden o. d. förkorta
denna tid. - a) Zool Alla djurarter ha en inom
tämligen trånga gränser växlande lif slängd. Ehuru
den verkliga orsaken till lifsfunktionernas
upphörande - alltså till den normala eller den
s. k. "fysiologiska" döden - är okänd, torde
dock hos alla flercelliga varelser åtminstone
minimilifslängden bestämmas af lifslängdens betydelse
för arten. Därför är ock lifslängden mycket olika hos
olika djurarter. Hos lägre varelser, t. ex. många
insekter, dör individen ofta omedelbart, sedan
den utfört den för artens bestånd mest elementära
funktion, d. v. s. sedan fortplantningsperioden är
af slutad, medan hos de högre den normala lifslängden
oftast sträcker sig ut-öfver denna period. I allmänhet
lefva inom samma naturliga djurgrupp de större arterna
längre än de mindre. Här må några exempel anföras. På
grund af den skiftande inverkan människans kulturlif
ut-öfvar på hennes kropp, kan för henne någon typisk
lifsgräns svårligen fastställas. Man känner fall, där
lifslängden uppgått till nära 150 år. En synnerligen
lång lifslängd kunna vissa sköldpaddor uppnå: en
jättesköldpadda från Seychellerna (Testudo sumeirei)
har uppnått en ålder af öfver 150 år. Elefanten
lefver öfver hundra år; åsnor kunna blifva 106,
hästar 60, mulåsnor 45, kor 25, får 20, hundar 28
och kattor 22 år gamla. Äfven några fåglar kunna
uppnå en hög lifsålder: en gam 118, en kungsörn
104 år, papegojor och korpar 100. Äfven gädda och
karp kunna bli mer än 100 år gamla. Af ryggradslösa
djur uppges aktinier kunna uppnå en ålder af 50 och
flodkräftan af 20 år. Den kortaste lifslängden torde
några dagsländor ha: i fullt utbildadt tillstånd
lefva de blott 4-5 timmar. - b) Bot. I afseende
på lifslängden kunna de högre växterna indelas
i enåriga 1. annuella, som fullända hela sin
utveckling under en vegetationsperiod af några få
månader, tvååriga 1. bienna, som därtill behof va
två vegetationsperioder, och fleråriga 1. perenna,
som lefva längre än två år. Vissa träd kunna uppnå
en ålder af mer än 1,000 år (se C a s t a n e a,
Ge d er, Dracsena, Ek, sp. 74, Idegran, Sequoia och
T ax o d i u m). Vissa encelliga växters lifslängd,
t. ex. bakteriers, kan däremot räknas i timmar.
2. Statist. (M e d e 11 i f s l ä n g d e n och
Sannolika lifslängden) Se Dödlighet, sp. 1225-27.
l a) L-e. b) G. L-m.
Lifslängdstabeller. Se Dödl i ghet, sp. 1225.
Lifsmedel. Se Födoämnen.
Lifsprincip, filos. Se Lifskraft 2.
Lifssak, i äldre svensk straffrätt (se t. ex. i
1734 års lag Straffbalken l kap. l § och rubriken
till 3 kap.) vanlig beteckning för missgärning,
som var belagd med lifsstraff. Enligt nu gällande
straffrätt måste med lifssak förstås brott, som kan
medföra straff af lifvets förlust, d. v. s. brott,
i hvars straffskala ingår sådant straff.
E- K.
Lifsstraff. Se Dödsstraff.
Lifstek, sjöv., dubbelt pålstek. Se Stek.
Lifstidsfriheter. Se L ä n.
Lifstids fängelse, jur. I analogi med hvad som
gäller om uttrycken fängelse och fängelsestraff (jfr
d. o.) användes stundom äfven uttrycket lifstids
fängelse som benämning på allt slags lifsvarigt
inspärrande i en straffanstalt. I denna betydelse
användes uttrycket hos oss i allmänna språkbruket som
synonymt med lifstids straffarbete. I inskränktare
mening skulle därmed förstås ett lifsvarigt
fängelsestraff i egentlig mening (d. v. s. i motsats
till strän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
