nödvändigheten att stanna och låta undersöka varorna vid de många uppbördsstationerna. För utländska varor kunna, enligt en mängd fördrag, dessa transitoafgifter utbytas mot en enhetlig summa, motsvarande halfva importtullen, men enär denna upptages af centralregeringen och li-kin-afgifterna skola tillfalla provinsregeringarna, äro dessa senare benägna att så vidt möjligt motsätta sig fördragsrättens tillämpning. Li-kin-afgiftens storlek, växlande för olika varor och transportafstånd, bestämmes genom proklamation af provinsguvernören. Inkomsten af li-kin -- med afdrag af de högst betydande kostnaderna för uppbörden -- uppgick 1901 till 16 mill. tael (omkr. 36 mill. kr.) i hela riket. Likkurarin. Se Likgift. Likkyla (lat. algor mortis), kroppens afsvalnande efter döden, hvilket sker olika hastigt vid olika dödssätt och under olika yttre förhållanden. Så inträder likkylan långsammare hos hastigt aflidna, medelålders, fullblodiga personer, i synnerhet om liket länge kvarligger i varma sängkläder, äfvenså då döden framkallats genom åskslag, hängning, kolos m. m., hvaremot den inträder hastigare hos mycket späda och gamla personer, blodfattiga, utmärglade, drunknade, ihjälfrusna och sådana, som kort efter döden flyttats i en kallare omgifning. Äfven skendöda kunna förete ganska låg temperatur, hvarför kylan är ett osäkert dödstecken. ^{F. B.}* Likmaskar, zool. Se Köttflugor. Likmuskarin, toxik. Se Likgift och Muskarin. Liknelse, ett stilistiskt effektmedel, bestående af en jämförelse, urspr. otvifvelaktigt egnad att tjäna åskådningen (exempelvis liknelserna hos Homeros) och alltjämt med rätta använd i detta syfte (jfr om bruket af liknelser i filosofien R. Eucken. "Über bilder und gleichnisse in der philosophie", 1880). Är liknelsen sprungen ur situationen och det produktiva temperamentet, ger den också väsentligen stämning åt framställningen. Om liknelsen växer ut till en liknelsevis berättad handling, kallas den parabel, dit Jesu liknelser äro att hänföra. Jfr Bild, Metafor och Parabel. Se R. M. Meyer, "Deutsche stilistik" och där anf. litt., samt S. Lönborg, "Jesu liknelser" (1908). ^{R--n B.} Liknelser och omständigheter, jur. Se Indicier. Likning, sjöv. Se Lik 3. Liknål, sjöv. Se Lik 3. Liknämnig. 1. Mat. Bråk, hvilkas nämnare äro lika, t. ex. bråken 3/7, 5/7, 6/7, kallas liknämniga bråk. Endast sådana bråk kunna omedelbart adderas och subtraheras. Andra bråk måste dessförinnan göras liknämniga, hvilket sker genom bråkens "förlängning". Denna operation kallas i äldre matematiska arbeten isomeri (se d. o. 2). -- 2. Fys. Elektriciteter, som äro af samma slag (t. ex. två positiva elektricitetsmängder), och två magnetpoler, som äro af samma slag (t. ex. två nordpoler), kallas liknämniga. Liknämniga elektriciteter (magnetpoler) repellera hvarandra, oliknämniga attrahera hvarandra. 2. ^{R. R.}* Likriktad ström. Se Elektriska maskiner, sp. 261. Likrof. Se Griftefrid. Liksidig. 1. Geom. kallas en rätlinig figur, hvars alla sidor äro lika stora. Är figuren samtidigt äfven likvinklig, säges den vara regelbunden. Om liksidig hyperbel se Hyperbel. -- 2. Om liksidiga slangkopplingar se Brandväsende, sp. 1494. Liksplits, sjöv. Se Lik 3 och Splits. Likstammen (antagligen mindre riktigt Liksdammen), insjö i Södermanland. Se Svärtaån. Likstelhet (lat. rigor mortis). Se Död, sp. 1212. Likstol (gammalsv. liksto, af stuð, stud, afgift), kam., en föråldrad, under Sveriges katolska tidehvarf uppkommen benämning på den efter förmögenhet beräknade dryga afgift, som erlades till prästerskapet för "jordsättning" af lik. Den erlades oftast motsträfvigt, och regeringen nödgades tid efter annan i allmänna påbud erinra landets invånare om nödvändigheten af att underkasta sig densamma. Så skedde 1552, 1556 och 1617. Genom k. förordn. 8 febr. 1681 bestämdes likstolen till 1 ko, då bonde eller bondhustru aflidit och 6 kor funnos på hemmanet. Stärbhus med mindre tillgångar betalte 1--2 dal. smt. För barn och tjänstefolk erlades lägre belopp. För Skåne och Gottland ha andra stadganden tillämpats. På Gottland har prästen varit ålagd att afstå 1/3 af likstolarnas värde till kyrkan, och i Skåne har sedan 1723 denna skatt varit utbytt mot bestämda afgifter, näml. för välmående bondes eller bondhustrus jordsättning åtföljd af likpredikan i kyrkan 5 dal. smt, för mindre förmögen d:o 3 dal. smt, för bondes eller bondhustrus jordsättning utan predikan 1 dal. smt samt för barn och tjänstefolk 24 öre smt. Bland den mängd stadganden i öfrigt rörande likstols utgörande, hvilka efter hand utfärdats, förtjänar omnämnas, att det ålades bondfolk, som ville lämna sitt hemman mot undantag, att dessförinnan deponera likstol, beräknad efter den förmögenhet, som då fanns i huset. ^Kbg. Likström. Se Elektriska maskiner, sp. 261. Likströmsjärnväg. Se Elektriska järnvägar, sp. 243. Likströmsspårväg. Se Elektriska spårvägar. sp. 319. Likställighetsresolutioner, Likställighetsöfverenskommelser. Se Kommun, sp. 649. Liksväfvande temperatur, mus. Se Temperatur 2. Liksyn. Se Likbesiktning. Likta (ty. lichten), sjöv., lossa ett fartyg medelst liktare (pråmar). ^{H. W--l.} Liktare, skpsb., pråm eller lastbåt, hvari last föres till eller från ett större fartyg, hvars djupgående är så stort, att det ej kan flyta intill vanliga lastnings- eller lossningsplatser. ^{J. G. B.}* Liktorer (lat. lictores), tjänare åt en romersk konung, sedermera åt vissa fornromerska öfverhetspersoner (konsuler, diktator, pretorer, prokonsuler, propretorer). Liktorerna gingo framför dessa ämbetsmän med fasces (se d. o. med fig.), röjde väg och bjödo tystnad. Äfven kunde de på öfverhetspersonernas bud gripa och föra till dem personer samt verkställde bestraffningar. Konsulerna synas ha haft 12 liktorer hvar; säkert är, att den ene, växlande för hvarje månad, föregicks af 12 liktorer med fasces. De två pretorerna i staden hade hvardera 2 liktorer med fasces. I provinserna hade en prokonsul 12, en