503 Liljegren-Liljeholmen 501 och vid Roskildcfrcdens 50-årsjubilcum (Bohuslän, 1908), musik till Hörmans skådespel "Fritjof och Ingeborg", 2 solosånger med orkester (Jungfru Maria och Vi ses igen), flera häften sångromanser (hvari bl. a. må framhållas Säf, säf, susa, Flickan kom ifrån sin älsklings möte, Ormvisa), några häften barnsånger och ungdomssånger, manskvartetter (däribland Sång till glädjen) m. m. 1. G-g N. 2. E. F-t. Liljegren, Johan Gustaf, fornforskare och historiker, f. 25 apr. 1789 (enl. en annan uppgift 27 febr. 1791) i Småland af bondeföräldrar, d. 2 juni 1837 i Stockholm, studerade i Lund och blef 1815 docent i fäderneslandets antikviteter, för hvilka hans intresse blifvit väckt genom profcssoren i historia vid samma universitet N. H. Sjöborg. Af honom rekommenderad hos excellensen grefvc L. v. Engc-ström, kom han snart til). Stockholm och fick anställning bl. a. vid k. biblioteket, 1823 utnämndes han till aktuarie i Riksarkivet och blef 1824 därjämte bibliotekarie vid Engcström-ska biblioteket, efterträdde 1826 (fullmakten utfärdades först 5 juli 1827) Rutström som riksantikvarie, garde des médaillcs och sekreterare i Vitt. hist. o. ant. akad., blef 1829 efter 0. Sundel t. f. sekreterare i Riksarkivet och med titeln riksarkivarie 1835 arkivets ord. chef. Under tiden hade han erhållit först professors och sedermera kansliråds titel. L. anslogs lifligt af de fosterländska sträfvanden i vetenskap (icke minst forn-forskningen och historien) och litteratur, som utmärkte tiden närmast efter 1809 års revolution. Han var medlem af Götiska förbundet (där han bar namnet Ingemund den gamle), utgaf 1818-21, till en början i förening med K. G. Brunius, Nordiska fornlemningar samt 1818 och 1819 Skandinaviska fornålderns hjältesagor och blef sedan i egenskap af riksantikvarie vårdare af statens historiska samlingar. Det lyckades honom dock ej att bringa dessa i någon systematisk ordning, väsentligen föröka dem eller skaffa dem någon bättre lokal. Ett viktigt hinder härför får väl sökas i de arbeten och uppdrag af olika slag, som i hufvudstaden upptogo hans tid och af hvilka ett blef af verklig betydelse. Det lyckades nämligen L. att bringa till stånd ett för vår historia synnerligen viktigt företag, som redan under århundraden varit påtänkt, nämligen utgif-vandet af ett svenskt diplomatarium. Den plan, som L. tills, med några för saken intresserade personer uppgjorde för detta verk, har sedan blifvit följd i flera af sina hufvuddrag. Han synes dock knappast ha tagit i betraktande nödvändigheten att i utländska arkiv söka efter bidrag och började ut-gifningen, innan ännu alla förarbeten voro fullständigt undangjorda. Själf utgaf han, i början med understöd af en enskild person, godsegaren A. Se-ton, sedermera med bidrag af staten, 2 bd (Svenskt diplomatarium, 1829-37), vid det andra dock väsentligen biträdd af sin blifvande efterträdare både som riksantikvarie och urkundsutgifvare, B. E. Hildcbrand. Det andra bandet åtföljdes af ett kalen-darium, äfvensom af ett supplement innehållande nordens Runurkunder (separataftryck 1833), hvilka L., icke nog begränsande sin uppgift, ansåg böra utgöra en nödvändig inledning till diplomatariet. Urspr, var det L:s afsikt att låta diplomatariet åtföljas af såväl faksimilen som sigillafbildningar, men af ekonomiska skäl kom saken ej till utförande. Sex blad faksimilen åtfölja emellertid de två första banden; först långt senare kom planen att utge svenska sigill från medeltiden till utförande. L:s varma intresse för denna urkundspublikation skall alltid vinna erkännande. Däremot saknade han den kritiska skärpa, som erfordras, när det gäller att tolka en svårtydd läsart eller afgöra äktheten af ett tvifvelakfcigt dokument eller bestämma ett osäkert datum. - L:s "Runurkunder" utgöra en fullständig samling af hvad som uti tryck eller handskrift på hans tid fanns tillgängligt utaf runristningar och fingo därigenom sitt värde. Som han däremot hvarken anställt forskningar efter nya inskrifter eller jämfört af teckningarna med originalen, kan hans upplaga icke tillfredsställa strängare kritiska anspråk, hvarjämte mot själfva uppställningen eller fördelningen uti "flockar" berättigade anmärkningar gjorts. Han utgaf därjämte 1832 en Runlära (prisbelönad af Vitt, hist. o. ant. akad. 1821; öfv. till tyska 1848-49) samt efterlämnade f. ö. en mängd samlingar och anteckningar rörande historiska och arkeologiska ämnen. På L:s arbete inverkade störande under do senare åren en tilltagande sjuklighet, som alstrade misstänksamhet och hypo-kondri samt slutligen kom honom att själf förkorta sitt lif. Ehd. Liljeholmen, municipalsamhälle i Brännkyrka socken, Stockholms län, utgörande delar af hemmanen Årsta och det därifrån vid midten af 1700-talet afskilda Hägersten och bildande socknens nordligaste del från Hägersten i v. vid Mälaren till Stockholms stads egendom Årsta vid Årstaviken i ö. och äfven inneslutande Reymersholme. Arealen är omkr. 450 har. Taxeringsvärdet å fastigheter var 16,080,700 kr. 1910, hvaraf 1,067,500 kr. å bevillningsfria och 282,000 kr. å jordbruksfastigheter. 1911 hade taxeringsvärdet af taxeringsnämnden satts till 232,000 kr. å jordbruksfastigheter och till 21,458,200 kr. å annan fastighet, för hvilken bevillning erlägges. 9,131 inv. (1910). Municipalsamhället, för hvilket stadsplan är uppgjord och delvis antagen för de mera tätt bebyggda delarna (Gröndal, Fågelsången, Aspudden och Midsommarkransen), omfattar ett stort antal smärre samhällen, dels egna-hems-anläggningar och hyreskaserner, dels fabrikssamhällen, såsom det egentliga stationsområdet vid statsbanan, å hvilket ordnings- och byggnadsstadgan för rikets städer ej tillämpas, Reymersholm, Blommensberg, Charlottenburg, Charlottendal, Ekensberg, Fågelsången, Gröndal, Aspudden, Tellusborg (Midsommarkransen), Nybohof, Vinterviken, Mörtviken, Örnsberg, Katrineberg, Löfholmen, Nynästrakten, Årstadal, Årstaäng och Årstaskog. Till de bäst bebyggda och utrustade områdena höra Aspudden (nära 70 hektar), hvarigenom den 1911 öppnade elektriska spårvägen från Liljeholmsbron till Hägersten och Fridhem drages, Gröndal (tillhörigt Stockholms södra tomtaktiebolag) i