509 Liljendal-Liljeqvist 510 mycket bemärkt namn som politiker i oppositionell riktning i synnerhet genom ett ihärdigt, mången gång bittert, men ännu oftare med bitterhet mött uppträdande i finansfrågor, särskildt som kritiker af statsbudgeten. Han var medlem af konstitutionsutskottet riksdagarna 1868-69. (En något romantiserad skildring af L. som anhängare af representationsreformen och som skarpskyttevän förekommer i Strindbergs "Nya riket", kap. "Illusionernas dagar".) 3. Ottilie Ä delin e L., författarinna, f. 19 jan. 1876 i Chicago, d. där 7 okt. 1910, var dotter till en från Sverige inflyttad ingenjör i Förenta staternas tjänst, kammarjunkaren G. A. M. Liljencrantz, sonsons son till L. l, och en infödd amerikanska. I sina romaner behandlade hon med förkärlek motiv från vikingatiden och närmast följande period. Tidsmålningen är ypperligt utförd, och de agerande personerna tillåtas aldrig gå utanför den miljö de tillhöra. Karaktärsteckningen visar godt psykologiskt förstående. Bland hennes arbeten må nämnas The thrall of Leif the lucky (1902), The ward oj king Canute (1903; "Kung Knuts myndling", 1906), The Vinland champions (1904), Randvar the songsmith (1906) och postumt A viking's love, and other tales of the North (1911). 1. J. F. N. (L. S.) 2. T-s. 3. O. A. L-r. Liljendal, förr stångjärnsbruk, länge tillhörigt släkten Myhrman på Eämens bruk och anlagdt på 1760-talet af brukspatron Kristofer Myhrman, bi-skopinnan Tegnérs farfar, nu trämassefabrik, belägen i Ramens socken vid Fjällrämen, ett tillflöde till öfre delen af det vattendrag, som längre ned kallas Let-älfven. Det tillhör nu a.-b. Rämen-L. (bildadt 1885, ny bolagsordning 1906, aktiekapital l,25 mill. kr.), som inom socknen jämte L. trämasscfabrik och kraftstation samt kvarn och såg eger den vid samma vattendrag belägna Rams såg och kraftstation, öster-viks ångsåg, Oforsens trämassefabrik och Rämshyt-tans såg, tax. till 519,600 kr. (1910), samt skogs-egendomar och andra jordbruksfastigheter med ett värde af 1,226,300 kr., i Nordmarks socken Dal-karlsjöhyttan, tax. till 191,600 kr., samt i Äppelbo och Malungs socknar af Kopparbergs län skogsfastig-heter tax. till omkr. 45,000 kr. Wbg. Liljendal, kapell under Pernå socken i Nylands län, Finland. Areal 109 kvkm. Befolkningen, svensktalande, 1,832 personer (1909). A. G. F. Liljensparre, Nils Henrik Aschan, ämbetsman, f. 22 juli 1738 i Norrköping, d. 5 jan. 1814 i Stockholm, studerade i Uppsala juridik, besökte några tyska universitet och började 1762 tjänstgöra i Svea hofrätt. Efter att 1765 ha blifvit notarie i Slottskansliet erhöll han 1772 fullmakt som sekreterare där och trädde 1781 i utöfning af denna syssla. Redan förut, 1776, hade han utnämnts till polismästare i Stockholm och skötte denna syssla med sådant nit och sådan skicklighet, att han anses ha varit Sveriges förnämste polisman. Han tvekade aldrig att utföra konungens uppdrag, äfven om de ej alltid voro fullt lagliga. Därigenom ådrog han sig mångas fiendskap, men vann Gustafs ynnest och förtroende i hög grad. 1784 erhöll han lagmanstitel, 1786 adlades han och antog därvid namnet L. (före adlandet hette han Sivers). Det lyckades honom att upptäcka gärningsmannen till mordet på Gustaf III, och han efterspanade ifrigt de hemliga anläggningar, som stodo i sammanhang med illdådet. Men da han märkte, att detta icke behagade den nya styrelsen, som leddes af hertig Karl, ändrade han hållning och visade sig i stället fientlig mot Gustaf III:s förtrogne, särskildt mot G. M. Armfelt, som då var öfverståthållare. Härtill bidrog, att han råkat i tvister med denne, som ville inskränka L:s myndighet och ogillade det spione-ringsväsen, som han organiserat i Stockholm. L. lär genom utspridande af falska rykten ha bidragit till att göra Armfelt misstänkt hos hertigen. Själf blef han 16 juli 1792 underståthållare och skötte efter Armfelts aflägsnande äfven öfverståthållar-ämbetet två månader under hösten s. å. Men ehuru L. gjorde allt för att behaga förmyndarstyrelsen, blef han dock i jan. 1793 afsatt och skickades till Pommern för att ordna polisväsendet där. 1799 insattes han som kronofullmäktig i Generaltulldirek-tioncn och 1803 i Generaltullarrendesocieteten. Där visade han sig duglig som alltid, men despotisk och orättvis, hvarför han mycket fruktades af de underordnade. Han nedlade sin befattning 1811. J- F. N.* Liljenstedt. Se L ill i en st ed t. Liljenstrand, Axel Vilhelm, finsk universitetslärare, f. 3 febr. 1821 i Kangasala, d. 2 sept. 1895 på sin egendom Sorola i Kangasala, blef student i Helsingfors 1836, filos. kand. 1842, juris kandidat 1847 och juris licentiat 1851, utnämndes 1854 till docent i nationalekonomi och ekonomisk rätt samt blef 1857 professor i samma ämnen, sedan han utgifvit en disputation Om skifte af jord. L. verkade som medlem i flera af regeringen tillsatta kommittéer, bl. a. för utarbetande af ny sjölag och skogslag. Han utgaf Finlands jordnaturer och äldre skatteväsende jemte ett blad ur dess kulturhistoria (1879), De nordiska byggningabalkarna (1881-82) och afd. Juridiken (1890) i "Åbo universitets lärdomshistoria". L. erhöll 1871 kansliråds titel och tog 1877 afsked från sin profcssorstjänst. M. G. S. Liljenäs (L ill i en as), fideikommiss i Jönköpings län, med hufvudgården, 2 mtl L., belägen i Torskinge socken, nära norra ändan af sjön Bol-men, med underlydande i Kulltorps, Dannäs, Jälun-tofta och Hångers socknar, tills. 45/8 mtl, med frälseräntor tax. till 108,300 kr. (1910). Hufvudbygg-naden är ett envånings trähus med brutet tak från 1760-talet. Godsets förste kände egare är Göran Månsson af släkten Stjerua, som egde flera gårdar i denna trakt och sannolikt bildade detsamma i slutet af 1500-talet och kallade det Bolmsnäs. Från denna släkt öfvergick gården 1676 genom gifte till släkten Segercrona och 1766 genom köp till släkten Lillienberg. 1771 blef egendomen fideikommiss för manliga och kvinnliga ättlingar af stiftarnav, dock får ej samma person samtidigt inneha detta fideikommiss och det s. k. stora Lillienbergska, till hvilket höra Stensnäs och Brunseryd i Småland samt Ågerup i Skåne. Innehafvarna, hvilka bära namnet Lillienberg som tillägg till ege.t namn, ha sedan varit bergsrådet Jean Le Febure (d. 1805), hofmarskalken L. G. Silfverstolpe (d. 1832), ryttmästaren G. F. von Heijne (d. 1863) och f. d. kaptenen L. G. von Heijne-Lillienberg. Wbg. Liljeqvist, Per Efraim. filosof, f. 24 sept, 18G5 i Örebro, student där 1884, studerade i Leipzig och Uppsala, vid hvars universitet han vardt filos, doktor och docent i teoretisk filosofi 1893, var 1894-1906 docent i filosofi vid högskolan i Göte-