nyssnämnda dep. och i republiken Peru, ligger 14 km. från sin hamnstad, Callao, på ömse sidor om floden Rimac, på en föga fruktbar slätt, som amfiteatraliskt omges af Andernas grenar, 156 m. ö. h., 12° 2' 34" s. br. Staden är regelbundet byggd, med breda, raka gator. Den har 33 större och mindre öppna platser, bland dem den stora Plaza major l. Pl. de armas, hvilken omges af domkyrkan (urspr. grundlagd af Pizarro 1535, ombyggd i

Fig. 2. Utsikt öfver Lima: i midten domkyrkan vid Plaza major (i bakgrunden franciskanklostrets kyrka).

renässansstil efter jordbäfningen 1746; se fig.), ärkebiskopens och presidentens palats, privatboningar och arkader samt är i midten försedd med en storartad springbrunn. Utom katedralen finnas ett stort antal andra kyrkor och kapell samt en mängd kloster, af hvilka franciskanernas och dominikanernas äro de största. En framstående byggnad är ock utställningspalatset (från 1872), i en offentlig park på stadens södra sida; dess öfre våning användes af Perus historiska institut och dess museum. Bland stadens många monument må nämnas en i München af brons gjuten ryttarstaty af S. Bolivar och en i Italien arbetad marmorstaty af Columbus. De gamla befästningarna äro sedan 1870 förändrade till promenader (alamedas). De vetenskapliga inrättningarna äro hvarken många eller utmärkta. Universitetet San Marcos, stiftadt 1551 af Karl V och en tid det förnämsta i Amerika, stagnerade efter Perus frigörande från moderlandet, men reorganiserades 1861; det har 6 fakulteter. Dessutom finnas ingenjörhögskola (1876), normalskola (1905) och landtbruksskola (1902). Af biblioteken är endast nationalbiblioteket (omkr. 50,000 bd) betydande. Många och till en del storartade äro de från forna tider bestående välgörenhetsanstalterna. Invånarnas antal 1908 var 140,884, af hvilka hvita, kreoler och främlingar knappt utgöra öfver en tredjedel, en tiondedel är negrer, resten indianer och halfblod. De hvite äro merendels köpmän, jordegare, ämbetsmän, lärda, konstnärer m. m. Handeln befinner sig till större delen i händerna på främlingar (fransmän, italienare, engelsmän och tyskar). Trots sitt bigotteri är befolkningen njutningslysten och slösaktig. De förnämsta förlustelserna äro de många kyrkliga festerna, tjurfäktningarna i en cirkus, som rymmer 8,000 åskådare, tuppfäktningar och teater. -- L. är säte för Perus regering, ärkebiskop och högsta domstol. Det betraktas fortfarande som den rikaste staden i hela spanska Syd-Amerika och är jämte hamnstaden, Callao, landets förnämsta handelsplats. Industrien har gjort stora framsteg de sista årtiondena, men är till större delen förlagd utom stadsområdet; hufvudsakligen tillverkas bomulls- och yllevaror, socker, choklad, kokain, cigarrer och cigarretter, bomullsfröolja, hattar, makaroner, papper, tvål och tändstickor. Järnvägar gå från L. till Callao, Chancay, Chorillos och Oroya; byggandet af flera andra linjer afbröts genom kriget med Chile. -- Staden anlades 1535 af Fr. Pizarro och kallades af honom Ciudad de los Reyes, hvilket namn sedan utbyttes mot Lima, en spansk korrumpering af quichua-ordet Rimac. 1582--1828 led staden af mer än 20 större jordskalf. Lindrigare skakningar inträffa i medeltal 8 gånger om året. Fruktansvärdast var jordbäfningen 28 okt. 1746, då 5,000 människor (af stadens 60,000) omkommo och Callao alldeles förstördes. Från 17 jan. 1881 till 23 okt. 1883 hölls L. besatt af chilenerna, som alldeles utsögo staden. -- 3. Stad i nordamerikanska staten Ohio, vid Ottawa river, 110 km. s. v. om Toledo. 30,508 inv. (1910). Viktig järnvägsknut, gifvande petroleumkällor och oljeraffinaderier. 1--3. J. F. N. Lima, zool., ett musselsläkte, som i likhet med kammusslor, ostron o. a. blott har en slutmuskel samt tillbakabildad fot. Skalet är oliksidigt, snedt ovalt, vanligen med radierande åsar; låset utan tänder; ligamentet är fäst i en trekantig grop. Ke-prcsentanter för detta släkte lefde redan under stenkolsperioden; flera arter lefva vid Europas kuster och vid Sveriges västkust. Somliga arter omge sig med en hylsa, förfärdigad af hvarjehanda i hafvet förefintliga ämnen, som sammanhållas af byssus-trådar. Några arter användas som föda. L-e. Lima, Ignacio d'Abreue, pseudonym. Se Fe i j o, sp. 1501. Limaböna, bot. Se P h a s e o l u s. Lima'cidae, zool. Se Sniglar. Limaco'didae, zool. Se Snigelfjärilar. Liman (af grek. limēn hamn, bukt), ry., haff, den ofta till en bred hafsarm utvidgade mynningen af en flod, vanligen med framför liggande öar.