Limaner förekomma oftast i södra Ryssland, vid Svarta hafvets och Azovska sjöns floder. (J. F. N.) Limantour [-tor], José Ives, mexikansk politiker, f. 26 dec. 1854 i staden Mexico, tillhör en på 1700-talet till Mexico inflyttad fransk släkt. Efter juridiska studier i Frankrike och Förenta staterna blef han 1875 advokat samt 1876 professor i politisk ekonomi och 1878 i internationell rätt vid handelshögskolan i Mexico. 1888 valdes L. till medlem af kongressen, återvaldes flera gånger och var en tid kongressens president. L. var 1893-1911 finansminister och har som sådan framgångsrikt verkat för de mexikanska statsfinansernas förbättring och landets ekonomiska utveckling. Efter presidenten Diaz' fall 1911 var han en kortare tid provisorisk president, men nödgades snart draga sig tillbaka till privatlifvet. V. S-g. Limapo'ntia, zool. Se Blötdjur, sp. 827. Lima skans. Se Lima 1, socken. Limasol (grek. Limissos), distriktshuvudstad, belägen på södra kusten af ön Cypern, 9 km. v. om Amathus' ruiner, är näst Larnaka den viktigaste orten på ön samt förmedlar utförseln af produkterna från öns västra och södra delar. 9,224 inv. (1910). (J. F. N.) Limatura ferri l. Limatura Martis, farm., detsamma som ferrum pulveratum (se Järnmedel). Limax, zool. Se Sniglar. Limb (af lat. li'mbus, kant, bård), graderad cirkelring på astronomiska, fysikaliska och geodetiska instrument. Jfr Alhidad. Limbach, stad i konungariket Sachsen, kretsen Chemnitz, 10 km. v. om Chemnitz. 13,723 inv. (1905). Teknisk skola och fackskola för trikåtillverkning, betydlig fabrikation af strump- och trikåvaror samt maskiner för dylik tillverkning, symaskiner, metallvaror m. m. J. F. N. Limbek, en urspr. holsteinsk adlig ätt, som på 1300-talet kom till Danmark och utslocknade på 1400-talet, tog namn efter byn Lehmbech nära Rendsborg. 1. Klaus l. Nikolaus L., d. omkr. 1372, utnämndes 1337 af grefve Gert till höfvitsman i Jylland och fick 1340 Kalö i pant, knöt tidigt vänskaps- och släktförbindelser med de jylländske adelsmännen och räknade sig ständigt som deras vederlike. 1343 gick han i Valdemar Atterdags tjänst och blef 1344 drots; han var dessutom konungens höfvitsman på Själland och gjorde honom viktiga tjänster vid denna ös och Lollands återeröfring från holsteinarna. Likväl deltog han flera gånger (1351-53, 1357-60 och 1368-72) i jylländska adelns uppror mot konungen, men blef hvar gång ånyo drots och följde konungen på hans härfärd, t. ex. 1361 på tåget till Gottland. 2. Henneke L., den föregåendes son. Fick genom gifte godset Törning i västra Slesvig och köpte senare mycket gods i Jylland. Han deltog med fadern i upproret 1368 och intog efter Valdemars död 1375 en vacklande hållning i sitt uppträdande mot Danmark och Holstein. Flera år å rad fejdade han på egen hand som fribytare mot hanseaterna. Jämte hertig Gerhard stupade han 1404 på tåget till Dithmarschen. 3. Klas L., den föregåendes son, ärfde Törning efter sin fader. Han slöt sig tidigt till drottning Margareta (1407 sålde han godset Tröjborg till henne) och Erik af Pommern, till hvars råd han hörde. Han kämpade på dennes sida 1413 emot Erik Krummedige och sökte intaga Sönderborg. 1420 råkade han i häftig strid med konungen, miste sina län, slöt sig nu till holsteinarna och försvarade tappert sin borg Törning mot de kungliga trupperna. Han omnämnes ej senare och var 1428 död. 1-3. E. Ebg. Limbourg [limbor]. Se Limburg. Limbourg [limbor], Pol de, fransk målare, d. senast 1434, är jämte sina två bröder, Jannequin L. och Hermann L., en af de märkligaste representanterna för det fransk-burgundiska miniatyrmåleriet under öfvergången mellan 1300- och 1400-talen. De tyckas ha varit bror- eller systersöner till Jean Malouel, som var bördig från Gelderland och var hofmålare hos Filip den djärfve af Burgund. Bröderna L. hade från ungdomsåren varit bosatta i Paris, där de varit i guldsmedslära. 1402-04 tyckas de ha utfört arbeten för Filip den djärfve. Senast 1411 voro de i hertigens af Berry tjänst, blefvo hofmålare och fingo titeln "valet de chambre". För hertigen påbörjade de omkr. 1412 en illustrerad bönbok, Les tres riches heures du duc de Berry. Arbetet på denna bok afbröts vid hertigens död 1416 (den fullständigades sedermera af Jean de Colombe 1485 och förvaras nu i Musée Condé i Chantilly). Bland de af bröderna L. utförda målningarna i denna bönbok äro bibliska scener samt framställningar af årets månader, hvilka gett konstnärerna anledning att utföra genrebilder och landskap af en för sin tid öfverraskande modern hållning. Där ses jakt, sådd och skörd, där ses vårlandskap och vinterstämning. Där ses hertigen med sitt bordssällskap, där ses en serie franska städer och slott, med mycken noggrannhet utförda efter verkligheten (Louvre och "le palais" i Paris, slotten i Poitiers, Vincennes och Étampes, Mont S:t Michel m. fl.). Förutom i Chantilly finnas i Louvre och i Fitzwilliam-museum i Cambridge målningar af bröderna L. Deras bibliska kompositioner äro utförda med liflighet och älskvärd fantasi, bl. a. paradiset, bilder ur Jesu barndom, Jesus ger sig fången m. fl. passionsbilder, Madonnans kröning o. a. Bröderna L:s målningar tillhöra samma område, som i Italiens måleri representeras af Pisanello och Gentile da Fabriano. De äro betydelsefulla dokument från det skede, som närmast föregick bröderna van Eycks reformatoriska uppträdande. - Bröderna L. hade på sin tid stort rykte i Paris. "Les tres riches heures" är utgifven i en praktupplaga af P. Durrieu (1904). G-g N. Limbu, folkstam. Se Himalayafolk. Limburg. 1. Nederländsk provins, omfattande konungarikets sydöstra hörn emellan preussiska Rhenprovinsen, Belgien samt prov. Nordbrabant och Gelderland. 2,204 kvkm. 340,970 inv. (1909), af hvilka omkr. 98 proc. katoliker (155 inv. på 1 kvkm.). Större delen af prov. bildar en jämn slätt, genomfårad af den föga segelbara Maas samt i n. uppfylld af hedar och träsk (de Peel). I s. intränga Ardennernas utlöpare med rik skogsväxtlighet och ansenliga stenkolslager (vid Kerkrade). Vid sidan om ett giftande jordbruk, hufvudsakligen utmed Maas, idkas boskaps- samt ansenlig biskötsel. Industrien är koncentrerad i hufvudstaden Maastricht och i Roermonde. -- 2. (Fr. Limbourg)