ner som från sitt oppositionella skriftställen. Bland alstren af det sistnämnda märkas i främsta rummet Bidrag till Sveriges historia efter den 5 nov. 1810 (2 bd, 1839). Som medarbetare i "Aftonbladet" var L. därjämte verksam till 1842. Efter nya afslag å ansökningar om tillstånd att öppna teater i Stockholm följde L. slutligen, 1842, det af O. U. Torsslow gifna exemplet att utan tillstånd öppna en teater, och då lades däremot inga hinder. (Riksrättsåtal för tillstyrkande af af slag å L:s 1835 ingifna, först 1837 föredragna ansökan hade anbefallts af 1840 års konstitutionsutskott, men, lika litet som öfriga anklagelser, föranledt någon fällande dom.) Vid det högtidliga öppnandet af "Nya teatern", l nov. 1842, var själfva k. teaterns direktör närvarande, och L. hade nu uppnått sitt efterlängtade mål. Emellertid räckte ej de konstnärliga och ekonomiska resurser, hvaröfver han förfogade, till att hålla företaget uppe, och redan 1844 nödgades han af träda sin egendom åt borgenärerna, hvilka först uthyrde, sedermera (1846) sålde teatern, som därefter under ledning af Torsslow och Stjernström, med namnet "Mindre teatern", fortgick till 1863, då den inköptes af k. teatern. Den kallades därefter "Dramatiska teatern". L:s porträtt, af Stjernström uppsatt ofvan ridån, rubbades icke från sin plats af K. dramatiska teaterns styresmän. 1911 nedrefs teatern, som under ett par år stått obegagnad. - Efter sin skilsmässa från teatern tillhörde L. (dec. 1845-april 1846) redaktionen af tidningen "Dagen" och visade sig nu starkt oppositionell mot Oskar I (Två år af konung Oscars regering, 1846, aftr. och forts, af artiklar i "Dagen"), men återgick 1847 till "Aftonbladet". Hans vittra produktion tog de senare åren form af romaner (Junker Carl, 1847, Halfbrodern, 1848, Den oskärade helgedomen, 1849), och hans penna var verksam på många håll, nästan ända till hans dödsdag. H. W. (K. W-g.) Lindeberg, Karl Johan, botanist, f. 3 aug. 1815 i Grenna, d. 4 maj 1900 i Alingsås, blef student i Uppsala 1837, filos, doktor 1848 och lärare i naturvetenskap vid Göteborgs gymnasium 1849 samt var 1859-89 lektor vid Göteborgs högre latinläroverk. Genom talrika resor i Bohuslän och norra Halland blef han grundlig kännare af våra västra kustprovinsers fanerogamer och gjorde särdeles vackra fynd. På utredande af de skandinaviska formerna af åtskilliga kritiska växtsläkten, såsom Hieracium, Rubus, Atriplex och Glyceria, nedlade han långvarigt och dugande arbete samt utgaf öfver Hieracium och Rubus högt värderade exsickat. Under flera resor i Norges såväl fjäll- som kusttrakter hade L. tillfälle att lämna nya bidrag (i "Botaniska notiser" 1855) till Norges flora. T. K. Lindeberg, Knut Maurits, ämbetsman, matematiker, f. 24 juni 1848 i Stockholm, blef student i Uppsala 1867, filos, kandidat 1872, filos, doktor 1875 och docent i matematik vid Uppsala universitet 1876, studerade matematik i Göttingen och Berlin 1877-78, blef assistent vid Justeringsstyrelsen 1879, byråingenjör vid Finansdepartementets kontroll- och justeringsbyrå 1885, kansliråd och chef för samma byrå 1890 samt öfverdirektör och chef 1908 för Kontroll- och justeringsstyrelsen och 1910 för Kontrollstyrelsen. L. har varit led. i kommittéerna för utarbetande af förslag till förordningar anir. beskattning af maltdrycker och af hvitbetssoc- kertillverkningen (1891), för förnyad utredning af frågan om lämpligaste sättet för anordnande af en maltdrycksbeskattniug (1902) och för utredning rörande statens, kommunernas, landstingens och hushållningssällskapens frigörande från ekonomiskt beroende af från rusdryckshandteringen härflytande medel (1909). Sedan 1892 är han led. af Landtbruksakad. L. har utgifvit bl. a. Historisk öfversikt öfver teorierna för singulära solutioner till ordinära differentialekvationer (gradualafh. 1875), Utveckling af sinus och cosinus för udda multipler af am 2K / pi x i trigonometriska serier efter argumentet x (i "öfversikt af Vet. akad:s förhandlingar", s. å.), Lärobok i fysik (öfv. och bearbetning efter H. Christies norska original, 1876; 5:e uppl. 1897), Öfningsuppgifter till begagnande vid undervisningen i fysik vid de allmänna läroverken (1879; 4:e uppl. 1901), Har brännvinstillverkningen under de senaste åren utvecklat sig i en för jordbruket gagnande riktning (i Landtbruksakadis "Handlingar", 1895) och Brännvinstillverkning oqh försäljning etc. (i "Bidrag till Sveriges officiella statistik", serie V, hftn X ff.). Å. G. E. Lindeblad, Assar, präst, skald, f. 19 dec. 1800 i Lackalänga socken, Malmöhus län, d. 3 mars 1848 i öveds prästgård, skref redan som gosse psalmer. Han rönte tidigt faderlig uppmuntran och understöd af skalden Tegnér, till hvars prebende (Stäfvie och Lackalänga) hans hemort hörde. L. blef student i Lund 1818 och prästvigdes 1823, men måste kort därefter lämna lärdomsstaden till följd af den harm han väckt genom ett antal mot societetens yngre damer,. riktade smädeepigram, som utan hans vetskap utspridts. Han skötte därefter predikoförordnande i Blekinge, blef filos, magister 1829 och docent i estetik 1831, förestod 1834-38 estetiska professuren och tillträdde 1838 kyrkoherde-befattningen i öveds patronella pastorat, till hvilket han kallats 1836. Han utnämndes till häradsprost 1847. - I likhet med nästan hela den bildade ungdomen i Sverige på den tiden var L. fången i hänryckt beundran för Tegnérs skaldskap. Själf utrustad med en lika varm som högtflygande fantasi och en flödande versådra, vardt L. den mest framstående bland "tegneriderna". Snart sagdt hvarje melodi, som Tegnér låtit ljuda, återklingade i L:s bildprunkande och formrika diktning. Orättvist torde emellertid vara att i den sistnämnde se blott en ofri härmare. Han egde i själfva skaplynnet mycket befryndadt med sin snillrika förebild. Lefnadsglad, förtröstansfull, käck, ömsom svärmande och skalkaktig, var han samtidigt ingalunda främmande för allvaret. L. hade tidigt nog tagit ett djupt intryck af den stränge predikanten Schartau, till hvars riktning han slöt sig. Det tyckes, som om andlighetens kraf hos L. brutit sig emot det världsligt poeti-