Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vek och öm känslofullhet, som dock ej sällan slår
öfver i blödighet eller en pinande klagan öfver ödet
och hans egna olyckor. Hans flesta småstycken lida af
benägenhet för öfverdrift, genom hvilken känslan hos
honom ofta får en rent konvulsivisk karaktär. Mest
fria från dessa fel och därför ganska lyckade äro
några af hans dryckesvisor. - Sin största betydelse
eger emellertid L. som dramatisk författare. Flera af
hans stycken ha, genom en lång lifstid, bevisat, att
han förstått både att underhålla sin tids allmänhet
och träffa den rätta ton, som därtill kräfves. Ehuru
Kotzebue vidt underlägsen i talang, har dock L. vissa
likheter med sin förebild. Med brist på verkligt
sedlig hållning förenar han stor förmåga att tillegna
sig former af flera slag; och han låter, med samma
lätthet som Kotzebue, det rörande och det frivola
omväxla i sina skildringar ur lifvet, som utmärka sig
för en viss realism i återgifvandet. De dramatiska
förtjänsterna hos flera af L:s stycken gjorde, att de
å hufvudstadsscenerna länge sågos och i landsorten
torde fortlefvat delvis in på 1840-talet. Jfr
G. Ljunggren, "En tidsbild från seklets början"
(i rektorsprogram vid Lunds universitet 1879).
-m. (K.W-g.)
Lindegren, Amalia, målarinna, f. 22 maj 1814 i
Stockholm, d. där 27 dec. 1891. Hon egnade sig, utan
egentlig handledning, tidigt åt porträttritning,
först i blyerts, sedan i svartkrita, på hvilken
färdighet hon länge lefde, tämligen obemärkt. Hon
började sedermera äfven måla porträtt i olja, fick
en beskyddare i Qvarnström, som beredde henne
och ett par andra damer tillträde till akademiens
skolor under några månader 1849. 1850 erhöll hon
ett resestipendium, hvilket sedan flera gånger
förnyades. Hon begaf sig till Paris, målade på
Cogniets och på Ange Tissiers damateljé och hemsände
en Dryckesscen, hvilken inköptes af konstföreningen
och blef som litografi utdelad till föreningens
ledamöter. Bland hennes arbeten från denna tid voro
Farfars undervisning och Änkan och hennes barn
(båda 1853, båda i norska nationalgalleriet). I
München målade hon Evangelisten Matteus (1854, i
kroppsstorlek, knäböjande), reste så nedåt Italien,
målade genrebilder utan större originalitet (Frieriet,
världsutställningen i Paris 1855, Blind gubbe med sina
barnbarn) och folktyper, bondkvinnor, barn (Flickan
med apelsinen, 1855, Nationalmuseum). Efter ett nytt
läroår i Paris kom hon hem 1856, blef s. å. led. af
konstakademien, företog 1857 en studieresa till
Dalarna och fann där en miljö och en ämneskrets,
som passade utmärkt för hennes lynne. Hemlif,
föräldralycka, sorg och glädje målade hon med älskvärd
medkänsla och mild, gärna humoristisk uppfattning. Nu
tillkommo de populära målningarna Lillans sista
bädd (1858), Mormors öga (s. å.), Söndagsafton i en
dalstuga (1860; Nationalmuseum), Frukosten (1866,
deponerad i Örebro museum). Som porträttmålarinna
förblef hon redbar och
korrekt i uppfattning och målningssätt. Bland de
porträtt hon målat märkas Qvarnström (1852,
konstakademien), L. A. Lindholm (ungefär
samtidigt), H. Reuterdahl (1856), Karl XV,
Drottning Lovisa (1859; Nationalmuseum),
F. Åkerman, J. P. Lefren, A. Tidemand (1861;
Göteborgs museum), J. af Kléen, Prins Oskar och
hans gemål, Signe Hebbe, Kronprinsessan Lovisa
(1869; Nationalmuseum), A. Fryxell, H. Hamilton.
G-g N.
Lindegren, Johan, musiker, f. 7 jan. 1842
i Ullareds socken, Halland, d. 8 juni 1908
i Stockholm, studerade vid konservatoriet i
Stockholm 1860-65 och tjänstgjorde där 1S76 som
lärare i kontrapunkt samt undervisade en skildt
i komposition. 1881 blef han sånglärare vid Jakobs
läroverk och 1885 kantor i Storkyrkan, hvarjämte
han alltifrån 1861 tjänstgjorde som korsångare och
repetitör för kören vid k. operan. Han var medlem
af kommittén för kyrkohandboksmusiken 1895 och
blef 1903 led. af Mus. akad. 1881-82 utgaf han en
"Tidning för kyrkomusik" och skref där liksom förut i
"Necken" och senare i "Svensk musiktidning" en mängd
uppsatser, utmärkta af skärpa och sakrikhet. Af hans
kompositioner, som ej sakna genialiska ansatser,
äro en Fuga och en Sonat för piano prisbelönta
af Musikaliska konstföreningen. Utgifna äro
dessutom Festmarsch "till Vegas hjältar", Elegi vid
operasångaren O. Arnoldsons frånfälle, Hösttankar
samt stycken i först nämnda tidningar; otryckt är
åtskillig kammarmusik (däribland en vid svenska
musikfesten 1906 utförd, märklig: kvintett). Senare
delen af sitt lif egnade L. förnämligast åt uppgiften
att återställa och reformera koralsången i riktning af
liffullare rytmik. Som frukt af hans mödor, entusiasm
och djupa insikter på detta område föreligger
Svensk koralbok, den svenska församlingssångens
verkliga toner och rytmer, historiskt restituerade
(1905; om detta arbete se Koral, sp. 1015). L., en
ytterst tillbakadragen och anspråkslös man, gällde
med rätta som vårt lands lärdaste kontrapunktist,
och flera af våra mera framstående tonsättare ha
tacksamt erkänt den nytta de för sin utveckling
haft af hans enskilda handledning i komposition.
A. L. (E. F-t.)
Lindegren. 1. August (Agi) L., arkitekt,
tecknare, etsare, f. 29 dec. 1858 i Hudiksvall,
studerade vid Tekniska högskolan 1878-82 och vid
konstakademien 1882-85, hvarefter han företagit flera
studieresor till utlandet. L. blef 1885 arkitekt i
öfverintendentsämbetet och 1894 slottsarkitekt vid
Drottningholm. Bland hans arkitektoniska verk märkas
Gransäters villa vid Baggensfjärden (1886), Biologiska
museet (1893), närmast i norsk stafkyrkostil,
Villa Skoga å Kolmården (1894), Nordiska museets
provisoriska tillbyggnad vid Stockholmsutställningen
1897, Villa Martin vid Gripsholm (s. å.), Folkets
hus vid Grängesberg (1898) samt - hans största och
mest betydande arbete - Gustaf-Vasa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
