L. är representerad i Nya pinakoteket af ett par skisser. - 2. Ludwig L., den föregåendes broder, arkeolog, målare, litograf, f. 1809, d. 1893, var medstiftare (1852) af och direktor för Römisch-germanisches centralmuseum i Mainz. Han författade bl. a. Altertumer itnserer heidnischen vorzeit (4. bd, 1858-91) och var medredaktör af "Archiv fur anthropologie" (1866 ff.). -- 3. Wilhelm L. d. y., son af L. 1, målare, f. 1829 i München, d. där 1895, studerade i Frankfurt a. M., i Antwerpen och i Paris. 1853 bosatte han sig i Frankfurt, där han utförde en kartong, Frans I:s tillfångatagande i slaget vid Pavia (Germanisches museum i Niirnberg), samt historiska taflor och teckningar. 1863 flyttade han till Mimenen, där han blef professor vid akademien. Han målade bl. a Goethes Fiskaren, Luther som gosse i fru Cotlas hus, Jesuitordens instiftelse (1868), Ulrich von Hut ten (1869; museet i Leipzig), Vilhelms af Oranien mord, Venus vid Adonis} lik (Nya pinakoteket i München) och Narcissus. Kunsthalle i Hamburg eger af L. en Kornskörd. 1--3. (G--g N.) Lindenschöld. Se Lindschöld. L'indépendance beige, belgisk tidning. Se Indépendance beige. L'indépendant [lädepädä'], fransk tidning. Se Constitutionnel. Linder, Johan, läkare. Se Lindestolpe, J. Linder. 1. Karl Vilhelm L., universitetslärare, präst, f. 10 mars 1825 i Vist församling, Östergötlands län, d. 20 okt. 1882 i Linköping, blef student i Uppsala 1845, filos, doktor 1851, docent i latinska språket 1852 och adjunkt i grekiska där 1854 samt professor i sistnämnda ämne vid Lunds universitet 1859. Tills, med professor A. Th. Lysander upprättade han i Lund ett filologiskt seminarium 1866. Han prästvigdes s. å. och utnämndes 1868 till domprost i Västerås. L:s rika be-gåfning och stora arbetsförmåga togos här i anspråk för en mångfald rätt olikartade uppdrag. Han var 1871 preses vid prästmötet i Västerås, 1873 och 1878 representant för stiftet vid allmänna kyrkomötet, 1875-78 landstingsman för Västerås stad och ordf. för stadsfullmäktige samt 1876-78 riksdagsman i Andra kammaren för valkretsen Västerås-Köping-Enköping och 1879-81 för Västerås-Köping. Han var därjämte verksam för skolväsendet som censor vid mogenhets-pröfningarna 1864-69 och 1875-77, som led. af språkundervisningskoramissionen 1865 och af kommittén för granskning af läroverksstadgan 1870-71 samt som ordf. eller vice ordf. vid fyra allmänna lärarmöten. 1877 blef L. domprost i Linköping och teol. doktor. L. författade åtskilliga latinska poem och svenska tillfällighetsverser, akademiska afhandlingar och festtal på latin, tidskriftsuppsatser (i synnerhet i "Pedagog, tidskr."), Om grekernas theater och skådespel (1865), Bidrag till grekiska språkets synonymik (1867), Om liturgiens betydelse i och för kulten inom den evangelisk-lutherska kyrkan (1871) m. m. I förening med K. A. Walberg utarbetade L. ett Svenskt-grekiskt lexikon (1862). 2. Daniel Ulrik Vilhelm L., den föregåendes son, sjömilitär, ämbetsman, f. 5 aug. 1855, blef efter någon tids tjänstgöring å handelsfartyg elev vid Sjökrigsskolan 1872, underlöjtnant vid k. flottan 1876, där han befordrades till kommendörkapten 1897. Han blef generaldirektör och chef för Lotsstyrelsen 1900. L. är ordf. i styrelsen för Tekniska högskolan från 1908 och i direktionen för Stockholms navigationsskola från 1910. Han är led. af Krigsvet. akad. (1898) och hedersled, af örlogs-mannasällskapet (1901; led. 1892). L. har utgifvit en förtjänstfull Lärobok i sjömanskap (illustrerad af J. Hägg, 1896) och åtskilliga broschyrer samt författat en mängd artiklar i tidskrifter och tidningar. 1. R. N--n. Linder, Nikolaus (Nils), språkforskare, f. 13 febr. 1835 i Vissefjärda församling af Kalmar län, d. 21 jan. 1904 i Stockholm, tog studentexamen i Uppsala 1858, kansliexamen 1861 och filos. kandidatexamen 1865, blef filos. doktor 1866, e. o. biblioteksamanuens och docent i nordiska språk 1867 samt lektor i svenska språket och litteraturhistoria vid Högre lärarinneseminarium i Stockholm 1868. 1869-72 var han led. af Svenska fornminnesföreningens styrelse, inom hvilken han 1871 innehade sekreterarbefattningen. 1873 tjänstgjorde han som sekreterare i riksdagens särskilda utskott för behandling af då föreliggande k. propositioner och enskilda motioner ang. den offentliga undervisningen, och på kallelse af ecklesiastikministern deltog han s. å. i öfverläggningar rörande åtskilliga läroverksfrågor. 1876 och 1881 var han led. af bestyrelserna för de båda första nordiska filologmötena och var 1886 generalsekreterare vid det tredje mötet, i Stockholm (hans berättelse trycktes först 1893). 1891-93 var L. en af hufvudstadens liberala och frihandelsvänliga representanter i Andra kammaren. Han var medstiftare af och många år ordf. i Samfundet för nordisk språkforskning. Efter omfattande förberedelser offentliggjorde han i maj 1875 första häftet af Nordisk familjebok (se d. o.), hvilket arbete till l okt. 1880 (t. o. m. art. Elzheimer) utgafs under hans ledning. Af L:s särskildt utgifna skrifter må nämnas Om allmogemålet i Södra Möre härad af Kalmar län (akad. afh. 1867), Johan Erik Rydqvist. Minnesteckning (1878), Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift (1882, ny, omarb. uppl. 1886; 3:e, af annan hand revid. uppl. 1909), Om -er, -r, -ar och -or såsom pluraländelser för neutrala substantiver i svenska språket (1890) och Svenska språket i modern diktkonst (1902). Därjämte författade han för flera tidskrifter och tidningar ett ej obetydligt antal lefnadsteckningar samt afhandlingar och uppsatser, hufvudsakligen i