Stadsområdet utgör omkr. 1,150 har, hvaraf
stadsplanen upptager 86 har. Stadens jord är satt
till 3,33 mtl. Taxeringsvärdet å fast egendom
utgjorde 1910 tillhopa 4,365,700 kr., hvaraf
572,700 kr. å jordbruksfastighet och 490,000 kr. å
bevillningsfria fastigheter. Invånarantalet var
2,773 pers. vid 1910 års utgång och hade på 20 år
ökats med 81 proc. Själfva staden är väl bebyggd
med hufvudsakligen mindre hus, i regel af trä, samt
har elektrisk belysning och vattenledning. Bland
allmänna inrättningar märkas Lindes sparbank,
A.-b. Bergslagsbankens hufvudkontor och Örebro
enskilda banks afdelningskontor. Staden har en
kommunal samskola med realskolexamensrätt. Lindes
domsagas tingsställe är förlagdt till staden. Genom
Frövi--Ludvika järnväg har L. förbindelse med landets
järnvägsnät. I Lindesberg utkomma halfveckotidningarna
Fig. 1. Lindesbergs vapen i drottning Kristinas
privilegiebref för staden.
Fig. 2. Situationsplan af Lindesberg.
1. Kyrka. --
2. Tingshus. --
3. Rådhus. --
4. Telegrafstation. --
5. Samskola. --
6. Folkskola. --
7. Sjukhus. --
8. Järnvägsstation. --
9. Mekaniska verkstäder. --
10. Vattentorn. --
11. Begrafningsplatser.
"Bergslagernas tidning" och "Bärgslagsposten". 1909 var
antalet handlande 31 med 64 biträden och en till
88,000 kr. uppskattad inkomst af handelsrörelsen,
handtverkarna 76 med 91 arbetare och en för
bevillning uppskattad inkomst af handtverksdriften
af omkr. 73,000 kr. samt fabrikerna 15 med 191
arbetare och ett tillverkningsvärde af 577,300
kr., hvaraf 130,000 kr. på A.-b. Lindesbergs
manufakturverk. Vid 1910 års slut uppgingo stadens
bokförda tillgångar till 887,595:84 kr. och skulder
till 432,593:54 kr. Pr bevillningskrona utdebiterades
Fig. 3. Kyrkan i Lindesberg, sedd från sjön.
kr. 5:25 för såväl fast egendom som inkomst. - Jämte
L:s landsförsamling (se d. o.) och Guldsmedshyttans
kapell bildar L. ett regalt pastorat med
12,119 inv. (1910) i Västerås stift, Fellingsbro
kontrakt. För val af riksdagsmän till Andra kammaren
tillhör staden länets norra
Fig. 4. Tingshuset i Lindesberg.
(Därbortom synes rådhuset l. stadshuset).
valkrets. -- Staden började under Gustaf II Adolfs
tid anläggas vid förutvarande Lindesås kyrkoby
till främjande af bergshandteringen i kringliggande
bergslag, som dittills varit hänvisad till Arboga och
Örebro som afsättningsorter. Likalydande privilegier
utfärdades samtidigt (20 dec. 1643) för Nora och
L., och dessa bekräftades 10 nov. 1645 af drottning
Kristina som myndig. I privilegiebrefvet bestämdes
bl. a., att stadens vapen skulle utgöras af "ett
bärgh, der opå een lind opprinner och växer", samt att
staden därefter skulle kallas "Lindesbärgh". Staden
har flera gånger härjats af eldsvådor, af hvilka
den sista, 1869, lade nära hälften af staden i aska.
M. M:son S-n.
