623 Lindh-Lindhagen 624 (på svenska och tyska), hvarjämte han höll bokhandel. 1805 fick han k. privilegium på utgifvande af "Örebro tidning", och 1817 inrättade han i Stockholm ett större stilgjuteri, dit han införskref matriser till nya stilsorter, bl. a. Parisfirman Didots antikva-stilar. P. A. Norstedt (likaledes bördig från Örebro) inköpte efter L:s död hans boktryckeri och stilgjuteri, hans boklåda, en del af hans förlag samt kontraktet (af 1817) med Vet. akad. för 100,000 rdr rgs (se vidare Norstedt, K.). - 3. N i l s M a g n u s L., den föregåendes broder, f. 22 dec. 1775 i Örebro, d. 16 mars 1835 i Stockholm, fick 1798 öfvertaga tryckeriet i Örebro, öppnade därjämte förlagsverksamhet samt köpte boktryckerier i Jönköping (tills, med J. P. Lundström, se d. o.) och Västerås (1811). Af broderns stärbhus förvärfvade han katekeskontraktet och andra förlag. På 1820-talet och till sin död var L. den kanske förnämste bokförläggaren i Sverige. Han lade an på lärda verk, lexikon och språkläror samt förde ut flera framstående författarnamn. Till hans förlag hörde skalderna Franzén, Choraeus, Nicander, Euda och Euphrosyne, historikerna Gibbon, W. Scott, Bccker, Joh. Muller, Nös-selt m. fl. L. blef en mäkta rik man. Firman öf-vertogs efter honom af hans son Per Magnus L. (d. 1843), som inköpte Palmblads m. fl:s förlag och öfvertog "Biografiskt lexikon" från 6:e bandet, men saknade faderns och farbroderns driftighet. Till disponent för firman N. M. Lindh antogs 1845 Abraham Bohlin (f. 1810 i Marstrand, d. 28 maj 1890 i Stockholm), en arbetsam och intelligent yrkesman. Han ökade förlaget med så vackra namn som Atterbom, Runeberg, B. E. Malmström, Fahlcrantz och Bottiger. 1868 köpte Bohlin firman, men sålde s. å. och 1874 sina förlag till F. & G. Beijer i Stockholm (jfr Beijer 2, sp. 1230). L. och hans efterlefvande öfverlämnade till k. biblioteket firman N. M. Lindhs brefväxling, efter skedd utgallring. - Jfr H. Wiesclgren, "Firman Lindh i Örebro och Stockholm. Ett blad ur vår odlings häfder" (i "Ur skilda portföljer, literärt album", 1893). (R. G.) Lindh, Johan Erik, målare, f. 4 okt. 1793 på Harg i Roslagen, soldatson, d. 21 jan. 1865, var elev af konstakademien i Stockholm och E. Lim-nell och fick 1814 Stockholms målarämbetes gesäll-bref. 1817 begaf han sig till Gamlakarleby, målade en altartafla för stadens kyrka och fick 1822 mästarbref af målarämbetet i Vasa. I Österbotten uppehöll han sig till 1825, målande altartaflor och porträtt. Nämnda år flyttade han till Åbo och efter Åbo brand 1827 till Helsingfors. L. var en ytterst produktiv porträttmålare. Hans porträtt, som tillfredsställde konstbehofvet i det dåtida Finland, igenkännas lätt på den rödaktiga koloriten och de stela anletsdragen, ehuru likheten ofta nog var träffande. Dessutom restaurerade och kopierade han gamla familjetaflor och porträtt samt egnade sig fortfarande åt det religiösa måleriet. L. ställdes snart i skuggan af de yngre och skickligare målarna, framför allt af Ekman. Han är representerad i Finska konstföreningens galleri af 3 porträtt. Konterfej af hans hand finnas snart sagdt öfverallt i äldre finska hem. H. af S. (G-g N.) Lindh, Anders Teodor, finsk diktare, f. 13 jan. 1833 i Borgå, d. 21 juli 1904 på Kroksnäs vid Borgå, blef student 1851 och egnade sig åt naturvetenskapliga studier. Sedan han tagit fys.-matematisk kandidatexamen 1856 och promoverats till filos, magister 1857, genomgick han Skogsinstitutet i Stockholm. 1859 blef han forstkonduktör och sekreterare i öfverstyrelsen för landtmäteriet och forstväsendet i Finland. Han fann dock snart, att han misstagit sig om sin kallelse, hvarför han tog afsked från sin befattning samt begynte fortsätta sina för en tid afbrutna studier vid universitetet. 1870 tog han filos, kandidatexamen och 1871 juris utriusque kandidatexamen samt utnämndes 1874 till justitierådman i Borgå. S. å. L. lämnade sekreterar-tjänsten i forststyrelsen, framträdde han som lyrisk skald med ett häfte Dikter (18ö2; 2:a uppl., tillökad med öfversättningar, 1875) och som öfversät-tare med Hebreiska melodier af lord Byron (s. å.). Hans diktning hade förmånen att bli uppmärksammad och med välvilja omfattad af Runeberg. Också var L. på sin tid en ansedd lyriker i Finland, där flera af hans vackra sånger voro välkända och populära. Bland sådana må nämnas Min är du, En gammal tjenarinna, Den lilla visan, Milt förakt, Vår rätt och En man för mig. Det går en fosterländsk och manlig ton genom hans dikter, och man igenkänner i dem flera stämningar från den väckelserika tid, då det sista motståndet mot återupp-lifvandet af Finlands konstitutionella statsskick bröts. Det var också vid denna tidpunkt L:s första dikthäfte framträdde. En alsterrik författare var han ej. Utom ofvannämnda "Dikter" utgaf L. de föga lyckade sorgespelen Konung Birger och hans bröder (1&64:) och Maria af Skottland (1865). Några af L:s lyriska dikter äro öfversatta till italienskan af Solone Am-brosoli i Como och Toinmaso Cannizzaro i Messina. På 1880-talct uppträdde L. med frisinnade uppsatser i de religiösa frågorna och kritiserade bl. a. skarpt den finska statskyrkans tillstånd. 1891 och 1894 var han vid landtdagarna Borgå stads representant i borgarståndet. A. H. Lindhagen, svensk släkt, hvars äldste kände stamfader, gästgifvaren i Målbäck, i Skeda socken, Östergötland, Samuel Lindh, dog i början af 1700-talet. Hans sonson Daniel (f. 1750, d. 1819 som kyrkoherde i Askeby) kallade sig Lindhagen. 1. Daniel Georg L., sonson af den ofvannämnde Daniel L., astronom, f. 27 juli 1819 i Askeby socken, Östergötlands län, d. 5 maj 1906 i Stockholm, blef student i Uppsala 1837, var 1843-46 amanuens vid observatoriet där och promoverades 1848 till filos, doktor. 1847 erhöll L. en provisorisk anställning och 1819 en ord. astronombefattning vid ryska ccntralobservatoriet i Pulkova, hvilken befattning han, samtidigt med att han, sedan 1850, innehade docentur i astronomi vid Uppsala universitet, behöll till 1855, då han af svenska Vet. akad. utnämndes till biträdande astronom vid dess observatorium i Stockholm. 1859 kallades han till led. af nämnda akademi och var 1866-1901