Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lindgren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
625
Lindhagen
626
dess ständige sekreterare. Sedan 1865 hade han
professors värdighet. L. var därjämte led. af
Vet. soc. i Uppsala (1859; hedersled. 1889),
Krigsvet. akad. (1866), Fysiogr. sällsk. i Lund (1869)
m. fi. lärda samfund.
På uppdrag af vet. akad. i Petersburg besökte
L. 1849 Kristiania för att träffa öfverenskommelse
om fullbordande af de i sammanhang med den
stora skandinavisk-ryska gradmätningen stående
gradmät-ningsoperationérna i Finnmarken samt utförde
1850 för detta ändamål, enligt uppdrag af norska
regeringen, dels astronomiska bestämningar af polhöjd
och azimut i närheten af Hammerfest, dels, gemensamt
med norske dåv. premiärlöjtnanten F. L. Klouman,
geodetiska arbeten i närheten af Alten. 1851 utförde
han på uppdrag af vet. akad. i Petersburg, för
afslutande af de ryska gradmätningsoperationerna i
norden, dels astronomiska bestämningar af polhöjd och
azimut i Torneå, dels en trigonometrisk förbindning
af det ryska triangelnätct med det svenska, dels
gemensamt med svenska gcodeter en basmätning i trakten
af Öfver-Torneå. 1860 gjorde han en resa till norra
Spanien för iakttagande af den totala solförmörkelsen
18 juli s. å. (Berättelse om denna resa finnes införd
i Vet. akad:s "öfversigt", 1860.) Med biträde af flera
svenska geodeter utförde han 1863, 1864, 1867 och 1869
geodetiska och astronomiska arbeten inom landet för
Sveriges deltagande i den europeiska gradmätningen
samt verkställde 1865 gemensamt med professorerna
Fearnley och Schjellerup longitudsbcstämningar emellan
de astronomiska observatorierna i Stockholm, Köpenhamn
och Kristiania.
L. författade dels smärre uppsatser i tidskrifter och
almanackan, dels åtskilliga större arbeten. Bland
dessa må nämnas de i Petersburgs vet. akad:s
publikationer intagna Uber die genauigkeit der
stern-örter in Lnlande’s catnlog ("Bulletin", 1848),
De numero constante aberrationis et parallaxi onnua
stellce polaris, ex ascensionibus rectis hujus
slellce, qiice in specula pulcovensi annis 18å2-44
observatce sunt, deductis ("Mémoires, d. V), Bericht
an den Herrn Direclor der hauptsternwarte öfver
hans of-vannämnda vetenskapliga expeditioner till
norska Finnmarken ("Bulletin", 1851) och Lappland
("Bulletin", 1852), bägge i fransk öfv. införda
i W. Struves "Are du méridien entré le Danube et
la Mer glaciale", Vber den geodätischen theil der
norwegischen grndmessungsoperalionen (i Struves
"Are du méridien etc."), vidare hans uppsats i "The
astronomical journal", vol. IV, Comparison-stars
of Bielas comet, observed ät PMowa with the Repsold
meridian-circle, hvilken stjärnförteckning är grundad
på observationer af G. Sabler och L. samt beräknad och
sammanställd af den senare, samt följande i svenska
Vet. akad:s publikationer förekommande skrifter:
Om terrestra refraktionens theori ("Handlingar",
1857), Komp ar a tion er mellan Stru-ve’s dubbeltoise
och den för svenska Vetenskapsakademiens räkning
förfärdigade kopian af densamma ("Handlingar",
1862), Geografiska ortbestämningar på Spetsbergen af
prof. A. E. Nordenskiöld, beräknade och sammanställda
("Handlingar", 1862), Längenbestimmungen zwischen
den stern-worten in Stockholm, Kopenliagen lind
Christiania (Vet. akadrs "HandL", 1890), Geodätische
azi-muthbestimmung auf der sternwarte in Lund ("Bi-
hang" till nämnda handl., 1891) och Berättelser om
hvad sig tilldragit inom Kongl. Vetenskaps-akademien
under åren 1867-1900 ("öfversigten" för
dessa år). Efter Delaunays "Cours élémentaire
d’astronomie" bearbetade L. Astronomiens grunder
(3 dlr, 1858-61). 1909 lät Vet. akad. prägla en
minnespenning öfver L., och i sammanhang därmed
författade K. B. Hasselberg en lefnadsteckning
öfver honom.
2. Klas Albert L., den föregåendes broder,
ämbetsman, kommunalman, f. 25 juli 1823 i Askeby
socken, Östergötlands län, d. 21 okt. 1887 i
Stockholm, blef student i Uppsala 1841,
filos, kandidat 1847 och filos.
doktor 1848 samt aflade 1849 examen till
rättegångsverken. 1854 blef L. fiskal i Svea hofrätt,
1860 assessor och 1863 revisionssekreterare. 1864
kalla- j des han till expeditionschef i
Civildepartementet, 1869 till byråchef i
Justitiestats-expeditionen och 1871 till led. af
Lagbyrån samt var 1874-86’ justitieråd. Enligt
särskilda uppdrag sammanfattade L. förslagen till 1868
års ordningsstadga samt 1874 års bygg-. nadsstadga
och brandstadga för rikets städer - byggnadsstadgan,
som bekant, utomordentligt betydelsefull till sina
verkningar - äfvensom 1874 års hälsovårdsstadga
för riket. 1862-79 tillhörde L. öfverstyrelsen för
Stockholms stads folkskolor, och alltsedan början af
de nya kommunalförfattningarnas tillämpning (1863)
var han stadsfullmäktig i Stockholm. Inom denna
kår, hvars vice ordf. han var från 1879, samt dess
beredningsutskott och stadens drätselnämnd utöfvade
han en energisk och inflytelserik verksamhet,
särskildt i frågor ang. Stockholms reglering och
sundhetsförhållanden. För 1870- och 1880-talens
stadsplaner äfvensom deras lyckliga finansiering
har hufvudstaden väsentligen honom att tacka. För
stiftandet och organiserandet af Stockholms
högskola var L. verksam mer än någon annan. Han
blef denna skolas inspektor och så att säga själen
i dess styrelse. Vid 1869 års riksdag var L. en
af hufvudstadcus representanter i Andra kammaren,
och 1883 invaldes han i Första kammaren, liknlcdcs
för hufvudstaden.’ Stockholms stad reste 1891 hans
graf vård på "Lindhagens kulle" å Nya kyrkogården och
beviljade hans änka en lifstidspension af 3,000 kr.
3. AnnaJakobinaStruve-L., dotter till L.
l, lärarinna, f. 20 dec. 1858 i Stockholm,
d. där 27 dec. 1910, aflade a f gångsexamen från
Högre lärarinneseminariet 1878, tjänstgjoide
sedermera vid Åhlinska skolan och Lyceum för flickor
i Stockholm, anställdes 1890 vid Statens normalskola
som lärarinna, företrädesvis i matematik och tyska
språket, samt förordnades i nov. 1906 där till
ord. lärarinna i matematik. Fröken L. var en
af den svenska kvinnliga skolvärldens mest
framstående personligheter; med erkändt
mästerskap i konsten att intressera och lära
eleverna förenade hon stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
