625 Lindhagen 626 dess ständige sekreterare. Sedan 1865 hade han professors värdighet. L. var därjämte led. af Vet. soc. i Uppsala (1859; hedersled. 1889), Krigsvet. akad. (1866), Fysiogr. sällsk. i Lund (1869) m. fi. lärda samfund. På uppdrag af vet. akad. i Petersburg besökte L. 1849 Kristiania för att träffa öfverenskommelse om fullbordande af de i sammanhang med den stora skandinavisk-ryska gradmätningen stående gradmät-ningsoperationérna i Finnmarken samt utförde 1850 för detta ändamål, enligt uppdrag af norska regeringen, dels astronomiska bestämningar af polhöjd och azimut i närheten af Hammerfest, dels, gemensamt med norske dåv. premiärlöjtnanten F. L. Klouman, geodetiska arbeten i närheten af Alten. 1851 utförde han på uppdrag af vet. akad. i Petersburg, för afslutande af de ryska gradmätningsoperationerna i norden, dels astronomiska bestämningar af polhöjd och azimut i Torneå, dels en trigonometrisk förbindning af det ryska triangelnätct med det svenska, dels gemensamt med svenska gcodeter en basmätning i trakten af Öfver-Torneå. 1860 gjorde han en resa till norra Spanien för iakttagande af den totala solförmörkelsen 18 juli s. å. (Berättelse om denna resa finnes införd i Vet. akad:s "öfversigt", 1860.) Med biträde af flera svenska geodeter utförde han 1863, 1864, 1867 och 1869 geodetiska och astronomiska arbeten inom landet för Sveriges deltagande i den europeiska gradmätningen samt verkställde 1865 gemensamt med professorerna Fearnley och Schjellerup longitudsbcstämningar emellan de astronomiska observatorierna i Stockholm, Köpenhamn och Kristiania. L. författade dels smärre uppsatser i tidskrifter och almanackan, dels åtskilliga större arbeten. Bland dessa må nämnas de i Petersburgs vet. akad:s publikationer intagna Uber die genauigkeit der stern-örter in Lnlande's catnlog ("Bulletin", 1848), De numero constante aberrationis et parallaxi onnua stellce polaris, ex ascensionibus rectis hujus slellce, qiice in specula pulcovensi annis 18å2-44 observatce sunt, deductis ("Mémoires, d. V), Bericht an den Herrn Direclor der hauptsternwarte öfver hans of-vannämnda vetenskapliga expeditioner till norska Finnmarken ("Bulletin", 1851) och Lappland ("Bulletin", 1852), bägge i fransk öfv. införda i W. Struves "Are du méridien entré le Danube et la Mer glaciale", Vber den geodätischen theil der norwegischen grndmessungsoperalionen (i Struves "Are du méridien etc."), vidare hans uppsats i "The astronomical journal", vol. IV, Comparison-stars of Bielas comet, observed ät PMowa with the Repsold meridian-circle, hvilken stjärnförteckning är grundad på observationer af G. Sabler och L. samt beräknad och sammanställd af den senare, samt följande i svenska Vet. akad:s publikationer förekommande skrifter: Om terrestra refraktionens theori ("Handlingar", 1857), Komp ar a tion er mellan Stru-ve's dubbeltoise och den för svenska Vetenskapsakademiens räkning förfärdigade kopian af densamma ("Handlingar", 1862), Geografiska ortbestämningar på Spetsbergen af prof. A. E. Nordenskiöld, beräknade och sammanställda ("Handlingar", 1862), Längenbestimmungen zwischen den stern-worten in Stockholm, Kopenliagen lind Christiania (Vet. akadrs "HandL", 1890), Geodätische azi-muthbestimmung auf der sternwarte in Lund ("Bi- hang" till nämnda handl., 1891) och Berättelser om hvad sig tilldragit inom Kongl. Vetenskaps-akademien under åren 1867-1900 ("öfversigten" för dessa år). Efter Delaunays "Cours élémentaire d'astronomie" bearbetade L. Astronomiens grunder (3 dlr, 1858-61). 1909 lät Vet. akad. prägla en minnespenning öfver L., och i sammanhang därmed författade K. B. Hasselberg en lefnadsteckning öfver honom. 2. Klas Albert L., den föregåendes broder, ämbetsman, kommunalman, f. 25 juli 1823 i Askeby socken, Östergötlands län, d. 21 okt. 1887 i Stockholm, blef student i Uppsala 1841, filos, kandidat 1847 och filos. doktor 1848 samt aflade 1849 examen till rättegångsverken. 1854 blef L. fiskal i Svea hofrätt, 1860 assessor och 1863 revisionssekreterare. 1864 kalla- j des han till expeditionschef i Civildepartementet, 1869 till byråchef i Justitiestats-expeditionen och 1871 till led. af Lagbyrån samt var 1874-86' justitieråd. Enligt särskilda uppdrag sammanfattade L. förslagen till 1868 års ordningsstadga samt 1874 års bygg-. nadsstadga och brandstadga för rikets städer - byggnadsstadgan, som bekant, utomordentligt betydelsefull till sina verkningar - äfvensom 1874 års hälsovårdsstadga för riket. 1862-79 tillhörde L. öfverstyrelsen för Stockholms stads folkskolor, och alltsedan början af de nya kommunalförfattningarnas tillämpning (1863) var han stadsfullmäktig i Stockholm. Inom denna kår, hvars vice ordf. han var från 1879, samt dess beredningsutskott och stadens drätselnämnd utöfvade han en energisk och inflytelserik verksamhet, särskildt i frågor ang. Stockholms reglering och sundhetsförhållanden. För 1870- och 1880-talens stadsplaner äfvensom deras lyckliga finansiering har hufvudstaden väsentligen honom att tacka. För stiftandet och organiserandet af Stockholms högskola var L. verksam mer än någon annan. Han blef denna skolas inspektor och så att säga själen i dess styrelse. Vid 1869 års riksdag var L. en af hufvudstadcus representanter i Andra kammaren, och 1883 invaldes han i Första kammaren, liknlcdcs för hufvudstaden.' Stockholms stad reste 1891 hans graf vård på "Lindhagens kulle" å Nya kyrkogården och beviljade hans änka en lifstidspension af 3,000 kr. 3. AnnaJakobinaStruve-L., dotter till L. l, lärarinna, f. 20 dec. 1858 i Stockholm, d. där 27 dec. 1910, aflade a f gångsexamen från Högre lärarinneseminariet 1878, tjänstgjoide sedermera vid Åhlinska skolan och Lyceum för flickor i Stockholm, anställdes 1890 vid Statens normalskola som lärarinna, företrädesvis i matematik och tyska språket, samt förordnades i nov. 1906 där till ord. lärarinna i matematik. Fröken L. var en af den svenska kvinnliga skolvärldens mest framstående personligheter; med erkändt mästerskap i konsten att intressera och lära eleverna förenade hon stor