627 Lindhagen 628 disciplinär förmåga. Hon utgaf bl. a. (tills, med Hj. Hjorth) Praktisk lärobok i tyska språket etc. (1891; 7:e uppl. 1909; Bihang till densamma 1898, 3:e uppl. 1907), Kort lärobok i tyska språket för yngre nybörjare (1892; 4:e uppl. 1907; Tilläggs-häfte därtill, s. å., 2:a uppl. 1899), "Kleine schii-lerbibliothek" (1-9, 1892-1902) och (tills, med A. Gahm) "Exempelsamling till bråkläran" (3 hftn, 1901). 4. Karl Al b er t L., son till L. 2, jurist, politiker, kommunalman, f. 17 dec. 1860 i Stockholm, blef student i Uppsala 1878, juris kandidat 1883, vice häradshöfding 1886, adjungerad led. i Svea hofrätt 1888, fiskal där 1890 och assessor 1891 samt t. f. revisionssekreterare 1893, konstituerad sådan 1897 och ord. 1899. Han utnämndes till borgmästare i Stockholm 1903. L. valdes mars 1897 i ledigheten efter Themptander till led. af Andra kammaren för Stockholm och har sedan dess tillhört densamma, som insatte honom 1900 till suppleant och 1901-11 till led. i lagutskottet. L. var led. af folkpartiet (1897-99) och från 1900 af liberala samlingspartiet, af hvars förtroenderåd han i. flera år var medlem. Han utträdde ur partiet 1907 och var "vilde", till dess han 1909 ingick i socialdemokratiska riksdagsgruppen och blef medlem af dess förtroenderåd. Som motionär och debattör har L. varit en af riksdagens flitigaste och mest intresserade medlemmar, han har ock som sådan fått sig tillagdt epitetet "riksdagens störste arbetsgifvare". L:s uppslag ha sträckt ut sig öfver många och vidt skilda områden, men i all synnerhet omfattat jord-, kvinno- och sociala frågor. Märkligast och betydelsefullast bland hans motioner torde följande vara. I konstitutionella frågor har han motionerat om allmän rösträtt för män (1899), för kvinnor (1902, 1904, 1905), för män och kvinnor (1906, 1907, 1908). Hans förslag 1906 skilde sig från de samtida socialdemokratiska och liberala förslagen genom yrkandet på allmän rösträtt äfven för kvinnor och frånvaron af "streck". Förslaget 1907 afsåg äfven valbarhet för kvinnor till båda kamrarna, arfvode till Första kammaren och suspensivt veto för samma kammare. Motionen 1906 hade jämte andra till följd en riksdagsskrifvelse till K. M:t om utredning af rösträtt för kvinnor. 1908 väckte han motion om kamrarnas representation i de gemensamma utskotten i förhållande till sitt medlemsantal. I jord-och skogsfrågor o. d. har han bl. a. åsyftat "front mot feodalismen" samt beroende småbrukares (tor-pares, bolagsarrendatorers m. fl:s, 1909-11), fiskares och andra lägenhetsinnchafvares på ofri grund (1907, 1911) skyddande och frigörelse; rationell skogsvård såsom bildande af allmänningsskogar (1910), uthålli^hetsbruk å bolags- och större skogar (1903, 1907-11), expropriation af kalmarker (1907 -08), undervisning i skogsvård och planterin^sdagar för skolorna (1907; riksdagsskrif velse), inköp af skogbärande marker (1908-09, 1911) in. m., malm-inmutningsrättens utbyte mot koncessionssystem (1908), utredning om och kontroll å enskildas vattenfall (1907-08) samt koncession för framdragande af elektriska ledningar (1900, 1902), kontroll å förvärf vande och utnyttjande af större skogar, grufvor, vattenfall, större torfmossar (1909-11), mot kungsådras bortskänkande (1907, 1909), utredning om kronans jorddonationer till industrien (1908-10), städerna (1911) och lappmarkerna (1908), ang. lapparnas jordfråga (1898, 1901), upplåtelseformen för småbruk å allmän jord (1907, 1909, 1911), aflös-ning af fideikommiss i fast egendom (1907), beredande i olika afseenden af gynnsamma kreditförhållanden för mindre bemedlade till anskaffande af bostäder och jordbruk (1908-11), skapande af tomträttskrediten (1908-09), reform af jordlösen vid expropriation (1907, 1911) och anskaffande af ny mark genom expropriation för bostäder (1907, 1911) och jordbruk (1911), lokala representationer för jordbruket (1907), kooperation vid mindre jordbruk (1902), beskattning af jordvärdet (1907, 1911). Men förnämligast har han i dessa afseenden knutit sitt namn vid den s. k. Norrlandsfrågan. Hans mycket omfattande motion 1901 ang. lagstiftningsåtgärder för vidmakthållande af jordbruksnäringen inom skogsbygderna i Norrland och Dalarna gaf uppslag till en riksdagsskrifvelse, som ledde till nedsättandet af den s. k. Norrlands-kommittén (1901-04), hvaraf L. var medlem. På grundvalen af motionen och kommitténs förslag ha senare genomförts en lagstiftning omfattande förbud för bolag att köpa jord på landet, arrende- och van-häfdslagar för skogsindustriens hemman, särskild egostyckningslag för Norrland och nya grunder för afvittringen därstädes af kronojord, så att skog tilldelas hemmanen i form af oförytterliga skogsallmän-ningar m. m. Genom reservationer i kommittén och senare genom motioner har L. träget sökt åt lagstiftningen i fråga erhålla den omfattning han önskade; han har så t. ex. 1907-11 motionerat om den s. k. Norrlandslagens utsträckning till södra och mellersta Sverige och komplettering i öfrigt. T kvinnofrågan har han, utom de redan nämnda förslagen om kvinnans politiska rösträtt och valbarhet och nedan-nämnda om det kvinnliga nattarbetet, väckt förslagom gift och ogift kvinnas valbarhet till kommunala nämnder och styrelser (1902-05, 1907), om afskaffande af mannens målsmanskap (1903) och om fa?t anställning af ämbetsverkens kvinnliga skrifbiträden (1905 -06, riksdagsskrif velse 1906). Till den sociala hygienens område höra hans motioner om söndags-hvila (1910, ledde till en riksdagsskrifvelse), om reglering af nattarbetet för båda könen (1908-09), för männen (1910-11), om undersökning af en del yrkesarbetares lefnadsförhållanden och arbetslokaler (landtarbetare, 1907 - hvilken motion ledde till en riksdagsskrifvelse och en nu pågående undersökning - restaurang- och kafépersonal, 1911, sjuksköterskor, s. å. m. fl.) och om undersökning och åtgärder ang. missbruken af tobak och kaffe (1911). I utrikespolitiska, skandinaviska, lagstiftnings- m. fl. frågor har han motionerat bl. a. om svensk utrikespolitik till främjande af Nordens enhet och den internationella samhörigheten (1911), om samverkan för åstadkommande af öfverensstämmande civil-' lagar för de skandinaviska länderna (1900. 1909, | 1911, som ledt till delvis ännu pågående skan-