633 Lindholm-Lindholmen 634 heten i de äldre arbetena har försvunnit och lämnat plats för en rikare färgstämning; ett genomskinligt ljusdunkel utbreder sig till interiörernas bortersta vinklar och sammanhåller varmt och kraftigt de< hela. Härtill har kommit ett drag af skönhet och behag, af rikedom i den yttre anordningen, som i allmänhet ej förekommer i de äldre, mera kärfva skapelserna". Fransk arbetarkrog (1852, Stockholms högskola) har en ljusare, klarare kolorit och en mera fysionomistisk skärpa, än man finner i hans tidigare verk. tilommér i sin ateljé och Sömmerska i sin kammare förete ett ädelt ljusdunkel och en vacker penselföring. L. var en inbunden, drömmande natur, mycket musikalisk, i sin konst alltigenom ärlig och full af känsla. Det ytterst kärleksfulla finmåleri, som utmärker hans taflor, har säkert till en del sin anledning i hans närsynthet. Flera af hans taflor finnas litograferade i "Svenskt album" och "Konstnärsgillets album". -rn. (G-g N.) Lindholm, Fredrik, pianist, f. 1837 i Göteborg, d. 1901 i Norge, studerade från 1855 vid konservatoriet i Leipzig, kom i början af 1860-talet till Norge, där han 1864-65 fungerade som kapellmästare vid Kristiania teater och sedermera verkade som pianolärare och konsertgifvare, i början med utomordentlig framgång, i Kristiania, Bergen, Trondhjem m. fl. städer, hvarjämte han gjorde konsertresor till Sverige, Finland m. m. A. L.* Lindholm, Berndt Adolf, finsk-svensk målare, f. 20 aug. 1841 i Lovisa, studerade i Åbo i konstföreningens skola för Ekman, aflade studentexamen 1862, begaf sig utomlands 1863, först till Dtts-seldorfs akademi, sedan till Bajern, där han målade för F. Roth, så 1865 till Karlsruhe, där Gude blef hans lärare, och 1867 till Paris, där han målade pä Bonnats ateljé. I Paris vistades han 1868-70 och 1873-76. Sistnämnda år bosatte sig L. i Göteborg, där han 1877-1906 var intendent för museets konstafdelning. Han blef 1873 led. af Petersburgs och 1881 af Stockholms konstakademi. - I det finska måleriet voro L. och Munsterhjelm de främste landskapsmålarna, de, som ej blott lofvat mycket, utan äfven infriat sina löften. L. målade södra Finlands natur, dels slätt- och skogsbygd, dels kusten och hafvet - alltid med skärpa i iakttagelsen af naturens karaktär, med fin känsla för stämningen och med kraftig och behärskad teknik. Från Sveriges västkust har L. målat en mängd motiv, mest Bohuslänsnaturens klippor, men äfven skånska kusten och Dalsland. Han har alltmer blifvit haf-vets och bränningarnas målare. L. är representerad i Finska konstföreningens galleri såväl af finska inlandsmotiv (Landskap frän östra Finland, Tallmo i Nyland) som af bilder från Sveriges västkust (Parti från Hisingen, Kattegatt i storm) och i Åbo museum af En sommarmorgon vid skngsbrynet och tre strand-motiv. Stockholms nationalmuseum eger två mariner (1890) och Dyningar, motiv från Kullen (1899), Göteborgs museum Sommarafton vid Hisingen (1870), Skogsparti från Särö (1882), Brottsjöar (1893) m. fl. Se J. J. Tikkanen, "Finska konstföreningen 1846 -96" (1896). G-g N. Lindholmen. 1. Gods och slott. Se L i n d-holm 1. - 2. Gods. Se Lindholm 2. - 3. Gods och fordom slott i Strö socken, Skaraborgs län, på ett näs i Vänern mellan Spårön och fasta Lindholmens slott i Västergötland i början af 1700-talet, efter Suecije-verket.