647 Lindqvist-Lindroth 648 och Mcrkuriuspassagcn 1786 samt behandlade åtskilliga problem hörande till olika delar af astronomien, bl. a. äfven keplerska problemet. Som akademisk lärare åtnjöt L. stort anseende och bidrog i väsentlig mån till främjande af de matematiska studierna vid Åbo universitet. Hans skrifter äro dels utgifna i disputationsform, dels införda i Vet. akad:s handl. eller Vet. soc:s "acta". Bland dem må nämnas Nytt sätt ät til en gifvcn anomalia media finna en planets anomalia ver a (Vet. akad:s handl., 1778) och Methodus ex observalis stellarum a luna occultaiionibus inveniendi differcnlias meridianorum et loca lunce vera (Acta Soc. scient. upsal., VI; 1799). d.F.) Lindqvist, Karl Adolf, veterinär, f. 12 aug. 1830 i Stockholm, d. där 5 nov. 1904, tog afgångs-examen vid veterinärinrättningen i Stockholm 1851, blef s. å. veterinär vid Löfstaverken, i Uppsala län, samt utnämndes 1854 till länsdjurläkare i Jönköpings län, 1861 till lärare i zoologi, husdjursskötsel och veterinärmedicin vid Ultuna landtbruksinstitut, 1868 till adjunkt och 1877 till professor vid veterinärinstitutet i Stockholm och förordnades 1886 till dess föreståndare. - 1894-97 var L. därjämte förordnad som adjungerad led. och föredragande för veterinärärenden i Medicinalstyrelsen samt som sådan från 1896 led. af Direktionen för Veterinärinstitutet, men hade 1895 erhållit afsked från sin professur och föreståndarskapet. L. var led. af 1874 års veterinärkommitté; 1865-76 var L. sekreterare i Sv. veterinärläkarföreningen och 1881-94 dess ordf. L. var led. af Sv. läkarsällskapet, af Landtbr. akad. (1883) samt af flera utländska veterinärsällskap. Vid Uppsala universitets jubelfest 1893 promoverades han till med. hedersdoktor. För studier i veterinärmedicin och husdjursskötsel företog han med offentligt understöd ett stort antal resor (till Danmark, Tyskland, Frankrike, Nederländerna och Storbritannien). Utom åtskilliga tidskriftsuppsatser offentliggjorde han Husdjursskötselns hufvud gr under (1865; 4:e uppl. 1889; belönad af Patriotiska sällskapet; utgör 2:a delen af "Landtbrukspraktika af J. Arrhenius och C. A. Lindqvist"), Hjelpreda vid den första behandlingen af husdjurens sjukdomar (1871; 4:e uppl. 1892) och Minnesbok för veterinärer i tjenst (1870; belönad af Svenska veterinärläkarföreningen), Om vattuskräck hos hundar (1876), Be-skrifning öfver svinpesten (1888) och Granskning af åsigterna rörande några farsoter bland svinkreaturen (1897). 1882-85 utgaf L. "Tidskrift för veterinärmedicin och husdjursskötsel". E. T. N. Lindqvist, John, musikbibliograf, f. 1870, har från unga år egnat sig åt bokhandelsyrkct, hufvudsakligen i Linköping, och utgifvit femårskatalogcrna Uppslagsbok för srenska musikhandcln (för åren 1891-95, 1896-1900, 1901-05 och 1906- 10), ett praktiskt uppställd! arbete, som minutiöst förtecknar all i Sverige under nämnda tid ut-gifvcn musik. Lindqvist, Karl Gustaf Oskar Eugen, författare under märket Mari M i h i, f. 24 apr. 1872 i Stockholm, där han 1892 aflade mogenhetsexamen, tog 1902 hofrättsexamen i Uppsala och utnämndes 1906 till borgmästare i Mariefred. L. debuterade 1898 med Dagsländor (2:a saml. 1900, 3:e saml. 1904) och har sedan utvecklat ett alster-rikt författarskap med Stigmannens bok (1906), Stu- dentens lyckliga dar (s. å., 5:e uppl. 1911), Junkern utan land (1907), Sultaner, helgon och röfvare (1910), Signy (1911) och Landet bakom molnen och andra resebilder (s. å.). Ett urval af hans berättelser är Hjärtan och hjältar (1909). L., som företagit många och vidsträckta resor, har till specialitet turistskissen, den raska reseberättelsen och skildringar af gammaldags mellansvenskt herrgårdslif. Ytterlig af sky för moderna åskådningar, hurtig och burschikos berättarförmåga, en mellan journalistiskt kåseri och stämningssökande epik svingande stil ha gjort L:s berättelser mycket populära. R-n B. Lindqvist, S el i m Arvid, finsk arkitekt, f. 1867 i Helsingfors, besökte 1884-88 polytekniska institutet i Finland, tilldelades 1893 F. A. Sjöströms stipendium för arkitektur och vistades 1893-95 på studieresor förnämligast i Tyskland, Österrike-Ungern och Italien och arbetade 1895 å arkitekturbyrå i Berlin. 1896-98 var L. disponent för stenindustrifirman aktiebolaget Granit. Därefter har han varit sysselsatt som privatarkitekt samt under en följd af år lärare vid Centralskolan för konstflit i Helsingfors. L. har varit mycket anlitad för privata byggen; särskildt har han uppfört många affärshus. De utmärkas genom synnerligen praktisk disposition samt äro, hvad den yttre arkitekturen beträffar, måttfulla och enkla i utprägladt modern stil. L. har bl. a. uppfört Lundqvistska affärspalatset, a.-b. Unions affärshus, a.-b. Agros affärshus, saluhallarna på Sandvikstorget och Kaserntorget, "Sailors' home". alla i Helsingfors, äfvensom samtliga byggnader för Helsingfors stads elektricitets- och gasverk, stadshuset samt vatten- och utsiktstorn (helt och hållet i järnbetong) i S:t Michel. T. St/. Lindrande medel. Se Lenitiva. Lindroth, Adolf Fredrik, musiker, f. 27 nov. 1824 i Stockholm, d. där 29 juni 1895, elev af d'Aubert, var violinist i hofkapellet 1844-69 och violinlärare vid konservatoriet 1868-71. Han konserterade i Stockholm och landsorten samt blef 1864 led. af Mus. akad. Musikaliska konstföreningen har utgifvit två af hans kompositioner, Violinstudier och Andante och bolero. A. L.* Lindroth, Erik Gustaf Ludvig Vilhelm, f. 5 aug. 1845 i Ryssby, Kronobergs län, blef filos, kandidat i Uppsala 1868 och filos, doktor 1869, var vikarierande och extra lärare vid Stockholms gymnasium 1868-75 och föreståndare för "f. d. Beskowska skolan" (se d. o.) 1888-1906 (till 1894 den ene delegaren i densamma). Under hans ledning förvärfvade skolan stort anseende; där pröfvades bl. a. den s. k. imitativa språkmetoden. L. kvarstod som lärare till 1910. Bland hans skrifter må nämnas Latinsk formlära (1874), Kort öfver-sikt af romerska antiquiteterna (1880; 5:e uppl. 1895, omtryckt 1903, öfv. till norskan 1885). Latinsk språklära (tills, med E. Törnebladh, 1881; 4:o uppl. 1897. omtr. 1903, i 2:a förkortade uppl. 1909) samt ett flertal skrifter i religiösa, sedlighets-och fosterländska frågor. J. O. Lindroth, Knut Arvid, skådespelare, teater-ledare, f. 11 mars 1873 i Stockholm, var elev vid Dramatiska teatern 1891-92, anställd vid Aug. Lindbergs sällskap 1892-93 och 1894-96, kom därefter till Svenska teatern i Helsingfors och 1900 till Selander (Olympiateatern) i Stockholm, 1903 till Stora teatern i Göteborg och leder sedan 1905 med