framgång eget sällskap i landsorten. L. uppehåller det stora skådespelet och utmärker sig själf i hjälteroller, t. ex. Hamlet och Cyrano de Bergerac. Lindsay [11'nsi], stad i kanadensiska prov. Ontario, 95 km. n. ö. om Toronto. 7,003 inv. (1901). Järn-gjuteri, ylleväfveri, garfveri, skotillverkning, sågverk; handel med spannmål, trä och mjöl. J. F. N. Lindsay [li'nsi], gammal skotsk adelssläkt, bemärkt redan på 1100-talct. Ättens hufvudman bär (sedan 1398) titeln earl af Gra w förd, och många af dess medlemmar ha spelat en mycket framträdande roll i Skottlands historia. Till en sidogren af ätten hörde Patrick L., lord L. of the By res, d. 1589, som var en af reformationens tidigaste och ifrigaste anhängare bland den skotska högadeln, deltog i sammansvärjningen mot Rizzio (se d. o.) och som Maria Stuarts fångvaktare på Loch Leven tvang henne att afsäga sig kronan (1567). Han var sedermera en af regenten Morays inflytelserikaste anhängare och deltog 1582 i konungens bortröfvande (se Jakob, sp. 1181). Hans sonsons son John L., earl af Crawford-L., f. omkr. 1598, d. 1678, blef 1633 earl af L. och 1644 äfven earl af Crawford, var under inbördeskriget på 1640-talet en af de skotske pres-byterianernas främsta ledare, öfvergick 1647 från covenant-partiet till Karl I:s anhängare och satt 1652-60 fången i England. Till en annan sidogren af ätten hörde earlerna af Balcarres, bland hvilka Gol i n L., 3:e earl af Balcarres, f. omkr. 1654, d. 1722, en af Jakob II:s inflytelserikaste skotska rådgifvare, skrifvit det värdefulla me-moarverket Memoirs toucliing the revolution in Scot-land 1688-1690 (1714). -- Alexander William Crawford L., 25:e earl af Crawford och 8:e earl af Balcarres, f. 1812, d. 1880, gjorde sig känd som genealogisk och konsthistorisk författare samt reseskildrare. Hans Lives of the Lindsay s (2:a uppl., 3 bd, 1849) vann lifligt erkännande, och reseskildringen Letters ön Egypt, Edom and the Hohj land (2 bd, 1838; 5:e uppl. 1852) tillhörde engelska litteraturens mest lästa Palestinaböcker. Till sin faders död (1869) bar han titeln lord Lindsay. Hans son, James L u-d o v i c L.; earl of Crawford and Balcarres, f. 1847, är en ansedd astronom, var 1878-79 president i "Boyal astronomical society" och 1874 -80 (konservativ) medlem af underhuset. Dennes son David Alexander Edward L., lord Balcarres, f. 1871, är sedan 1895 medlem af underhuset, var 1903-05 yngre skattkammarlord i Balfours ministär och är f. n. (1911) såsom de konservatives chief whip ("inpiskare") partiets organisationsledare. V. S--g. Lindsay [li'nsi], Thomas, skotsk kyrkohistoriker, f. 1843, sedan 1902 rektor och professor vid United free church college i Glasgow, en af Englands bästa kännare af den allmänna reformationshistorien (Life of Luther, 1900, A history of the reformation, 2 bd, 1906 ff.), var äfven många år chef för skotska frikyrkans hednamission cch har som sådan gjort vidsträckta resor. Hj. H-1. Lindsay [li'nsi], Wallace, skotsk filolog, f. 1858, professor vid S:t Andrews universitet, Skottland, har utgifvit värdefulla arbeten på olika områden af den latinska filologien, såsom The latin language (1894), textupplagor af Plautus (1904--05), Nonius Marcellus (1902) m. fl., kommenterad upplaga af Plautus "Captivi" (1900), Contractions in early latin minuscule MSS. (1908) och Early irish minuscule script (1910). H. Sgn. Lindsay [li'nsi], sir David, skotsk skald. Se Lyndsay. Lindsborg, stad i nordamerikanska staten Kansas, vid Smokyhill river, en af Kansas' källfloder, nära midten af staten, 331 kilometer s. v. om Kansas city. Platsen anlades som ett svenskt nybygge 1869 och fick sitt namn efter en af grundläggarna. Stadsprivilegier 1879. L. anses vara den mest svenska staden i Amerika, i det att 1909 af dess 2,127 inv. endast ett par hundra voro af icke svensk börd. Fem svenska församlingar finnas. Platsen har stor betydelse för svensk-amerikaner genom det där 1881 grundade Bethany college (se d. o.), sedan 1891 fullständigt college (det näst största svenskamerikanska) i förening med konst-, musik- och affärs-afdelning. Antalet lärjungar (1909) omkr. 900 och lärare 42. Vid läroanstalten firas årligen i påskveckan (i en särskild konsertbyggnad, som rymmer 3,000 pers.) en vida omtalad och af tusentals personer besökt musikfest, hvarvid Handels oratorium "Messias" sjunges af en inom samhället organiserad kör om nära 500 röster. Framför läroverkets hufvud-byggnad är rest en staty af dess grundläggare d:r A. Swensson (se d. o.). IL. har alltsedan platsens anläggning svensk tidning under växlande namn (senast kallad "Lindsborgsposten") utkommit. O. A.L-r. Lindschöld, Erik, grefve, statsman, poet, f. 2 febr. 1634 i Skeninge, där hans fader Olof Håkansson var smed samt rådman och (tidvis) borgmästare, d. 11 juni 1690 i Stockholm, blef 1651 inskriften som student i Uppsala och antog då namnet L in d e m an. Vid universitetet studerade han med stor framgång latin, vältalighet och politik. Han gjorde sig tidigt känd som vitter författare både på latinskt och svenskt tungomål. Genom förmedling af professor Fig-rclius kallades han af Karl X Gustaf 1658 till lärare för dennes naturlige son, grefve Gustaf Carlson. Med sin discipel vistades L. omkr. nio år i främmande länder. Han tillegnade sig därunder grundliga insikter i de politiska vetenskaperna samt tillika en fin världsmannabildning. Vistelsen i Ludvig XIV:s Frankrike ingaf honom stark förkärlek för fransk kultur och torde äfven varit bestämmande för hans uppfattning om det kungliga enväldet som den, bästa statsformen. Ännu medan han var i utlandet,, tillbjöds honom en professur i Lund, som han dock af böjde, och likaså tillträdde han aldrig den eloquentiæ professur i Uppsala, hvartill han 1667 kallades. 1668 anställdes han som sekreterare i kansliet. Hos änkedrottning Hedvig Eleonora kom han i stor gunst; han blef själen i nöjena vid hennes hof och gjorde sig omtyckt såväl genom fint och behagligt umgängessätt som genom poetisk talang. Liksom Stiernhielm vid Kristinas hof uppträder L. vid