linjen Riga-Volga och föreningen af floderna Ljeznoi Voronesj och Lipovka. 16,353 inv. (1897). Flera fabriker (sockerbruk, talgsjuderier och garf-vcricr); starkt besökta mineralkällor. J- V> N. Lipik, kommun i Kroatien-Slavonien, komitatet Požega, vid Lonjas biflod Pakra. 3,909 inv. (1900), 57 proc. kroater. Besökt badort med jodhaltig termalkälla (64°), den enda i Europa, hvars vatten kommer ur en till 232 m. djup borrad artesisk brunn och användes äfven till invärtes bruk. Internationellt sanatorium för skrofulösa barn. Lipine, landskommun i preussiska reg.-omr. Oppeln (Schlesien), 3 km. n. v. om Königshütte. 17,242 inv. (1905). Stor zinkhytta (Silesia) med zinkvalsverk, tillverkning af svafvel och svafvelsyra, stenkolsgruvor (tills. öfver 6,000 arb.). J. F. N. Lipi'nski, Karol Jözcf, polsk violinist, f. 1790, d. 1861, var till största delen autodidakt, men blef dock redan 1810 konsertmästare i Lembcrg. 1817 studerade han i Italien Paganinis spel. 1839- 61 var han konsertmästare i Dresden. L. var berömd för sin stora ton, som han till>krcf tidigare of n ingår på violonccll. På framgångsrika konscrtrcsor väckte han uppseende i Ryssland, Frankrike, England och Italien. Bland hans violinkompositioncr spelas ännu ej sällan hans milHärkonsert. L. utgaf äfven en samling galiziska folkmelodier (2 bd, 1833). A. L.* Lipmans system kallas en teknik för biblioteks- och arkivbyggnad, som består däri, att bokhyllornas järnskelett tillika utgör den bärande konstruktionen i själfva byggnadens inre. Systemet medför såväl stor säkerhet mot eldfara som besparing af utrymme. Lipnik, stad. Se L e i p n i k. Lipocéle. Se Liparocele. Lipogra'm (af grek. Itfpéin, lämna, och gra'mma, bokstaf), ett litterärt arbete, i hvilket en eller flera bokstäfvcr icke få förekomma. Redan skalden Lasos (6:e årh. f. Kr.) diktade ett "ode öfver kentaurcr-na" och en "hymn till Dcmcter". där bokstaf ven s ej användts. Nestor från Laranda skref en iliad i 24 sånger: a fattades i första sången, /? i andra o. s. v. Orazio Fidelo författade 1633 ett poem utan bokstaf ven r. Burmann har i sin samling ett dylikt tyskt poem. Lipoider (af grek. li'pos, fett, och éi'clos, utseende), kem-., fetfliknandc beståndsdelar af djur- eller växtcellcn, tillhörande olika ämnesgrupper. Utom fellet räknar man till lipoiderna slerinen, bland hvilka kolcstcrin (se d. o.) är det för djurkroppen viktigaste ämnet, samt fos/aliderna, särskildt leciti-nen (se d. o.). Lipoiderna äro mycket spridda i djur-och växtriket och bilda en viktig beståndsdel af plasmahuden. Sådana ämnen, hvilka äro lösliga i lipoidcr, förmå enligt Överton passera plasma-huden, hvaremot i lipoider olösliga substanser ej kunna diffundera genom plasmahudcn. H. E. Lipöm (af grek. U'pös, fett), med. Se Fett-svulst. Lipoma'tosis (af grek. li'pos, fett), fettsot (se d. o.). Lipoptena, zool. Se Lusflugor. Lipovaner, Lipoveni. Se Filipponer, sp. 233. Lipovets, kretsstad i ryska guv. Kiev. vid Sob, biflod till Bug. 6,068 inv. (1897), mest judar. Lippa. Se Fi sk red skåp, sp. 453. Lipparini, G i u s e p p e, italiensk skriftställare. f. 1877, h3r till det unga Italiens mer bemärkta skönlitterära och kritiska författare. L. har utvecklat stor produktivitet och trots sin ungdom hunnit med en hel del badö romaner, diktsamlingar och arbeten för teatern, hvarförutom hans kritiska bcgåfning, såväl inom konst som litteratur, gör sig gällande i dagspress och tidskrifter framfir allt i den af honom själf redigerade florentinska tidskriften "II marzocco" och i "Nuova antologia". Af hans arbeten äro att märka diktsamlingen Ln specchio ddle rose (1898),. romanen Uombrosa (1900), dikterna Idilli (1901), Slnria deWarte (1902), Nuove poesie (1903), Vrbino (1904), romanen // sinnore del lewpo (1905), Cer-cnndo la nrazia (discorsi lettcrari, 1906), Poemi ed elcfjie (1907), Slorin d'arle (s. å.), La nostra linnua (1909), Varle di dire (s. å.), Salandlo, avventure di un bnon diavolo (s. å.) och novellsamlingen // filo d'Ari«nna (1910). För teatern har han skrifvit Per la fditilå (1901) och La donna di cuori (1904) samt i gemenskap med Lucio d'Ambra dramat Gof-fredo Mnmdi (s. å.) och den historiska komedien // Kernini (s. å.), bägge på vers, hvilka rönt ett synnerligen varmt emottagande från publikens och kritikens sida. II. N. Lippe (till skillnad från furstendömet Schaumburg-Lippe stundom kalladt Lippe-Detmold, ehuru detta namn icke är officiellt), ett till Tyska riket rörande furstendöme med en areal af 1,215 kvkm., bildar, om man frånser tre mindre enklaver i Westfalen, ett tämligen afrundadt helt, som på tre sidor begränsas af preussiska prov. Westfalen (reg.-omr. Minden) och i ö. och n. ö. af reg.-omr. Kassel, waldeckska furstendömet Pyrmont och delar af prov. Hannover. Större delen är bergig, i synnerhet i s., där Teutoburgerwald med sina förgreningar stryker fram. Högsta punkten är Köterberg (502 m.). Hufvudfloderna äro Weser, som på en kort sträcka bildar gräns i n., och dess bifloder Werre, Exter, Kalle och Emmer. L. hör till Tysklands skogrikaste trakter, och skogarna vårdas omsorgsfullt. Hufvudnäringar äro landtbruk och ladugårdsskötsel, däremot är industrien obetydlig. Invånarna, 150,749 (1910), hvaraf omkr. 5,500 katoliker, äro af nedersachsisk-westfalisk stam och tala plattyska. För folkbildningen sörja 2 gymnasier, realskola, mellanskola, sju s. k. rektorsskolor, 126 evangeliska folkskolor, 11 katolska och 10 judiska religionsskolor, lärarseminarium, 2 högre flickskolor samt flera obligatoriska yrkes- och fortsättningsskolor m. m. Furstendömet har 7 städer, af hvilka Detmold, hufvudstaden, och Lemgo äro de största. Enligt författningen af 6 juli 1836 är L. en konstitutionell och ärftlig monarki. I spetsen för regeringen står ett statsministerium. Enligt vallagen af 3 juni 1876 äro alla män öfver 25 år politiskt röstberättigade och indelas efter förmögenheten i 3 klasser, af hvilka hvar och en utser 7 deputerade till landtdagen, som bildar en enda, hvartannat år sammanträdande kammare. För valbarhet fordras 30 års ålder; valperioden är 4 år. Budgeten för 1910 upptog inkomsterna till 2,538,352 mark och utgifterna till 2,569,515 mark; skulden uppgick s. å. till 2,047,719 mark. L. sänder 1 representant till tyska riksdagen och har 1 röst i förbundsrådet. Dess matrikularbidrag utgjorde för 1910--11 553,649 mk. Dess värnpliktiga ingå till största delen i 6:e westfaliska inf.-reg:tet. --