Li'quor, lat., farm., en i farmakopéerna använd benämning dels på mer eller mindre sammansatta blandningar af olika flytande läkemedel, dels på lösningar af vanligen ett par ämnen i vatten, sprit, ättika, vin e. d. Den nu gällande Svenska farmakopén innehåller under rubriken Liquor 6 preparat, som af häfd bära detta namn eller svårligen låta inordna sig under andra rubriker. Så finnas L. arscniilis kalici, arsenikdroppar, äfven kallad Mixtura arsenicalis Fowleri (Ed. VI), Fowlers arseniklösning, innehållande l proc. arseniksyrlighet och lika mycket kaliumkarbonat samt försatt med lavcndclsprit för att underlätta igenkännandet och sålunda förekomma farliga misstag; dosen är 3-10 droppar i vatten vid måltiderna; högsta dos 0,5 gr., innehållande 5 mg. arseniksyrlighct. Vidare märkas L. formaldehydi saponatus. formalinsåpa</spårr>, af lika delar såpa och formalin med hälften koncentrerad sprit; L. kresoli saponatus, kresolsåpa (se Kresol) - båda afsedda till desinfektion och samtidig rengöring; L. oxidi ferrici albuminati,järnalbuminatlösning (se Järnalbuminat), L. peeloralis, bröstdroppar, bestående af lakritsextrakt, fänkålvatten och koncentrerad sprit med tillsats af anetol (ur anis) och ammoniak, samt L. sueeinatis ammonici pyroleosus, prinsens droppar (se Hjorthornssalt). - Bland äldre preparat, som gått under namnet Liquor, må yttcrligare nämnas de förr officinclla preparaten L. acetalis kalici, en lösning af kaliumbikarbonat, ättika, sockersirap och vatten, urindrifvande läskedryck; L. acidi hypochlorosi, äfven Solutio hypochloritis natrici (Ed. VI) 1. Liqtueur de Labarraque, natriumhypokloritlösning, crhållcn genom inledning af klorgas i en sodalösning och använd till blekning, till utveckling af klorångor, till gurgelvattcn, antiseptisk sköljvätska o. d.; L. acidus Halleri, Hallers sura droppar (se Elixir), L. calcis chloratæ, lösning af kalciumhypoklorit för samma ändamål som L. acidi hypochlorosi (so ofvan); L. citratis kalici, en lösning af kaliumbikarbonat med tillsats af citronsyra, sockersirap och vatten, läskedryck; de "prinsens droppar" till egenskaper och användning rätt liknande preparaten L. acelatis ammonici pyroleosi; L. fuliginis alkalinius; L. fuliginis fætidus (se Marodördroppar); L. succinatis ammonici pyroleosi; L. supercarbonatis ammonici pyroleasi, s. k. hjorthornsdroppar, L. cornus cerci (Ed. VI; se äfven Hjorthornssalt). Äfven må nämnas L. ad serum lactis parandum, ett extrakt på magslcmhinna af kalf, bcrcdt med hvitt franskt vin och något koksalt samt nyttjadt till ystning af mjölk för erhållande af vassla, samt L. nervinus Bangii (se Nervdroppar). C. G. S. Li'quor cerebrospinälis, lat Se Cercbrospinalvätska. Lira (it. lira tedesca, fr. rielle, ty. drehleier, lat. organi trum, i medeltiden äfven förekommande under namn af symphonia, zampugna m. m.), ett gammalt instrument, brukligt i synnerhet under 900-1100-talen, från 1400-talet föraktadt, men under 1700-talet ånyo för en tid användt, i synnerhet i Frankrike, där instrumcntmakare förbättrade det, kompositörer skrefvo för det och virtuoser spelade på det. Nu är det sällsynt, t. o. m. som tiggarinstrumcnt; blott någon gång ser man det i handen på en savojardgosse. Instrumentet är en aflång rcsonansläda med 3-6 strängar samt kort och tjock hals. Det bäres i en rem framför bröstet. De särskilda mcloditonerna fixeras, liksom på nyckelharpan, medelst en klaviatur, och dessutom finnas, liksom på den förra, några brumsträngar, som ange en ständig baskvint. Men liran skiljer sig från nyckelharpan i tonens frambringande, som sker, icke med stråke, utan genom kringvridande af ett hjul, hvars med harts bcstrukna kant berör alla strängarna på en gång. A. L.* Lira (af lat. libra, se d. o.), plur. lire, enheten uti italienska myntsystemet, motsvarar l franc (se d. o.) och delas i 100 centesimi. Se vidare Italien, sp. 1037-38. Om turkisk lira se Turkiet (Mynt). Liresläktet, Puffinus l. Nectris, zool., hör till fam. stormfåglar (<I<Procellariida) inom ordn. Procellariifarmes och fåglarnas klass. Näbben är ungefär af hufvudets längd, smal och nästan trind. Näsborrarna öppna sig i två skilda tuber, som ligga tätt vid hvarandra. Stjärten är tvär eller vigglik, med 12 pennor. Könen likna hvarandra. Rlott ett ägg lägges åt gången. Släktet omfattar äkta hafsfåglar, som anträffas snart sagdt på alla haf. På Skandinaviska halfön äro blott några få hithörande individer anträffade. L-e. Liri (lat. Liris), flod. Se Garigliano. Liria, distriktshuvudstad i spanska prov. Valencia, nära vänstra stranden af Guadalaviar, n. v. om Valencia. 8,864 inv. (1900). Romerska byggnadsrester och inskrifter. Forntidens Edeta Liria. Vin- och olivplantcringar. J. F. N. Liriodendron L., bot., ett vackert trädsläkte, hörande till fam. Magnoliaceæ. Blomfodret är trebladigt och blomkronan sexbladig. Frukten är vingad nöt. L. tulipifera L., tulpanträdct, har flikiga, i spetsen bredt tvärhuggna blad och gula, tulpanlika, hängande, praktfulla blommor. Tulpanträdet, som härstammar från atlantiska Nord-Amcrika, odlas ofta i parker och trädgårdar. O. T. S. (G. L-m.) Liriope, astron., en af småplaneterna. Liris, flod. Se Garigliano. Lisage [-säsch], fr. (af lire, läsa), mönsterläsning. 1. Ett förbercdningsarbcte till mönsterväfning i s. k. simpelstol, bestående däri, att man mellan väfrustningens vertikala korder inflätar (efter mönstret "inläser") dragsnörcn (cmbarbcr), så att en grof väfnad bildas lika med det önskade mönstrets bindning. Mönstcrläsning är ett mycket viktigt arbete och kräfver stor öfning. Jacquards (se denne) mor var mönsterläscrska. - 2. En liknande inflätning af dragsnören i en del maskiner för slagning af jacquardkort (se Jacquardmaskin). l-2. G. A. W. Lisa-hora [-hå'ra], bergtopp. Se Beskiderna. Lisaine [-sän], å, som från Vogeserna rinner i sydlig riktning omkr. 10 km. v. om fästningen Belfort och vid Montbéliard förenar sig med den genom Belfort rinnande Savoureuse, hvarefter båda tillsammans utgjuta sitt vatten i Doubs. Vid L. stod 15-17 jan. 1871 ett slag, äfven benämndt efter staden Montbéliard. Då general Bourbaki från trakten af Besançon, med l:a Loire-armén, 140.000 man, ryckte fram genom öfre Elsass för att befria den af tyskarna belägrade fästningen Belfort. af-