59 Lissamphibia-List 760 vallen dem emellan mer eller mindre oren, växlar figuren oafbrutct och synes oscillcra fram och tillbaka i synfältet. Den apparat, som Lissajous konstruerade för detta ändamål, kallades af honom optisk komparatör, af Hclmholtz, som i åtskilliga afseenden modifierade densamma, vibralionsmikroskop. .- Metoden att med optiska medel sammansätta samtidiga vibrationer var känd före Lissajous' försök med stämgafflar. Den angafs först af engelske fysikern Ch. Wheatstone (f. 1802, d. 1875), som för detta ändamål konstruerade en apparat, hvilken han benämnde kalejdofon (se d. o.). U. R.* LissamphPbia, zool. Se Amfibier, sp. 827. Li'ssäuer, Abraham, tysk antropolog, arkeolog, f. 1832 i Berend, West-Preussen, d. 1908, verkade länge som läkare i Danzig och var sedan 1892 bosatt i Berlin. Han var lång tid själen i Beiliner gcscllschaft fur anthropologie, ethnologic und urgeschichte; han var sällskapets bibliotekarie och tidvis dess ordf. Af honom ordnades och katalogiserades sällskapets vidlyftiga bibliotek, redaktionen af "Zcitschrift fur cthnologie" ålåg till en stor del honom, och han utarbetade tidskriftens andra vidlyftiga generalregister. Bland L:s skrifter märkas: Crania prussica (i "Zeitschrift fur ethnologie", 1874, 1878), Die präliislorischen denkmäler der provinz WesLpreussen (1887), AUertumer der bronze-zcil der provinz Westpreussen und der angrenzenden länder (1891) samt de vidlyftiga Priihislorische ty-penkrtrlen der deutsclien anthropologischen gesell-schaft. L:s arbeten utmärkas för en sällsynt noggrannhet och öfvcrskådlig klarhet. Af värde äro äfven hans många reseberättelser från kongresser o. d. T. J. A. L!ssence'pha!a, 200?. Se Däggdjur, sp. 1200. Lisse'nko, Nikolai Vitalievitj, lillrysk tonsättare, f. 1842, gjorde universitetsstudier, var 1866-68 elev vid konservatoriet i Leipzig och blef därefter musiklärare i Kiev. Han är en grundlig kännare af lillryssarnas musik och har utsifvit "Gc-sänge der Ukraine" (6 bd, 1868-95), 8 häften lill-ryska visor i körsättning, en samling vår-, dans- och barnvisor (Melodoslji) m. in. L. har komponerat 6 operor, 2 barnopcror, kantater, solosånger, kör-styckcn och pianosakcr. E. F-t. Lissera (fr. lisser), glätta (särskildt tryckpapper). Lisscringen tillgår så, att de tryckta arken, sedan de blifvit torkade, ett och ett läggas emellan glanspapp och därefter sättas i press, där de i vanliga fall få kvarstanna omkr. 12 timmar. - Ett annat slag af pappcrsglättning är (den i Sverige numera föga brukliga) satineringen. Denna verkställes före tryckningen. Lisses [liss], fr. SeHaute-lisse. Li'ssos, i forntiden en liten flod på Tracicns södra kust, v. om floden Hebros, bekant genom den af Herodotos berättade sagan, att Xerxes' armé skulle druckit den tom. (J. F. N.) Lisso^riches (af grek. lisso's, slät, och thrix, hår), släthåriga. Se Hud, sp. 1199. Li'ssus in ll!y;ria. Se Ä l e s s i o. List. 1. Bygnk. Se L i s t v e r k. - 2. Skpsb., å träfartyg den utanför bordläggningens yttersida framskjutande delen af vissa plankgångar, hvilkas hufvudsakliga ändamål är att ge fartygssidan ett vackrare utseende. De benämnas efter sitt läge å fartygssidan. Så t. ex. kallas ytterkanten af nedre skarndäcket skariidäckslist.. ytterkanten af öfre skarndäcket eller ledstången rc-lingslist', de lister, som finnas på akterspegeln, gal-leiierna och galjonsbyggnaden, kallas spegellisler,. gallerilister och galjonslister. På åtskilliga fartyg finnes längre ned på fartygssidan, något öfver vattenlinjen, en list, som kallas jrihultslist af det skäl, att den hindrar frihultens nedre ändar att trycka mot själfva fartygssidan. - Å järn fartyg anbringas utanför bordläggningen lisljärn, hvilka äro fasonjärn af olika slag och utgöra en god förbindning. - 3. Trädg., en låg, uppkastad jordvall, oftast af omkr. 40 cm. höjd, som används för odling af vissa ömtåligare köksträdgårdsväxter. Orsaken till, att de senare ge bättre afkastning odlade på list än odlade på slätt land, är, att den uppkastade jorden fortare uppvärmes på våren samt mindre lider af fuktighet. Härtill kommer, att ytan blir ej så litet förstorad genom jordens uppläggning i lister. Bland växter, som i synnerhet med fördel odlas på list, äro gurkor (listgurkor). Som lister betecknas stundom smala blomsterrabatter. 2. J- G. "D.* 3. C. G. D. List, Friedrich, tysk nationalekonom och handelspolitiker, f. 6 aug. 1789 i Reutlingen, d. (genom själf mord) 30 mars 1846, inträdde tidigt i faderns garfverirörelse, blef sedan anställd i stadens och statens tjänst och utnämndes 1817 till professor i "statspraxis" vid Tubingens universitet. 1819, året efter den preussiska tullreformen, inledde han sin verksamhet för en i enhetlig ordning af det ' tyska tullväsendet och intresserade i Frankfurt ett antal mellan-och sydtyska köpmän och fabrikanter att bilda "den tyska handcls-och industriföreningen", å hvars vägnar han till förbundsförsamlingcu överlämnade en hemställan om borttagande af de inländska tullskrankorna och införande af en allmän tysk tullagstiftning (jfr Tyska t u 11 f ö r e n i n gen). Han ådrog sig genom sitt arbete ve-dcrbörandes misshag och måste lämna sin professur. 1820 valdes L. af Reutlingen till representant i Württembergska kammaren; det politiskt liberala och antibyråkratiska uttryckssättet i en petition,, skrifven å denna stads vägnar, ådrog honom åtal för uppvigling, och han dömdas till uteslutning ur kammaren samt tio månaders fängelse, rymde, men återvändo efter ett par år, af tjänade en del af straffet, men frigafs mot villkor att emigrera och kom 1825 till Förenta staterna. Där var han dels farmarc, dels publicist samt trädde i förbindelse med Pennsylvaniasällskapet för industriens främjande. Förut anhängare af A. Smiths handelspolitiska lära, omfattade L. dåmcra en protektionistisk åskådning, hvars talan han med mycken framgång förde i den på uppdrag af nyssnämnda sällskap utgifna skriften Outlines of amerlcan polilical economy (1827), hvilken innehöll de flesta af de teoretiskt betydelsefulla punkterna i lians här nedan omtalade Imfvudarbete. 1830 återkom L. till Tyskland som