761 Lista-Lister 762 .amerikansk konsul för Baden samt påbörjade utgif-vandet af samlingsverket "Staatslcxikon" (fullföljdt af v. Rotteck och Welcker 1834 ff.) och började energiskt agitera för järnvägsväsendcts utveckling, särskildt i Tyskland, samt stiftade 1835 ett specialorgan för sådana spörsmål ("Eisenbahnjournal"). I tullfrågan författade han dels en täflingsskrift för Parisakademicn, dels artiklar, införda i "Deutsche vierteljahrschrift" (sv. öfv. "Införselfrihet och rkyddsförfattningar", 1840). L:s hufvudarbete, Das nationale system der politischen oekonomie '1840; 7:e uppl. 1883 med inledning af K. Th. Ehebcrg, ny uppl. 1905; "Det nationella nationalekonomiska systemet", 1888), väckte genast stort uppseende och stärkte betydligt de sydtyske fabrikanternas sträfvanden för högre tullsatser. L. utvecklade liflig praktisk verksamhet för tullföreningens utvidgning med höga industritullar, för expan-sionskraftig tysk handelspolitik och en tysk flotta. Han verkade för fabrikantföreningars bildande och uppsatte 1843 "Deutsches zollvereinsblatt". Hans försök att vinna en statsanställning voro fruktlösa, brödbekymmer och sjuklighet bragte honom till för-tviflan, och han sköt sig. Resultaten af L:s lifsgärning voro praktiskt "zollvercins" och järnvägsväsendets utveckling, teoretiskt ett stort inflytande i protektionistisk riktning. Han vände sig med mycken skärpa mot A. Smith och hans "skola", som anklagades för att vara å ena sidan alltför individualistisk, å andra sidan alltför kosmopolitisk. Den förbisåge, att mellan individen och mänskligheten stode nationen, af hvars ständiga välfärd i sista hand berodde alla dess medlemmar, som därför måste underordna sina intressen under dennas. Denna de privatekonomiska intressenas uppoffring för de nationalekonomiska innebure jämväl inskränkning af handelsfriheten. Nationens rikedom bestodo nämligen ej, som "skolan" lärde, i hopande af en summa materiella nyttigheter 1. "bytesvärden", utan i utvecklingen af dess produktiva krafter. Dessa uppstode ur fyra källor: 1) individernas kroppsliga och andliga arbetsförmåga, 2) de sociala och politiska förhållandena och institutionerna, 3) naturtillgångarna, 4) verktygen eller kapitalet. Högst utvecklades samma krafter genom "manufakturväsendets" 1. industrians tillväxt vid sidan af jordbruket. Skyddstullar vore förutsättningen för denna tillväxt. Alla nationer, åtminstone inom den tempererade zonen, hade, sedan de passerat jagar- och nomadtillstånden, att genomlöpa två ekonomiska stadier: jordbrukets samt det, då jordbruket vore förenadt med manufakturväsendet; därifrån hade de att öfvergå i det "normala" stadiet, i hvilket en harmonisk förening åvägabragts mellan de tre grenarna af ekonomisk verksamhet: jordbruk, industri och handel. I det enbart jord-Wiksiclkande stadiet vore fri handel med rikare nationer det fördelaktigaste. Sammaledes när en nation, liksom England, nått det högsta 1. "normala" stadiet och ej längre behof de frukta ui ländsk konkurrens. Men för nationer, hvilka, liksom Tyskland, befunne sig i det mellanliggande stadiet, vore ett skyddssystem med i början moderata tullsatser ett nödvändigt uppfostringsmedel. Genom denna uppfostringssynpunkt skilde sig L. från merkanti-listernas teori om den ogynnsamma handelsbalansen, hvilken teori han ogillade, ehuru han icke bortsåg från vissa ogynnsamma eventualiteter genom ett ut-försclöfverskott af klingande mynt. L. ville tillämpa sin protektionistiska åskådning endast på industrien, icke på jordbruket, som skyddades af den. naturliga arbetsfördelningen mellan olika länder och som dessutom skulle gynnas af industriens blomstring, under det jordbrukstullar verkade hämmande på industrien. Medan, tullsystemet var för L. icke målet, utan medlet, var världshandelsfriheten för honom det ideala. L:s roll som föregångare för den historiskrealistiska skolan inom nationalekonomien får ingalunda förgätas. En del af L:s skrifter är utgifven under titeln F. L:s gesammelte schriften (3 bd, 1850). Litt.: Eheberg'(se ofvan) och M. E. Hirst. "Life of F. L." (1909), E. H. T. Lista (af fnhty. lista, nyhty. leiste, list, band), förteckning på personer eller saker. Lista [lista], socken i Södermanlands län, Väster-Rekarne härad. 4,542 har. 896 inv. (1910). Annex till Gillberga, Strängnäs stift, Väster-Rekarne kontrakt. LFsta y Aragön [i aragå'n], Al b er t o, spansk lärd, kritiker och skald, f. 1775 i Sevilla, d. där 1848, blef domherre i Sevilla 1840 efter att förut ha varit professor dels i poetik och retorik, dels i matematik. L:s franskvänlighet nödgade honom att flytta till Frankrike, där han vistades 1813-17; återkommen till Madrid, uppsatte han "El Censor", en af de bästa litterära tidskrifterna i Spanien. 1830 -33 måste han åter förlägga sin vistelseort till Frankrike, där han utgaf tidningen "Gaceta de Bayona", förbjuden i >Spanien. L. blef 1833 direktör för "Gaceta de Madrid" och höll samtidigt mycket berömda föreläsningar i Ateneo, utkomna i bokform under titeln Discursos. Som lärare utöfvade L. stort inflytande på sin generation ej blott genom omfattande humanistisk bildning, utan. äfven genom oförvitlig karaktär och har därigenom förberedt det poetiska uppsving, som karakteriserar den spanska litteraturen under 1800-talets första del. Till sina politiska åsikter var L. frisinnad, som kritiker logiskt klar och enkel, och hans vittra alster utmärka sig för elegant form och tankedjup. Berömdt är hans skaldestycke El emiyrado de 1823, en verklighetstrogen och kraftig målning af Spanien under fanatismens ok. L:s förnämsta arbeten f. ö. äro Canto del esposo, A la Victoria de Bailén, Al desgraciado, Canlo de la esposa d la restauration del Salvador del mnndo. La vida humana, La Tärde, alla filosofiska och religiösa hymner och oden, Ensayos lilerarios y criticos, Colccciön de los mejores publicistas espanoles, en rikhaltig samling vers och prosa, och Tratado de matematicas puras y mixtas. L. var led. af Spanska akademien och af Historieakadcmicn. Hans Poesia.s utkom mö 1822 och 1834 i Paris. Se Rivadcnciras "Biblioteca de autorcs espaiiolcs", bd 67. Ad. H-n. Lister, härad i Blekinge län, utgör Listers härads domsaga och ingår i Blekinge västra fögderi samt omfattar socknarna Mörrum, Elleholm, Jämshög, Kyrkhult, Gammalstorp, Ysane, Mjällby, Sölvesborgs landsförsamling. 66,807 har. 25,091 inv. (1910). Lister. Se Listerlandet. Lister [li'sto], Samuel G u n l i f f e, lord M a-sham, engelsk uppfinnare, industriidkare, f. nyårsdagen 1815 å Charlev hall nära Leeds, d. 2 febr.