763 Lister-Listerdyb 764 köpte han äldre patent, 1905 å sitt gods Swinton castle, började sin affärsbana på en cxportfirmas kontor i Liverpool, men ingick vid 22 års ålder kompanjonFkap mod sin broder, som var yllefabrikant där. Fadern uppsatte åt sina båda söner en fabrik vid Manningham, en liten del af den plats invid Bradford, där det ståtliga fabrikskoniplcxet "Lister & C:o Limited" sedermera reste sig. Kompanjonskapct upplöstes emellertid snart, och L. skaffade sig på skilda tider olika kompanjoner. Hans första uppfinningsförsök gällde en ullkamningsmaskin; men för att kunna begagna hvad han ansåg lämpligt af föregående uppfinningar inbi, a. Josua Hcilmanns i Miilhauscn, för hvilket han betalade 540,000 kr. utan att dock använda detsamma. L. förtjänade snart in summan genom att för hvarje exemplar af den kammaskin, som han i samband med en af sina många kompanjoner, G. E. Donisthorpe, konstruerade och patén terade, erhålla 18.000 kr. royalty; maskinen kostade utöfvcr detta blott 2,700 kr. Denna maskin blef epokgörande inom ylleindustrien, liksom Heilmanns blef det inom bomullsindustrien. Sedan L. vid ett tillfälle inköpt ett stort parti skadade silkcskokonger, som då ansågos nästan värdelösa, började han konstruera en maskin för deras bearbetande och kamning. 1855 uttog han sitt första patent på denna maskin, men måste ännu i 8 år arbeta på dess förbättring och offrade därvid bortåt 6l/2 mill. kr. eller nästan hela sin stora förmögenhet. Slutligen lyckades han icke blott kamma, utan äfven spinna det svårhandtcrliga silkcs-affallet. L. kallades med anledning häraf "silkes-kungen". Det Listcrska etablissemanget, som redan var världens förn'imsta ullkammeri, blef äfven det mest betydande silkesspinncriet och förarbctadc äfven silkct till plysch, sammet och andra väfnader, sysselsättande flera tusen arbetare. L. upphöjdes 1891 till pcer under namn af baron Masham, sedan han tidigare en gång afböjt baronvärdighet. På äldre dagar intresserade sig lorden äfven i gruf- och kolaffärer samt silkes- och teodling. Redan under lifstiden gjorde han stora donationer till sin hembygd, den sista och märklieastc utgörande det s. k. Cart-wright memorial hall i Bradford (se fig. i art. Cartwright 2). G. A. \V. Lister [li'stol, Joseph, lord L., engelsk kirurg, f. 5 april 1827 i Upton, gjorde sina studier vid University college och tog med. graden vid universitetet i London 1852, men fortsatte sina studier i kirurgi i Edinburgh under prof. Syme. 1855 öppnade han en enskild kurs i kirurgi i Edinburgh, utnämndes 1860 till kirurgie professor vid universitetet i Glasgow och kallades 1869 till professor i klinisk kirurgi vid universitetet i Edinburgh, sedan han blifvit berömd som den antiseptiska särbehandlingens upptäckare, hvarom hans första meddelande publicerades i Londontidskriften "The lancct" 1867. L. innehade 1877-95 den kirurgiska lärostolen vid King's collejre i London. Han utnämndes till "baro-nct of the United kingdom" 1883 och till pcer 1897. L. är i hvarje hänseende kirurg, men hans täckt, som hittills mycket framstående förnämsta upp- en stordåd är den skett hela kirurgiens område (den af eterns och kloroformens söfvande egenskaper icke undantagen), nämligen den antiseptiska sårbehand-lingämctoden, eller det s. k. l i st e r sk a förbandet (se A n t i-sep t i k). Han är led. af Vet och vitt. samh. i Göteborg (1881), Vet. soc. i Uppsala (1884) och Vet. akad. (1889). Rsr. (R. T-dt.) Li'stera R. Br., boL, ett litet örtsläkte hörande till orkidéernas familj. Släktet, som i Europa eger blott 2 arter, hvilka förekomma äfven i Sverige, igenkännes därpå, att blomkalkens läpp icke har inskärningar å sidorna, men i spetsen är djupt tvåflikig, helt smal, nedhängande, utan sporre och längre än de öfriga fem kalkbladen. Det korta och tjocka fruktämnet är icke vridet, utan sitter på ett skaft, som är vridet och förlängcs under fruktens utbildning. Stjälken, som utgår från en rotstock, har blott 2 nästan motsatta blad, hvarför örten i folkspråket kallas tveblad. Hos L. ovala L., som har gröngula blommor i långt ax i stjälkens topp, äro bladen stora, brcdt ovala, men hos L. cordata L. hjärtlika. Den senare, som har grönbruna blommor, växer i fuktiga skogars mossa. Den förra tillhör fuktiga skogsängar. O. T. S (G. L-m.) Listerby, socken i Blekinge län, Mcdelstads härad. 4,178 har. 2,591 inv. (1910). L. bildar med Förkärla ett konsist, pastorat i Lunds stift, Medelstads kontrakt. På den till socknen härande Tor kö anlades först i slutet af 1400-talet ett frän-ciskankloster för munkar, hvilket fanns kvar 1524. men troligen i likhet med andra tigsrarklostcr upphörde omkr. 1530. Dock fanns där förut ett kapell helgadt åt S. Klara, och är troligt, att klosteranläggningen varit tillämnad, redan då detta byggdes, ty hon var denna ordens kvinnliga skyddspatron (Styffe). Listerdyb, farvattnet mellan de slesvigska Nord-sjööarna Sylt och Romö. I maj 1644 utkämpades där två sjöslag mellan danska flottan och en af L. Do Geer för svensk räkning i Holland värfvad eskader. Denna hade, till ett antal af 26 mindre fartyg, i början af maj på väg till Östersjön anländt till L. under befäl af Martin Thijsen (A n c k a r-h j el m, se d. o.). Den anfölls, medan schoutby-nachten Peter Marcus var frånvarande på rekognoscering med 7 fartyg, af Kristian IV med 9 fartyg, hvaraf 7 stora och starkt bevarade. Thijsen riktade under striden ett tappert anfall mot danska amiralsskeppet "Trefoldiffhod", men understöddes klent af sina fartyg och drog sig mot aftonen efter stora förluster tillbaka in på grundt vatten, dit de danska fartygen ej kunde följa honom. Då Marcus' 7 fartyg dagen därpå nalkades, förföljde Kristian IV dem utan framgång ut till hafs och återvände sedan inåt Östersjön. Till L. anlände 19 maj en annan